Sivert Mässing

Siverts väderblogg

Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen. Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. Aktuella trafik- väder- och klimatlänkar finns nu i ett eget blogginlägg som jag länkar till i blogginläggen.

Gevalia Gammal rost

Veckans nederbörd fördelar sig på följande sätt: I måndags mätte jag upp 1 mm nederbörd från snön som kom under söndag em och idag mätte jag upp 0,9 mm från dagens nederbörd, totalt 1,9 mm. Snödjupet har minskat till 65 cm på Kallax väders mätpinne. Tjälen är idag 97 cm.

Snödjupen har minskat under veckan som gått eftersom vi fick en försmak på våren med vårtemperaturer från i fredags till i tisdags. Igår var ordningen återställd igen med vintertemperaturer så våren lär vänta på sig ett tag till.

De större skidanläggningarna i länet rapporterar följande idag:

Riksgränsen: I terrängen 130 cm och i nedfarterna 130 cm

Björkliden: I terrängen 95 cm och i nedfarterna 25 cm

Abisk/Njuolja: I terrängen 110 cm och i nedfarterna 55 cm

Dundret: I terrängen 90 cm och i nedfarterna 60 cm

Kåbdalis: I terrängen 105 cm och i nedfarterna 115 cm

Storklinten: I terrängen 70 cm och i nedfarterna 60 cm

Övriga snödjup: Talljärv 126 cm, Katterjåkk 113 cm, Porjus 101 cm, Kypäsjärvi 97 cm, Murjek 86 cm, Kalix 73 cm, Klöverträsk 68 cm, Arjeplog – Myrheden 65 cm, Tärendö 60 cm. Källa: SMHI

Länk till senaste detaljerade iskartan över Bottenviken När du får upp bilden kan du klicka i den så får du upp en större karta.

Busshelvetet som jag har skrivit om tidigare och lagt ut några bilder på har fått ett nytt smeknamn av gubbarna som jobbar med renoveringen. Det beror inte på att de har gått och blivit religiösa på gamla dar, utan det är snarare ett uttryck för folkhumorn. Den nya benämningen är mycket passande. Gevalia Gammal rost. Scrolla lite längre ner så hittar du fotona i ett tidigare blogginlägg och förstår varför det blev så.

Det har varit lite olika artiklar bl a i Kurirens papperstidning och här på kuriren.nu om att Luleå kommun har beviljat ett bidrag till Flygmuseet   F 21 för driften av en hangar som kommer att uppföras till museets flygplan som idag står utomhus och far illa. I artiklarna har det stått att försvaret är beviljat hyresbidrag och det är helt fel. En annan felaktighet i radio Norrbotten var att hangaren kostar 300 000 kr, fel, fel, fel, den kostar 3 miljoner kr att uppföra. En summa som staten lånar upp och som museet kommer att betala av på en 20-års period.

Så här ligger det till: Flygmuseet F 21 och försvaret har inget annat gemensamt än att museet har av staten uppdrag att spegla och förvalta     F 21 historia. Flygmuseet drivs av en ideell förening som till största delen består av före detta F 21 anställda som har uppnått mogen ålder. Museet ingår i SMHA, Sveriges MilitärHistoriska Arv som är ett nätverk bestående av 25 statligt stödda museer. Statens maritima museer leder och stödjer det gemensamma nätverket. Museerna är utspridda över hela landet och huvuddelen behandlar Sveriges försvar under kalla kriget. Flygmuseet F 21 har även uppdraget att bevara F 19 Frivilligflottiljen i Finland under krigsvintern 1939-1940 och Flygoperation Balchen mellan december 1944 o augusti 1945.

Länk till Flygmuseet F 21

Någon har ställt frågan i kuriren.nu varför man inte slagit ihop och flyttat Flygmuseet F 21 till Försvarsmuseum i Boden. Museerna har helt skilda verksamhetsinriktningar och Försvarsmuseum i Boden ägs och drivs av Bodens kommun till skillnad mot Flygmuseet F 21.

Vad får Luleå kommun för pengarna? Nordiskt FlygTeknikCetrum som utbildar flyg och helikoptertekniker och flyg och helikoptermekaniker får i gengäld låna flygplan och helikoptrar från Flygmuseet till sin undervisning. När hangaren är klar kan skolans elever utföra praktiska övningar på museets flygplan i den nya hangaren som ett komplement till den undervisning man bedriver på objekten skolan lånar till sina egna lokaler. Skolan är lokaliserad på den civila sidan av flygfältet.

Länk till Nordiskt FlygTeknikCentrum

Uppdaterat: Storm och orkanvindar idag

Uppdaterat söndag 

Från lördag morgon till söndag morgon fick Katterjåkk 40 mm nederbörd. På söndag morgon var det inte någon av SMHI:s väderstationer som rapporterade snödjup. Latnivaara  var kallast natten till söndag med -2,8 grader.

