Sivert Mässing

Siverts väderblogg

Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen. Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. Aktuella trafik- väder- och klimatlänkar finns nu i ett eget blogginlägg som jag länkar till i blogginläggen.

Gevalia Gammal rost

Veckans nederbörd fördelar sig på följande sätt: I måndags mätte jag upp 1 mm nederbörd från snön som kom under söndag em och idag mätte jag upp 0,9 mm från dagens nederbörd, totalt 1,9 mm. Snödjupet har minskat till 65 cm på Kallax väders mätpinne. Tjälen är idag 97 cm.

Snödjupen har minskat under veckan som gått eftersom vi fick en försmak på våren med vårtemperaturer från i fredags till i tisdags. Igår var ordningen återställd igen med vintertemperaturer så våren lär vänta på sig ett tag till.

De större skidanläggningarna i länet rapporterar följande idag:

Riksgränsen: I terrängen 130 cm och i nedfarterna 130 cm

Björkliden: I terrängen 95 cm och i nedfarterna 25 cm

Abisk/Njuolja: I terrängen 110 cm och i nedfarterna 55 cm

Dundret: I terrängen 90 cm och i nedfarterna 60 cm

Kåbdalis: I terrängen 105 cm och i nedfarterna 115 cm

Storklinten: I terrängen 70 cm och i nedfarterna 60 cm

Övriga snödjup: Talljärv 126 cm, Katterjåkk 113 cm, Porjus 101 cm, Kypäsjärvi 97 cm, Murjek 86 cm, Kalix 73 cm, Klöverträsk 68 cm, Arjeplog – Myrheden 65 cm, Tärendö 60 cm. Källa: SMHI

Länk till senaste detaljerade iskartan över Bottenviken När du får upp bilden kan du klicka i den så får du upp en större karta.

Busshelvetet som jag har skrivit om tidigare och lagt ut några bilder på har fått ett nytt smeknamn av gubbarna som jobbar med renoveringen. Det beror inte på att de har gått och blivit religiösa på gamla dar, utan det är snarare ett uttryck för folkhumorn. Den nya benämningen är mycket passande. Gevalia Gammal rost. Scrolla lite längre ner så hittar du fotona i ett tidigare blogginlägg och förstår varför det blev så.

Det har varit lite olika artiklar bl a i Kurirens papperstidning och här på kuriren.nu om att Luleå kommun har beviljat ett bidrag till Flygmuseet   F 21 för driften av en hangar som kommer att uppföras till museets flygplan som idag står utomhus och far illa. I artiklarna har det stått att försvaret är beviljat hyresbidrag och det är helt fel. En annan felaktighet i radio Norrbotten var att hangaren kostar 300 000 kr, fel, fel, fel, den kostar 3 miljoner kr att uppföra. En summa som staten lånar upp och som museet kommer att betala av på en 20-års period.

Så här ligger det till: Flygmuseet F 21 och försvaret har inget annat gemensamt än att museet har av staten uppdrag att spegla och förvalta     F 21 historia. Flygmuseet drivs av en ideell förening som till största delen består av före detta F 21 anställda som har uppnått mogen ålder. Museet ingår i SMHA, Sveriges MilitärHistoriska Arv som är ett nätverk bestående av 25 statligt stödda museer. Statens maritima museer leder och stödjer det gemensamma nätverket. Museerna är utspridda över hela landet och huvuddelen behandlar Sveriges försvar under kalla kriget. Flygmuseet F 21 har även uppdraget att bevara F 19 Frivilligflottiljen i Finland under krigsvintern 1939-1940 och Flygoperation Balchen mellan december 1944 o augusti 1945.

Länk till Flygmuseet F 21

Någon har ställt frågan i kuriren.nu varför man inte slagit ihop och flyttat Flygmuseet F 21 till Försvarsmuseum i Boden. Museerna har helt skilda verksamhetsinriktningar och Försvarsmuseum i Boden ägs och drivs av Bodens kommun till skillnad mot Flygmuseet F 21.

Vad får Luleå kommun för pengarna? Nordiskt FlygTeknikCetrum som utbildar flyg och helikoptertekniker och flyg och helikoptermekaniker får i gengäld låna flygplan och helikoptrar från Flygmuseet till sin undervisning. När hangaren är klar kan skolans elever utföra praktiska övningar på museets flygplan i den nya hangaren som ett komplement till den undervisning man bedriver på objekten skolan lånar till sina egna lokaler. Skolan är lokaliserad på den civila sidan av flygfältet.

Länk till Nordiskt FlygTeknikCentrum

Globalt var augusti 2014 rekordvarm

Med NASA:s beräkningar av den globala temperaturen visar att augusti 2014 blev rekordvarm globalt. Enligt deras data blev augusti 0,70 grader varmare jämfört med normalperioden 1951-1980. Augusti 2011 hade medeltemperaturen låg på 0,69 grader över normalvärdet. Därefter följer augusti 1998 och 2006 som hade 0,68 grader samt 0,66 grader över normalt.

Med NASA:s data är 2010 varmaste åter då den globala årsmedeltemperaturen var 0,67 grader över det normala. På andra plats kommer 2005 (0,66 grader över normalt) medan 2007 intar tredjeplatsen (0,63 grader över normalt). Så här långt har perioden januari-augusti 2014 bjudit på ett temperaturöverskott på 0,65 grader. Med stor sannolikhet lär 2014 placera sig i det absoluta toppskiktet av varma år. Med fyra månader kvar av året finns en realistisk möjlighet att 2014 blir det varmaste året som observerats globalt sett sedan mätningarnas början 1880.

Vad säger NOAA då som använder sig av en medeltemperatur räknad på hela 1900-talet?

Med mätserier som går tillbaka till 1880 med den globala temperaturen för augusti blev 2014 0,75 grader över medeltemperaturen. Det gör augusti 2014 till den varmaste augusti globalt sedan mätningarna började år 1880 och slog det tidigare rekordet satt 1998. Nio av de 10 varmaste Augustimånaderna har skett under 2000-talet.

WMO gick tidigare ut med att det fortfarande finns en betydande sannolikhet för att en El Niño kommer att utvecklas under hösten. Året efter att en El Niño utvecklats brukar ofta bli varmare på de globala medeltemperaturberäkningarna. Därmed ökar möjlighet att 2015 kan bli ett globalt sett rekordvarmt år. Källa: NASA, NOAA och WMO

NOAA

Bilden över temperaturfördelningen under augusti är hämtad från NOAA

NOAA2

Nederbördsfördelningen globalt blev ojämt fördelad. Bilden ovan är även den hämtad från NOAA

Septemberläget i Arktis och Antarktis. 

I slutet av årets smältsäsong av den Arktiska havsisen är minsta omfattningen något lägre än föregående år, vilket gör det till den sjätte lägsta sedan satellitmätningarna startade 1979. Tidigare under månaden var ett litet område av Laptevhavets iskant inom fem grader från Nordpolen. Detta var resultatet av ihållande sydliga vindar från centrala Sibirien.

Samtidigt är Antarktis havsis på väg att sätta nytt rekord i år på 19,7 miljoner kvadratkilometer och fortsätter att öka. Källa: National Snow and Ice Data Center

Agustivädret i Norrbotten och övriga Sverig kommer du till här

Augusti bjöd på nytt värmerekord i Lettland, medan Väst- och Centraleuropa hade en rätt trist månad ur semestersynpukt. Områden med temperaturöverskott dominerade globalt. Nordöstra Sibirien, området kring Kaspiska havet och Sydamerika är exempel på områden där det var avsevärt varmare än normalt. Källa: SMHI

Augustivädret klotet runt kan du läsa om här

Väderbloggens länksamling kommer du till här

Augusti blev en rekordmånad

Extremsommaren fortsatte under augusti, först med värmeböljan i början på månaden, sedan skurar och skyfall. Det nysatta svenska rekordet på 43 546 blixtar från den 27 juli stod sig inte speciellt länge, för den 3 augusti registrerades 47 901 blixtar i landet. Blixtnedslagen förorsakade strömavbrott och andra tekniska haverier, även många bränder startades genom blixtnedslag.

Nytt värmerekord för Falun och Sveriges mest omfattande skogsbrand i modern tid. Landvetters flygplats i västra Västergötland är enda observationsstationen som hade 0,2 grader under normal medeltemperatur för augusti. Alla andra mätstationer har haft varmare än normalt, här i norr var det 1-3 grader över normalt. En vecka in i månaden kulminerade ytvattentemperaturerna med 21-22 grader i stora delar av haven runt Sverige. Falun med mätserie från 1860 slog nytt augustirekord den 4 då det noterades 35,1 grader, vilket är högst i landet sedan Kalmar uppmätte 35,2 grader den 27 juli 1994. Den 9 augusti anlände den meteorologiska hösten till Tarfala. Sedan dess har delar av fjällkedjan och inre Lappland fått meteorologisk höst. Nattkylan kom smygandes under månadens andra halva, första köldnatt inträffade den 16 med 2,3 minusgrader i Latnivaara. Månadens lägsta temperatur 3,2 minusgrader uppmättes i Pajala den 24.

Halland, Småland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland fick mer än dubbla normalnederbörden. Malmö drabbades hårt under tidiga morgonen den 31 då det vräkte ner regnet över Malmö varvid viadukter, källare och dagvattenledningar snabbt fylldes med vatten. På bara tre timmar, klockan 06–09 föll 71 mm och på sex timmar, klockan 04–10 föll det 85 mm. Nissanån hade stora problem med översvämningar efter alla skyfall. Vid kraftverket i Nissaström rann som mest 245 kubikmeter per sekund, vilket är ungefär lika mycket som vid översvämningarna i februari 2002. Under månaden föll det över 300 mm på många officiella mätstationer, nederbörd över 300 mm under augusti är ovanligt och närmar sig rekordnoteringen på 347 mm i småländska Åby 1945. Linhult i Småland med startår 1911 fick nytt rekord på 327 mm mot tidigare 305 mm från 1923. Uplo med startår 1900 i västra Västergötland fick 250 mm, gamla rekordet var 192 mm från 1923. Efter regn kommer solsken och flest soltimmar under augusti hade Hoburg på Gotlands sydspets med 273 soltimmar.

Här i länet var följande orter varmast den 5 och 6 augusti. Jokkmokk 29,7 grader, Överkalix 29,6 grader, Arvidsjaur 29,3 grader och Pajala 29,0 grader. Lägsta medeltemperaturen 10,8 grader hade Katterjåkk. Nederbördsfördelningen var ojämn där Haparanda fick mest nederbörd 110 mm. Nikkaluokta fick bara 27 mm och blev därmed torrast i länet.

Kiruna: Medeltemperatur 12,2 grader mot normalt 10,3 grader. Varmast var det den 5 med 27,2 grader. Kallaste natten var den 30 då det uppmättes -0,8 grader. Kiruna fick 107 mm nederbörd mot normalt 68 mm. Trots allt regnande fick Kiruna 195 soltimmar mot normalt 159 timmar.

Luleå: Medeltemperatur 15,7 grader vilket var högst i länet, normalt har Luleå 13,6 grader. Varmast var den 6 med 27,2 grader, på tiondelen samma som i Kiruna hade dagen innan. Kallaste natten var 31 med 4,4 grader. Månadsnederbörden blev 91 mm mot normalt 60 mm. Solen var generös även under augusti då det blev 237 soltimmar mot normalt 213 timmar.
Källa SMHI

Här kommer du till väderbloggens länksamling

Bad

Indiansommar i Norrbotten

Har ni hört talas om Indiansommar? Det är en varm och vacker period under hösten. I allt väsentligt är det samma betydelse som vi i Sverige brukar kalla för brittsommar. I litteraturen hittar man något varierande definitioner av brittsommar, men i allmänhet avses varma och soliga dagar omkring Birgittadagen den 7 oktober.

Vi ligger just nu temperaturmässigt över eller mycket över det normala för att vara i början på september. I Norrbotten är högsommartemperaturer på över 25 grader väldigt ovanliga. 1999 hade Älvsbyn högsommartemperaturer, men sedan får man gå tillbaka till 1968 för att hitta så höga septembertemperaturer i Norr- och Västerbotten.

Under helgen orkade det inte upp till 25 grader utan idag söndag var varmaste dagen med mellan 21 och 23 grader. Boden var varmast med 22,9 gr, Älvsbyn 22,7 gr, Sävast 22,5 gr, Piteå 22,4 gr, Vidsel 22,0 gr och Lakaträsk 21,7 grader. Landets högsta temperatur uppmättes i  Markaryd i Småland där det noterades 23,5 grader. Källa SMHI

Här kommer du till väderbloggens länksamling

Uppdaterat: Eftersom eko 1 tog upp frågan om solpaneler

Eftersom alias eko 1 tog upp frågan om det är vettigt eller ej att sätta upp solpaneler i Luleå för några månaders sommarsol (se länkarna i föregående blogginlägg). Så har jag gjort en djupdykning i SMHI:s databas över soltimmar från 1950-talet och framåt. I Luleå började man mäta soltimmar 1957 och i Visby har mätningarna pågått sedan 1952. Under ett normalår har Luleå 1771 soltimmar varav 949 under sommarmånaderna. Snittet för ett normalår är räknat på 30-årsperioden 1961-1990.

Under 2013 hade Luleå 2049 timmar varav 833 var under sommarmånaderna, sommaren 2013 var en allmät solfattig sommar. Sommaren 2006 var däremot soligaste sommaren sedan 1990 under solligans sju veckor där Luleå noterade 654 soltimmar. Under juni till augusti 2006 fick Luleå hela 1081 soltimmar och under hela året 2042 timmar. Årsrekordet i Luleå är på 2138 soltimmar från 1976 så det finns mycket energi att utvinna ur solen, både för elproduktion och varmvatten för uppvärmning och tappvatten. Det här gör att om man satsar på solenergi i liten skala så finns det en hel del pengar att spara.

För att räknas som soltid skall instrålningen vara över 120 watt per kvadratmeter. I yttre atmosfären är det 1300 watt per kvadratmeter, på vägen ner till marken förlorar vi en del energi genom att det finns både stoftpartiklar och vatteånga som dämpar instrålningen, så normalt är det 800 till 950 watt som når solpanelerna.

Utöver den kortvåga instrålningen klara dagar finns det även långvågig instrålning. Den långvågiga instrålningen bestäms av temperaturen i den lägre delen av atmosfären och är ofta över 400 watt per kvadratmeter en mulen men varm sommardag.

I Råneå är utomhusbadet självförsörjande på el och uppvärmning av bassängerna tack vare badets solpaneler. En lite refextion över förr och nu. Förr fanns det en TV med en ruta liten som en näsduk i de flesta hemmen. Nu har nästan alla hem ett antal TV-apparater med plattskärmar stora som halva Gotland, så nog behövs det mycket energi även sommartid.

Motsvarande siffror för Visby är ett snitt på 1882 timmar under ett normalår. Under 2013 hade Visby 2242 soltimmar och årsrekordet är från 2011 då Visby hade 2312 soltimmar. Källa: SMHI och SVT.

Här kommer du till paneldebatten om solpaneler

Se även länkarna i tidigare blogginlägg, i väderblobbens länksamling finns länkar till både Solligan och Solskenskampen.

Luleå har haft flest soltimmar från 1:a mars till 31:a augusti

Jag fortsätter på soltemat och summerar våren och sommaren 204

Luleå har haft flest soltimmar mellan 1 mars - 31 augusti 2014. I Solligan var det ren utklassning när Luleå vann med 664 soltimmar, tvåa blev Umeå med 92 soltimmar mindre och slutade på 572 timmar. I Soltoppen och Solskenskampen som även de är avslutade där Luleå fick en betryckande seger. Under solskenskampen fick Luleå 976 timmar. Om man räknar alla soltimmar från 1mars till 31 augusti så ser listan ut som nedan. Jag har utgått från Solskenskampens stationer med fyra undantag som jag redovisar nedan.

Soltimmar under perioden 1 mars – 31 augusti.
1 Luleå 1712
2 Hoburg 1707
3 Visby 1701
4 Karlskrona 1688
5 Nordkoster 1650
6 Karlstad 1587
7 Umeå 1518
8 Norrköping 1482
9 Lund 1437
10 Göteborg 1424
11 Stockholm 1417
12 Östersund 1415
13 Borlänge 1387
14 Växjö 1350
15 Kiruna 1330
Källa: SMHI

Eftersom Ölands norra udde ägs och drivs av en intresseförening och mäter soltimmarna från 1 juni till 31 augusti så är den inte med i min sammanställning. Den stationen har kommit till för att vara med och kriga om tätplatserna i solligan och solskenskampen, stationen är optimalt placerad längst ut på norra udden.

Tarfala har jag utelämnat av den anledningen att det är begränsad horisont runt stationen som ligger i Tarfaladalen på 1150 meter över havet i Kebnekaise fjällmassiv, där sydtoppen är 2099 meter (mätning 2113) och nordtoppen 2097 meter över havet som begränsar horisonten och skymmer solen.

Mätstationen i Svenska Högarna träffades av blixten i början av augusti som slog ut elektoniken. Fram till 31 juli hade Svenska Högarna 1438 soltimmar under periodensom  mars - juli som räckte till en tredjeplats.

Jag har gjort ett tillägg med stationen i Hoburg på södra Gotland. Det är en station som inte finns med i Solligan, Soltoppen och Solskenskampen fast den har ett gynnsamt läge geografiskt som får mycket solskenstid.

Följande mätstationer är placerade på öar ute i skärgården och har ett gynnsamt läge då sjöbrisen håller stackmolnen borta på ett annat sätt än vid stationerna på fastlandet. Svenska Högarna är en ögrupp utanför Norrtälje. Visby och Hoburg på Gotland. Karlskronastationen ägs och drivs av Karlskrona kommun. Stationen är placerad på Kungsholm fästning ute i skärgården på Kungsholmen. Stationen har tillkommit för att vara med och slåss om topplaceringarna i Solligan. Nordkoster är en ö i ögruppen Koster utanför Strömstad.

Ni som är ute på Klubbviken sommartid har säkert konstaterat att det är fler soltimmar på Sandön än det är på Kallax där mätutrustningen sitter, så det har viss betydelse var stationen är placerad. Alla stationer utom de på Öland och i Karlskrona ägs och drivs av SMHI. Stationerna i Kiruna, Luleå, Östersund, Karlstad, Borlänge och Visby är placerade på flygplatser. Stationen i Norrköping sitter på taket på SMHI:s hus. Övriga mätstationers placeringar har jag inga uppgifter på.

Solskenstid räknas när den direkta solstrålningen är större än 120 watt per kvadratmeter, oavsett tid på dygnet. Direktstrålningen en normal sommardag är mellan 800-950 watt per kvadratmeter lite beroende på hur mycket stoftpartiklar och vattenånga som finns i atmosfären.

Här kan du läsa mer om Luleå och Visbys soltimmar sedan 1987

Paneldebatt om solenergi i Luleå

Här kommer du till väderbloggens länksamling med trafik, väder och klimatlänkar

Namn: Sivert Mässing  Bor: i Råneå Jobbar: Tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå som jag tittar till tre gånger i veckan. Under många år jobbade jag på Kallax väder på F21. Övrigt: Pensionär, torsdagsgubbe på Flygmuseet F 21 på Kallax och fritidspolitiker (MP) bl. a i landstingets Hälso- och sjukvårdsberedning mitt och fritidsnämnden i Luleå kommun.

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar