Anhöriga krävde nya utredningar om Estonia när "Baltic storm" hade pressvisning i dag. Den kontroversiella filmen om förlisningen driver tesen att färjan sänktes eftersom den fraktade smugglade vapen. (TT Spektra)
</brodtext_kort>
<brodtext>Estonias förlisning är fortfarande ett blödande sår. Det stod klart när den kontroversiella filmen "Baltic storm" i dag visades för media i Stockholm. Flera anhöriga fanns på plats och krävde nya utredningar.
Om "Baltic storm" varit en helt vanlig tysk politisk thriller hade den inte ens sett insidan av en svensk videobutik. Som film saknar den alla kvaliteter.
Men nu handlar den om Estonia. Efter dagens pressvisning i Stockholm vidtar en presskonferens med ett trettiotal reportrar och flera tv-kameror på plats.
Anhöriga är där, producenten är där. Men huvudpersonen saknas. Journalisten Jutta Rabe, filmens regissör och den som låg bakom dykningarna på Estonias vrak, skulle bli häktad om hon satte foten i Sverige.
I hennes ställe förs ordet av juristen Henning Witte. Han är själv överlevare från Estonia, har drivit processer åt anhöriga och är modell för rollfiguren Erik i "Baltic storm", en jurist som tillsammans med Jutta Rabes alter ego Julia Reuter söker sanningen om förlisningen. Witte är medförfattare till filmens manus.
- När jag fick idén till en spelfilm presenterade jag den för min uppdragsgivare, en anhörigförening. De sa att det var jättebra att ta till okonventionella metoder för att få fram sanningen, säger Witte och passar på att visa upp sin bok "M/S Estonia sänktes".
I boken driver han den tes som också är filmens, att färjan sänktes eftersom hon bar smugglade vapen från Ryssland. För att mörklägga sanningen är svenska myndigheter inblandade i en konspiration där det gäller att undvika att bevisen plockas upp från Östersjöns botten.
"Baltic storm" har biopremiär i Stockholm och Göteborg den 5 mars. (TT Spektra)