Det var främst fjällen som hade storm och orkanvindar under lördagsdygnet. Kusten har och har haft stormbyar under eftermiddagen. Nu i kväll har Storön 15 m/s i medelvind och vinbyar på 23 m/s.

Under dagen har de högsta vindhastigheterna uppmätts i Stekenjokk med medelvind 34,3 m/s och 41,4 m/s i vindbyarna, Stora Sjöfallet som alltid är blåsigt hade medelvind på 26,6 m/s med vindbyar på 37,6 m/s. Katterjåkk hade medelvind 17,4 m/s med vindbyar på 23,3 m/s. Storm räknas mellan 24,5 och 32,6 m/s och orkan är när det blåser över överstiger 32,7 m/s.

Några ynkna cm snö uppmättes i morse: Paraka 4 cm och Kiruna 3 cm. Källa: SMHI

FN:s organ World Meteorological Organization WMO, gav nyligen ut sin årliga sammanställning av växthusgaser i atmosfären. Den visar att mängden nådde rekordnivåer 2013 mycket på grund av ökande koldioxidutsläpp. Halten av koldioxid i atmosfären ökade rekordmycket mellan 2012 och 2013. WMO rapporter att mellan 1990 och 2013 har det skett en ökning på 34 % av den uppvärmande effekten på klimatet.

Uppvärmningen orsakas av bland annat koldioxid främst från fossila bränslen, metan från ruttnande växtdelar, tinande permafrost och idisslare, lustgas (dikväveoxid) som bland annat läcker ut från konstgödsel. Koldioxiden har bidragit med 80 % av uppvärmningen.

Här kan du läsa om stormens verkningar

Här kommer du till väderbloggens länksamling med väder- trafik- och klimatlänkar

Vad hände sen?

FN kallade till ett nytt klimatmöte med buller och bong, men vad händ sen? Någon större kioskvältare verkade det inte ha varit. Fredrik Reinfeldt har som vanligt en låg profil i miljö och klimatfrågorna, så han hade en låg profil även denna gång.

Väder och klimat hör ihop även om vädret händer här och nu. Klimat och klimatförändringar är väderförändringar som sker på lång sikt. Det som vi brukar kalla för extremt väder börjar bli mer och mer vanligt. Frågan har väckts inom FN:s organ World Meteorological Organization (WMO) om det är läge för att se över reglerna för vad som skall kallas för extremt väder eller ej.

Vad vi gör och hur vi lever har stor betydelse för ett fortsatt liv på jorden och ett hållbart samhälle. Det behövs ett grönt tänkande för att vända utvecklingen till ett samhälle där konflikter undviks och där vi hushållar med naturtillgångarna.

I Ryska Artis är oljebolagens utsläpp en dold miljökatastrof där föroreningarna sprider sig långt utanför landets gränser. När oljan läcker ut förgiftas åkermark och skadar växtlighet och djurliv innan den rinner ut i floderna. Människors traditionella livsstil hotas när de inte längre kan jaga, fiska eller bedriva jordbruk och då blir det omöjligt för dem att försörja sig själva. Beräkningar som Greenpeace har gjort 2014 pekar på att olja motsvarande mer än 18 000 tankbilar rinner ut i Norra ishavets sårbara arktiska havsmiljö varje år.

Havet vid Arktis står idag inför tre stora hot utöver en oljekatastrof: Det är klimatförändringar, havsförsurning och överfiske. Sjöfarten ökar genom nordostpassagen i takt med att sommarisen drar sig tillbaks. Här finns växter och djur som är anpassade till det hårda klimatet och är beroende av Polarisen.

Arktis bör omedelbart bli ett maritimt reservat med förbud mot all industriell verksamhet som oljeexploatering och fiske. Det behövs ett förbud för att ge ekosystemen i Arktis en chans att överleva de påfrestningar som klimatförändringarna för med sig.

Här kommer du till väderbloggens länksamlimg

Säsongens första snö

Under natten har det varit nollgradigt och snöat i Kiruna och Gällivareområdet. Mest nederbörd har Nikkaluokta fått där det uppmättes 13,1 mm, Rensjön 11,7 mm, Ritsem 10,9 mm, Parkalombolo 9,8 mm, Saittarova 9,2mm och Katterjokk 8,3 mm. Källa: SMHI

Kiruna

Centrala Kiruna i morse

Jukkasjärvi

Vy ut över Torne Älv på platsen där ishotellet är placerat i Jukkasjärvi kl 10:30. Båda bilderna är hämtade från väderkamreor på webben.

