Logga in
Logga ut

Bengt Pohjanen

Bengt Pohjanen eli Otun Pänktti oon kolmikielinen kirjailia, filosofiin tohturi, viien lapsen isä ja neljäntoista lastenlapsen farfaari ja murfaari. Pänktti oon kirjottannu hermottoman monta kirjaa, näytelmää, uupperoita, filmiä, lauluja, kääntäny ja vääntäny kieliä. Oon ennen plokanu Kyririssä ja alkaa taasen. Tulkaa fölhjyyn! Minun sähköposti/Min e-post: info@sirillus.se

Horatius' Oden 31

Meänmaa  

 

Horatius, Oden 31

Kunkas kuuluu sanasepän armonrukkous Apollokselle?
Mitäs toivoo hään siinä samassa ko valoaa,
    sen uusi viini uhrimaljasta?
Ei Sardinian rasvasta satopeltoja,

ei heltheisen Kalabrian karjotokkia,
ei ole hälle rakas Intiasta tuotu kulta, norsunluu,
    ei maiset tilat, missä Liris hiljanen
jyrsii syrjää virran hiljasessa jouksussa.

Minkä kohtalo oon pouvanu, se pikku hiljaa leikatkhoon
calenista viiniköynystä. Kapsäkkinaasari se tyhjentäkhöön
    kultamaljasta maistaen ja vaatien
nektaria, Syyrian silkilä hommattua –

jumalten lempi totta se, ko se rankasematta kattelee
Atlannin aaltoja kolhmeen kerthaan ja useamastiki -
    mutta mie – minun juoma vesi, kotiviini,
minun ruoka cikoria, puuro, olivit.

Ette paikat terhveenä ja sielu kans mie saatan nauttia,
ja salli mulle lahja se, ei muuta, oi Latonan poika!-
   jos ellää saan, salli vanhuuteni
ei tulla mulle häpeäksi ja ettei minun lyyra vaikene.

Resept/Resehti

Luulaja Jag läser Herodotos' Historia med stor behållning. Nu hittade jag en text som jag vill vidarebefordra till alla politiker som vill störta männens förtryckanade makt och skapa ett bättre samhälle.  

Kyros frågade Kroisos: "Hur ska jag få ett slut på detta? Lyderna slutar aldrig att djävlas med andra och de ställer till det för sig själva?" Kroisos svarde: "Förlåt dem! För att de ska upphöra med detta och aldrig mer ställa till det så ska du göra så här: skicka följande order: Männen får inte bära vapen, de ska bära kjol under överrocken och de ska ha nätta skor med snören, deras barn ska spela cittra och de ska dansa. Vidare skall du ge order om att de ska driva bröd- och fikabutik. Då kommer allt att ordna sig, herre konung, alla män kommer att bli kvinnor och de kommer aldrig mer att avfalla från dig och din ideologi."

 

Kyyros kysy Kroisokselta: ”Kunkas tälle saapi lopun? Lyydit ei koskhaan heitä pirruilemasta muitten kans eikä värkkäämästä itten kans.” Kroisos vastasi: ”Anna lyydile antheeksi, ja ette net ei ennää koskhaan luopus sinusta eikä olis sulle vaaralisia, niin lähätä heile sannaa ja kielä heitä kantamasta sota-asheita. Määrää vielä, ette net vaatheitten alla kantava hamevaatetta ja paneva nauhakengät jalkhaan, ja määrää, ette niitten lapset häätyvä oppia pellaahmaan citraa ja tansaahmaan. Määrää, ette net häätyvä pittää pulla- ja nisukauppaa niin kyllä se äkkiä oortnaintuu, herra kuninkas, ja sie kohta havattet, ette kaikki miehet oon muuttunheet vaimoiksi ja niin sie et ennää koskhaan tartte pölätä, ette net sinusta luopuva.”

Typiđk idiot/Siinä vasta itiuutti

Meänmaa  

Läskunnigheten i Meänmaa 1822

Meänmaa Läs och begrunda! Ur visitationsprotokoll.

"År 1822; den 25 och 26 Martii hölls i Muonioniska Kyrka Proste Visitation med Muonioniska och Enontekis Församlingar, hwarvid följande ärenden förehades:

 

§: 1:

 

Sedan den wanliga Guds tjänsten den 25. i innewarande Månad som war Mariae Bebådelse dag, för sig gått, Så företogs förhöret, hwarvid Visitator beträddes af Districts Prosten och kyrkoherden i Kauressuando eller Enontekis på Kongl: Swenska sidan belägne Församling, Herr Zachris Grape och kyrkoherden i Muonionniska och Enontekis föramling Herr Mathias Kohlström, hwilka äfven Asisterade wid den dagen förut som war den 5:te Söndagen i Fastan, förrättade Muonioniska egen Kyrkas inwigning till dess Heliga bruk, och som till dessa helgdagar uti betydlig Folckmängd ifrån Kittilä och Swenska Enontekis samt äfwen ifrån Pajala Kapell på Swenska sidan och till och med ifrån Koutokeino i Norrige infunnit sig, så blev nödigt, att anställa Förhöret i Choret, då först Nyggarena ifrån Enontekis med dess husfolck, derefter Lapparena ifrån nämnde Församling och följande dagen den 26:te äfen Muonioniska och sedan Nedre Muonioniska by samt sist nästlidne årets Skrifte Barn och alla tillstädes komna yngre Barn upkallades, hwilka alla förhördes så uti minne som utanläsning och begreppet, hwarunder förspordes att läsningen här ej war sämre än annorstädes, och att såwäl äldre som yngre som begått Nattwarden, läst i allmänhet förswarligen innantill och utantill Luthers Cateches samt Svebelii Spörsmål och och gåfwo åtminstone de flesta nöijaktiga swar på de frågor dem förestäldes, i afseende på begreppet likwäl inhämtades, att Lapparena woro mindre för sig komna i bokläsning, och att de flestas af dem begrepp i Salighets läran äfwen war sämre än Böndernas, hwilket kommer deraf, att detta Folcket"

Duka Solens bord! Tuukatkaa Aurinkon pöytä!

