"Ni har en lyx i Norrbotten som andra regioner saknar - nämligen två konkurrerande regionala dagstidningar".

 

Så sade Christina Jutterström,
erfaren tidningsmakare och dåvarande VD för Sveriges Television, när hon medverkade på Norrbottens Massmediedag i Luleå i februari 2004.

 

Nu har en process inletts som sannolikt innebär att den lyxen försvinner. I stället för två alerta konkurrerande länstidningar får vi i Norrbotten ett mäktigt mediahus med gemensam
nyhetswebb och - inom några år - en enda papperstidning. Allt producerat av journalister, som tappar det sting som tidningskonkurrens ger.

 

Två mediaröster blir en.

 

Det är nämligen osannolikt att
majoritetsägaren bakom NSD och
Kuriren - Norrköpings Tidningars AB (ägd av Erik och Asta Sundins stiftelse) - i längden godtar det slöseri som
utgivning av två konkurrerande
dagstidningar innebär. Med en enda
papperstidning sänker man radikalt nivån i den stora kostnadsmassan i
tidningsutgivning, redaktionen.

 

De nya ägarna av NSD och Kuriren är erfarna tidningsutgivare och väl medvetna om tidningarnas demokratiska uppgift och betydelsen av mångfald, men ekonomin är viktigare. Det är ju ändå ett företag man driver.

 

Vi kommer att se följande
utveckling:

 

Steg 1 - redan beslutat: NSD och
Kuriren får via Norrbottens Media AB
gemensam huvudägare, koncernstyrelse, koncernchef, ekonomi,
administration, säljorganisation, tryckeri, distribution och gemensamt tidningshus. Samma annonsavdelning
representerar två tidningar. Annonspriserna stiger och möjligheter till
rabatter minskar. Samma sak med abonnemangspriserna.

 

Steg 2 (redan delvis beslutat):
Gemensamma nya medier - webb,
annonsblad och gratistidningar.
Redaktionellt samarbete inleds.

 

Steg 3: Gemensamma bilagor.
Redaktionellt samarbete även här.

 

Steg 4: Gemensamma lokalredaktioner modell Norra Västerbotten och Piteå-Tidningen i Arvidsjaur och
Arjeplog. Det görs bara en lokal nyhetsbedömning och alla lokala nyheter får samma utformning.

 

Steg 5: Gemensam huvudredaktion
och en enda papperstidning med två ledarsidor. Det sistnämnda för att blidka minoritetsägarna, socialdemokraterna, under en övergångsperiod. Mediahuset i Luleå blir en enorm maktkoncentration i Norrbotten. Det som en enda nyhetschef tycker är
oviktigt kommer aldrig till läsarnas kännedom.

 

 

Besluten underlättas av att det bara blir några kulturknuttar och journalister som protesterar. Uttryck som "mångfald i pressen" är diffusa
begrepp för läsare som ständigt matas med textreklam typ "Luleåkalaset".

 

Besluten underlättas också av att den gamla rågången mellan journalistik och ekonomi har förbuskats när VD och ansvarig utgivare är samma person. Det är ingen lätt sits för det fria ordets försvarare att samtidigt svara för det ekonomiska resultatet inför en styrelse som kräver stor vinst. Det ser vi av de beslut som redan tagits.

 

Att utvecklingen leder mot en enda redaktion och en papperstidning kan man inte heller klandra de nuvarande tidningsstyrelserna för. Att ha
monopol är varje företagsstyrelses dröm, oavsett om man tillverkar
skjortor eller dagstidningar.

 

Det är bara att hoppas att Sveriges Radio och Sveriges Television kan fortsätta som starka regionala alternativ till det informationsmonopol som Norrbottens Media AB blir. Och att åtminstone lilla Haparandabladet inte äts upp i första taget. Piteå-Tidningen är ju tyvärr redan en del av det nya mediemonopolet i Norrbotten.

 

Ett enda mediahus i Norrbotten kommer att bestämma vad den
offentliga debatten i Norrbotten ska handla om.