Sommarmånaden september, en rekordvarm augusti kan du läsa om i föregående blogginlägg där det finns några väderlänkar.

Sommarmånaden september

Jag har skrivit om Indiansommar, en varm augustimånad i här länet och nu senast om att augusti blev rekordvarm globalt. Första halvan av september har inte varit så tokig den heller även om älgjägarna har hävdat motsatsen, det har varit för varmt för att jaga. Tolv av de första nitton dagarna i september har varit två till fem grader varmare än normalt enligt SMHI:s automatframställda kartor.

Nu drar det ner en kallfront över landet som påminner oss om att september faktiskt är en höstmånad, fast det har varit sommarväder första halvan av månaden. 

höstblommor

Fotot på blommorna är från 18 september och de är närodlad som centerpartiet har börjat kalla allt Norrbottniskt för.

På andra sidan jordklotet ligger stormen Polo lite över hundra miles söder-sydost om den södra spetsen på Baja Californahalvön.

Stormen Polo

 Källa: National Hurricane Center

Se även föregående blogginlägg om augustivädret globalt. Där hittar du några bra att ha länkar.

Globalt var augusti 2014 rekordvarm

Med NASA:s beräkningar av den globala temperaturen visar att augusti 2014 blev rekordvarm globalt. Enligt deras data blev augusti 0,70 grader varmare jämfört med normalperioden 1951-1980. Augusti 2011 hade medeltemperaturen låg på 0,69 grader över normalvärdet. Därefter följer augusti 1998 och 2006 som hade 0,68 grader samt 0,66 grader över normalt.

Med NASA:s data är 2010 varmaste åter då den globala årsmedeltemperaturen var 0,67 grader över det normala. På andra plats kommer 2005 (0,66 grader över normalt) medan 2007 intar tredjeplatsen (0,63 grader över normalt). Så här långt har perioden januari-augusti 2014 bjudit på ett temperaturöverskott på 0,65 grader. Med stor sannolikhet lär 2014 placera sig i det absoluta toppskiktet av varma år. Med fyra månader kvar av året finns en realistisk möjlighet att 2014 blir det varmaste året som observerats globalt sett sedan mätningarnas början 1880.

Vad säger NOAA då som använder sig av en medeltemperatur räknad på hela 1900-talet?

Med mätserier som går tillbaka till 1880 med den globala temperaturen för augusti blev 2014 0,75 grader över medeltemperaturen. Det gör augusti 2014 till den varmaste augusti globalt sedan mätningarna började år 1880 och slog det tidigare rekordet satt 1998. Nio av de 10 varmaste Augustimånaderna har skett under 2000-talet.

WMO gick tidigare ut med att det fortfarande finns en betydande sannolikhet för att en El Niño kommer att utvecklas under hösten. Året efter att en El Niño utvecklats brukar ofta bli varmare på de globala medeltemperaturberäkningarna. Därmed ökar möjlighet att 2015 kan bli ett globalt sett rekordvarmt år. Källa: NASA, NOAA och WMO

NOAA

Bilden över temperaturfördelningen under augusti är hämtad från NOAA

NOAA2

Nederbördsfördelningen globalt blev ojämt fördelad. Bilden ovan är även den hämtad från NOAA

Septemberläget i Arktis och Antarktis. 

I slutet av årets smältsäsong av den Arktiska havsisen är minsta omfattningen något lägre än föregående år, vilket gör det till den sjätte lägsta sedan satellitmätningarna startade 1979. Tidigare under månaden var ett litet område av Laptevhavets iskant inom fem grader från Nordpolen. Detta var resultatet av ihållande sydliga vindar från centrala Sibirien.

Samtidigt är Antarktis havsis på väg att sätta nytt rekord i år på 19,7 miljoner kvadratkilometer och fortsätter att öka. Källa: National Snow and Ice Data Center

Agustivädret i Norrbotten och övriga Sverige kommer du till här

Augusti bjöd på nytt värmerekord i Lettland, medan Väst- och Centraleuropa hade en rätt trist månad ur semestersynpukt. Områden med temperaturöverskott dominerade globalt. Nordöstra Sibirien, området kring Kaspiska havet och Sydamerika är exempel på områden där det var avsevärt varmare än normalt. Källa: SMHI

Augustivädret klotet runt kan du läsa om här

Väderbloggens länksamling kommer du till här

Namn: Sivert Mässing  Bor: i Råneå Jobbar: Tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå som jag tittar till tre gånger i veckan. Under många år jobbade jag på Kallax väder på F21. Övrigt: Pensionär, torsdagsgubbe på Flygmuseet F 21 på Kallax och fritidspolitiker (MP) bl. a i landstingets Hälso- och sjukvårdsberedning mitt och fritidsnämnden i Luleå kommun.

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar