Fakta
TIO SPARTIPS FÖR UNGDOMSLYAN:Svårt att få pengarna att räcka? En del utgiftsposter kan man spara på, andra ska man till varje pris behålla. Här är Ylva Yngvesons tips till unga hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop:
Undvik att äta ute, laga maten själv.
Handla kläder och skor smart. Undvik dyra märkeskläder, köp plagg som är lätta att kombinera. Vårda dina inköp - skokräm är mycket billigare än nya skor.
Jämför priser på olika typer av abonnemang: el, telefon, bredband, försäkring.
Om du går eller cyklar istället för att åka kollektivt kan du spara in både buss- och gymkort!
Bil är dyrt. Tänk efter flera gånger innan du gör dig beroende av bil. Tänk också på att bilförsäkring, som generellt är dyrare för unga, skiljer mycket i pris för olika modeller och mellan olika försäkringsbolag.
Spara inte in på hem- och olycksfallsförsäkring eller A-kassa. Och försäkra inte hemmet till för lågt belopp. Är hemmet underförsäkrat får man ut mindre ersättning även om det bara är en sak som blivit stulen.
Har du mycket låga inkomster och är under 29 år kan du ha rätt till bostadsbidrag.
Var försiktig med alla krediter. Låna inte till konsumtion. En tumregel är: har du inte råd att spara så har du inte heller råd att låna. SMS-lån och liknande är extremt dyra. När du behöver låna, var prismedveten.
Betala räkningarna i tid. Det blir bara dyrare att vänta, och en betalningsanmärkning hänger kvar i flera år och sätter rejäla käppar i hjulet.
Se till att ha marginal i budgeten, och börja bygga upp ett sparande för att få handlingsfrihet och minskad sårbarhet. Oförutsedda saker inträffar alltid.
TT Spektra
På ett år är det i runda slängar 100.000 ungdomar som lämnar föräldrahemmet för den åtråvärda första egna lyan. Den symboliserar frihet men innebär också ett stort ekonomiskt ansvar.
- I vårt typhushåll för en ensamstående ung vuxen räknar vi med en hyra på 3.000 kronor, säger Ylva Yngveson, chef för Institutet för Privatekonomi på Swedbank. Det är ungefär vad 40 kvadratmeter i allmännyttan kostar på många orter i dag.
- Men skillnaden är stor mellan olika delar av landet, och särskilt i storstadsregionerna kan bostadskostnaden bli väldigt mycket dyrare.
Hon får ofta frågor om de allt högre bostadspriserna, säger hon.
Ska man våga låna och köpa en bostad? Vilken finansiell risk tar man?
- Det är extra känsligt med första bostaden, bland annat eftersom man oftast inte bor där så länge. Med dagens höga priser är det särskilt viktigt att ha en kontantinsats så att man inte behöver låna till hela beloppet eller att snabbt amortera ned sin sårbarhet. Att bli stående med lån kvar efter en försäljning påverkar ekonomin under många år framåt.
Maten dyrast
I Institutet för Privatekonomis kalkyl för ett ungdomshushåll utgör maten den största kostnaden vid sidan av själva bostaden: drygt 2.000 kronor per månad.
Det inkluderar utelunch måndag-fredag. Andra utgiftsposter är: kläder 500 kr/mån; el 260 kr/mån; försäkringar och banktjänster 190 kr/mån; busskort 500 kr/mån; Fackavgift och A-kassa 560 kr/mån; hygienartiklar, hälsovård, frisör etc 590 kr/mån; tvätt, disk etc 70 kr/mån samt fast telefon, dagstidning och TV-avgift 580 kronor i månaden.
- Varken fast telefon eller dagstidning är väl någon självklarhet längre, men å andra sidan tillkommer mobiltelefon och bredband för väldigt många, säger Ylva Yngveson.
Summan av utgifterna, utöver själva bostaden, är 5.300 kronor.
- Det inkluderar det nödvändigaste. Sedan tillkommer bland annat kapitalvaror, nöjen, semester och eventuell bil. Bilinnehav är dyrt - inklusive värdeminskningen hamnar det lätt kring 5.000 kronor i månaden.
Ungdomar med jobb och egen bostad har betydligt mer pengar att röra sig med i dag jämfört med för något decennium sedan, konstaterar hon.
- Kvar efter nödvändiga utgifter för vårt unga typhushåll med arbete är i år 4.060 kr per månad. Motsvarande siffra från 1998 blir omräknat till dagens penningvärde knappt 1.600 kronor. En förbättring med runt 2.500 kronor per månad eller nära 30.000 kronor på ett helt år, alltså. Det mesta beror på högre lön, skattesänkningar och låg inflation, säger Ylva Yngveson.
Studenter har däremot fått det en smula kärvare, noterar hon. Studiemedlen har inte höjts så mycket som studenternas bostadskostnader ökat, sett över en längre period.
Såväl studenter som yrkesarbetande ungdomar bör förbereda sig på att få mindre pengar att röra sig med när de flyttar hemifrån.
- Även om man har betalat hemma så är det i regel betydligt mindre än vad det kostar att bo själv. Om föräldrarna inte vill ta betalt tycker jag att man ska komma överens om att barnet månadssparar motsvarande belopp i stället. På det sättet hinner man bygga upp en grundplåt tills det är dags att skaffa en egen bostad.
Anders Nilsson/TT Spektra
anders.nilsson@ttspektra.se