 

Valår! Duka Solens bord! 

 

Herodotos berättar i sin bok Historia
om Solens bord, som fanns i Etiopien.
Utanför en stad fanns en äng och ett bord,
fullt av kokt kött av alla fyrfota djur.
På natten gick politikerna ut
och lade köttet på Solens bord.
På dagen kunde vem som helst
gå dit och äta sig mätt av bordets läckerheter.
Politikerna hade fått folket att tro
att det var jorden som alstrade köttet
och jorden var politikernas givmilda hand.

Dostojevskij gestaltar samma tema
i berättelsen om Storinkvisitorn
i Bröderna Karamazov.
Folket får sin mat ur
Storinkvisitors hand
utan att veta att denne
tagit den från folket.

Den finske diktaren Paavo Haavikko
skriver i en dikt:
Staten äger ingenting,
inte ens skatterna.

Så, bästa politiker,
duka Solens bord!
Röstboskapen är lika
lättlurad nu som då!

 

Vaalivuosi tuukatkaa Aurinkon pöytä!

Herodotos kertoo kirjashaan Histuuria
Aurinkon pöyästä, joka seiso Etiooppiassa.
Kaupunkin ulkopuolela oli karkea ja pöytä,
jolla oli nelijalkasten lihhaa.
Yölä politiikot menit
ja panit lihhaa pöyäle.
Päivisin kuka vain saatto mennä
ja syä vattan täythöön pöyän antimista.
Politiikot olit saahneet kansan uskon,
ette maa tuotti liharuat
ja maa oli politiikkojen armelias käsi.

Dostojevski käsittellee sammaa teemaa
tarinashaan Suurinkvisiittorista
teoksesssa Karamazohvin veljekset.
Kansa saapi ruokaa sen käestä
siinä luulossa, ette se oon sen tuottamaa.

Haavikko sannoo yhessä runossa,
ette valtio ei omista mithään,
ei ees koottuja veroja.

Niin, politiikot, tuukatkaa
Aurinkon pöytä ja pistouvatkaa!

Äänestyskarja oon yhtä hyväuskonen
nyt niinku silloin!

Varför ringde ministern till Snell?/Miksis ministeri soitti Snellile?

Meänmaa  

Varför ringde ministern till William Snell?

Den 7 oktober 1938 fick läraren William Snell ett telefonsamtal från ecklesiastikdepartementet. Det var ministern själv, Artur Engberg, som meddelade att han dagen innan utsett Snell till statens folkskolinspektör i Tornedalen. Domkapitlet i Luleå och skolöverstyrelsen hade förordat en annan sökande. Varför hade ministern utnämnt Snell? Därför att William Snell och hans medkämpar, Ture Keskitalo, Edvin Mäkitalo, Artur Mäkitalo, Gunnar Wänkkö, Axel Forslund, Henrik Henriksson och Emil Kemi hade försvarat finskan. Den svenska regeringen var på samma linje. Motståndarna till finskan i Tornedalen var vår egen medelklass: poliser, tullare, präster och lärare. Dit hörde även en totalitär ideologi som också fick folk att överge sin identitet i väntan på nya tider. Dessa gjorde allt för att sätta stopp för statens arbete för finskan i Tornedalen. Varför ringde ministern till Snell? Därför att han staten ville försvara rätten att tala finska i skolan. Våra egna herrar ville det inte. Själv har jag i snart 40 år arbetat i Snells anda. Staten har varit till stöd och hjälp. Våra egna herrar har varit det största hindret. Och är det även idag. Det största problemet för mitt omfattande arbete kommer från en självutnämnd riksorganisation med totalitära rötter. 

Miksis ministeri soitti Snellin Villiamille?

Lokakuun 7. päivä 1938 Snellin Williami sai soiton Ruottin eklesiastikministeriöstä. Ministeri Artur Engberg soitti itte ja onnitteli Snelliä ko tämä päivää ennen oli nimitetty koko Meänmaan kouluinspehtööriksi. Luulajan tuomikapituuli ja kouluylihallitus oli ehottannu toista. Miksis ministeri oli nimittänny Snellin? Siksi ko Snell ja sen suomenkielen puolesta taistelevat kaverit Ture Keskitalo, Edvin Mäkitalo, Artur Mäkitalo, Gunnar Wänkkö, Axel Forslund, Henrik Henriksson ja Emil Kemi olit valtion linjala ja se oli ette suomenkieli säilys Meänmaassa. Vastustajat tulit meän omilta herroilta: polisit, tullimiehet, papit ja opettajat ja kans polittinen ääriaate, joka ootti uutta aikakautta. Nämät vastusit lujasti suomenkieltä. Miksis ministeri soitti Snellile? Valtio oli meän puolta. Itte olen kohta 40 vuotta tehny työtä Snellin ja hänen kaverien hengessä. Valtio oon mulle olut tukena, meän omat herrat vasthaan. Niin oon tänäki päivänä. Herrat ei sanohneet Snelille päivää. Meän omat herrat, jokka johtava ommaa teerijokihallitusta, niin sanottua riikinjärjestöä, jonka juuret oon totalitaarisessa aatheessa. Eikä se ole siittä muuttunu. Päivää ei sano. Ihhailevva väkivaltasia.

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar