Sivert Mässing

Siverts väderblogg

Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen. Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. Aktuella trafik- väder- och klimatlänkar finns nu i ett eget blogginlägg som jag länkar till i blogginläggen.

Gevalia Gammal rost

Veckans nederbörd fördelar sig på följande sätt: I måndags mätte jag upp 1 mm nederbörd från snön som kom under söndag em och idag mätte jag upp 0,9 mm från dagens nederbörd, totalt 1,9 mm. Snödjupet har minskat till 65 cm på Kallax väders mätpinne. Tjälen är idag 97 cm.

Snödjupen har minskat under veckan som gått eftersom vi fick en försmak på våren med vårtemperaturer från i fredags till i tisdags. Igår var ordningen återställd igen med vintertemperaturer så våren lär vänta på sig ett tag till.

De större skidanläggningarna i länet rapporterar följande idag:

Riksgränsen: I terrängen 130 cm och i nedfarterna 130 cm

Björkliden: I terrängen 95 cm och i nedfarterna 25 cm

Abisk/Njuolja: I terrängen 110 cm och i nedfarterna 55 cm

Dundret: I terrängen 90 cm och i nedfarterna 60 cm

Kåbdalis: I terrängen 105 cm och i nedfarterna 115 cm

Storklinten: I terrängen 70 cm och i nedfarterna 60 cm

Övriga snödjup: Talljärv 126 cm, Katterjåkk 113 cm, Porjus 101 cm, Kypäsjärvi 97 cm, Murjek 86 cm, Kalix 73 cm, Klöverträsk 68 cm, Arjeplog – Myrheden 65 cm, Tärendö 60 cm. Källa: SMHI

Länk till senaste detaljerade iskartan över Bottenviken När du får upp bilden kan du klicka i den så får du upp en större karta.

Busshelvetet som jag har skrivit om tidigare och lagt ut några bilder på har fått ett nytt smeknamn av gubbarna som jobbar med renoveringen. Det beror inte på att de har gått och blivit religiösa på gamla dar, utan det är snarare ett uttryck för folkhumorn. Den nya benämningen är mycket passande. Gevalia Gammal rost. Scrolla lite längre ner så hittar du fotona i ett tidigare blogginlägg och förstår varför det blev så.

Det har varit lite olika artiklar bl a i Kurirens papperstidning och här på kuriren.nu om att Luleå kommun har beviljat ett bidrag till Flygmuseet   F 21 för driften av en hangar som kommer att uppföras till museets flygplan som idag står utomhus och far illa. I artiklarna har det stått att försvaret är beviljat hyresbidrag och det är helt fel. En annan felaktighet i radio Norrbotten var att hangaren kostar 300 000 kr, fel, fel, fel, den kostar 3 miljoner kr att uppföra. En summa som staten lånar upp och som museet kommer att betala av på en 20-års period.

Så här ligger det till: Flygmuseet F 21 och försvaret har inget annat gemensamt än att museet har av staten uppdrag att spegla och förvalta     F 21 historia. Flygmuseet drivs av en ideell förening som till största delen består av före detta F 21 anställda som har uppnått mogen ålder. Museet ingår i SMHA, Sveriges MilitärHistoriska Arv som är ett nätverk bestående av 25 statligt stödda museer. Statens maritima museer leder och stödjer det gemensamma nätverket. Museerna är utspridda över hela landet och huvuddelen behandlar Sveriges försvar under kalla kriget. Flygmuseet F 21 har även uppdraget att bevara F 19 Frivilligflottiljen i Finland under krigsvintern 1939-1940 och Flygoperation Balchen mellan december 1944 o augusti 1945.

Länk till Flygmuseet F 21

Någon har ställt frågan i kuriren.nu varför man inte slagit ihop och flyttat Flygmuseet F 21 till Försvarsmuseum i Boden. Museerna har helt skilda verksamhetsinriktningar och Försvarsmuseum i Boden ägs och drivs av Bodens kommun till skillnad mot Flygmuseet F 21.

Vad får Luleå kommun för pengarna? Nordiskt FlygTeknikCetrum som utbildar flyg och helikoptertekniker och flyg och helikoptermekaniker får i gengäld låna flygplan och helikoptrar från Flygmuseet till sin undervisning. När hangaren är klar kan skolans elever utföra praktiska övningar på museets flygplan i den nya hangaren som ett komplement till den undervisning man bedriver på objekten skolan lånar till sina egna lokaler. Skolan är lokaliserad på den civila sidan av flygfältet.

Länk till Nordiskt FlygTeknikCentrum

Meningsfull sysselsättning

Meningsfull sysselsättning för ungdomarna kan göra stot skillnad. Sedan fritidsgården och mekgaraget i Råneå startade upp sin verksamhet har det blivit mycket lugnare på samhället med färre buskörningar kvällstid. Här är några foton från i kväll i mekgaraget. En av fritidsledarna uttryckte sig så här. "Det här är som att vara lärare på fordonsprogrammet med den skillnaden att här slipper jag sätta betyg och ha lärarmöten med kollegorna".
Fyrhjuling
Volvo
Volvo 745:an som är kapad skall byggas om till brandbil med en 350 liters tank. När pojkarna som bygger bilen är klara med den ska de gå en brandutbildning och tjänstgöra som brandmän vid SHRA:s tävlingar på fd flygfältet i Piteå. Bilen kommer att få fyra mans besättning, två i förarhytten och två längst bak på bilen bältade med fyrpunktsbälten.

NASA o NOAA är eniga, september blev rekordvarm

NOAA som använder snittet på hela 1900-talet som referensvärde. Den globala medeltemperaturen för september 2014 var den högsta som någonsin uppmätts för september med en global temperatur på 0,72 grader högre än genomsnitt 15,0 grader. 

NASA som använder 1951-1980 som referensvärde har kommit fram till att september blev rekordvarm med deras beräkningsmodell. Enligt NASA:s data blev september 0,77 grader varmare jämfört med normalperioden. Både NOAA och NASA har mätserier från 1880 och det här är den varmaste september som har uppmätts.

Tidigare varmaste septembermånaderna i NASA:s mätserie var 2005 med 0,73 grader och 2013 med 0,72 grader över normalt.

september 2014

Värmen var ganska jämnt fördelade över båda halvkloten.

Här kommer du till väderbloggens väder- trafik- och klimatlänkar

Två kalla dygn

Det har varit två kalla dygn så nu börjar det vara läge för att hålla koll på säsongslägsta temperaturerna. Även sjödjupsrapporterna börjar att trilla in.

Natten till fredag var det -13,0 grader i Latnivaara. Natten mot idag lördag var det -13,8 grader i Latnivaara, Jokkmokk och Vidsel hade -13,5 grader, Mierkenis -13,2 grader, Pajala och Älvsbyn noterade -13,1 grader.

Några officiella snödjup finns också där Glommersträsk rapporterar 6 cm, Murjek 5 cm, Talljärv 4 cm, Katterjåkk och Sadjem hade 3 cm. Källa: SMHI

Kåbdalis har kommit igång med snötillverkningen och har nu 40 cm i nedfarterna, i terrängen har de mätt upp 10 cm.

Gällivares stolthet Dundret ångar på med snötillverkningen och är på spåret om man vitsar till det lite, men det finns inga tillgängliga snöuppgifter därifrån.

Är det lönsamt med solpaneler i Norrbotten?

Jag har skrivit om solpaneler och solinstrålningen tidigare. Att Luleå är en av Sveriges soligaste platser har vi ju fått bevis på genom tätplaceringarna i solligan och solskenskampen år efter år. Det har pågått och pågår fortfarande debatt om det går att räkna hem en investering i solpaneler i Norrbotten. Det råder delade meningar om det, men småskaliga anläggningar med solpaneler kan vara ett bra komplement för villor och andra fastigheter. Rånepoolen i Råneå är ett exempel som jag har nämnt förut där det med ny teknik går att hålla ett utomhusbad självförsörjande på el och uppvärmning under badsäsongen.

Jordaxelns lutning är 23,5 grader mot omloppsbanan runt solen, som i sin tur bestämmer i vilken vinkel strålningen träffar jordytan. Under juni och juli tar atmosfären norr om polcirkeln faktiskt emot mer solenergi än de flesta andra platserna på jorden beroende på jordaxelns lutning, om det inte vore för molnen. Vid midsommartid står solen ca 47 grader över horisonten vid polcirkeln och norra Sverige har midnattssol, eftersom solen står över horisonten hela dygnet. På vintern hamnar orter norr om polcirkeln på baksidan sett från solen och får uppleva hur jorden skymmer solen och ger upphov till polarnatt, där solen står under horisonten hela dygnet.

Det finns tre sätt att mäta inkommande solstrålning till markytan. Dels har vi direktstrålningen från solen molnfria dagar som jag skall återkomma till längre ner med en redovisning av soltimmarna i Luleå, Visby och Karlskrona. Direktstrålningen varierar mellan 800 watt och 950 watt per kvadratmeter längst ner i sydost upp till 1000 watt kvadratmeter. Det variera även lite beroende på solhöjden och hur mycket stoft och vattenånga som förekommer i atmosfären.

Den andra kortvågiga instrålningen benämns som globalstrålning som mäter från hela himlavalvet mot en horisontell yta. Ett ungefärligt värde mitt på dagen en klar sommardag i Sverige är 800 watt per kvadratmeter. Diffusstrålningen är solstrålningen från hela himlavalvet utom den del som kommer från själva solskivan. Här är ett ungefärligt varde mitt på dagen en klar sommardag bara från den blå himlen ca 100 watt per kvadratmeter.

Den tredje inkommande strålningen är långvågsstrålningen som bestäms av temperaturen i den lägre delen av atmosfären och om det är mulet eller molnfritt. En mulen men varm sommardag är långvågsstrålningen över 400 watt per kvadratmeter. En klar och kall vinternatt däremot är långvågsstrålningen mindre än 180 watt per kvadratmeter.

Då återstår frågan varför vi skall investera i solpaneler som ger mest energi på sommaren när det är varmt och ljust dygnet runt i Norrbottens län. Som jag ser det så kan vi faktiskt spara en hel del pengar på el eftersom vi har mycket elektronisk utrustning i de flesta hemmen. Vi har datorer, TV-apparater stora som halva Gotland och luftkonditionering i allt fler hem. För att inte glömma våra vitvaror som spisar, tvättmaskin, torktumlare, kyl och frys som förbrukar en hel del el. I en villa används i genomsnitt 4 000-5 000 kWh per år och i en lägenhet används omkring 2 500-3 000 kWh per år.

Jag har gjort jämförelser på antal soltimmar på direktinstrålningen mellan Luleå, Visby och Karlskrona från 1 mars fram till sista augusti 2014. Visby hade 1701 timmar, Karlskrona 1688 timmar och Luleå 1712 timmar, det skiljer alltså bara 24 soltimmar mellan Karlskrona och Luleå, så var man befinner sig geografiskt i Sverige har inte så stor betydelse. Normalvärdet som är räknat på perioden 1961-1990 ger ett snittvärde för Visby på 1445 soltimmar och för Luleå är normalvärdet 1431 soltimmar mellan 1 mars och sista augusti. Räknat på hela 2013 hade Karlskrona 2254 timmar, Visby 2242 timmar och Luleå 2049 soltimmar. Normalvärdet för Visby är 1882 timmar och för Luleå 1771 soltimmar. För Karlskrona finns det inget normalvärde framräknat eftersom det är för kort mätserie där. Största uppmätta antal soltimmar under ett år i Visby var 2312 timmar 2011, i Luleå uppmättes 2138 soltimmar 1976. I Karlskrona där mätningarna startade 2009 uppmättes 2099 soltimmar 2012. Källa: SMHI

För att räknas som solskenstid skall den inkommande strålningen vara över 120 watt per kvadratmeter.

Sett utifrån antalet soltimmar är det inte så stor skillnad var i Sverige vi bor för att kunna utnyttja solpaneler, men Norrbottens län har liten instrålning vintertid då jordaxelns lutning gör att solen står lågt eller under horisonten hela dygnet.

SMHI har gjort en databeräkning av den globala instrålningen mot en horisontell yta och då fått fram de här linjerna för antal watt per kvadratmeter från Skåne upp till Kirunafjällen.

solinstrålning

September blev globalt varmare än normalt, i länet torrt och soligt

Globalt: September blev ännu en i raden av globalt varma månader. Den 26 september qrapporterades 35 grader i södra Kanada vilket är ett exceptionellt varmt för att vara så sent på året. Den 24 slogs nytt absolut värmerekord i Jakarta (startår 1866) på Indonesien då det uppmättes 37,0 grader. Den 15 nådde orkanen Edouard kategori 3 på Saffir – Simpsonskalan och bröt därmed en nära nog rekordlång svit utan någon ”major hurricane” på Atlanten. Danska ön Bornholm fick 88 mm regn på 12 timmar den 13. Kraftigt regn föll i Frankrike den 16-18  med översvämningar som följd.  I USA slogs lokala dygnsnederbördsrekord för stationer med mer än 100-åriga mätserier. Havsisen i Arktis nådde den 17 september sitt säsongsminimum för att därefter åter börja växa. Årets minimum blev det sjätte lägsta sedan satellitmätningar över havsisens utbredning i Arktis inleddes 1979. Den genomsnittliga utbredningen av havsis i september blev 5,28 miljoner kvadratkilometer. Nordostpassagen , som öppnades i början av augusti, fortsatte även att vara öppen under hela september. Nordvästpassagen däremot förblev huvudsakligen blockerad av is under månaden. Dock var det mycket nära att Nordvästpassagen öppnades helt.

Sverige: Medeltemperaturen för hela landet blev 1-2 grader varmare än normalt. De största temperaturöverskotten uppmättes i Skåne, i fjällkedjan och utmed Bottenvikskusten. I stort sett var hela landet torrare än normalt med några undantag i Götaland, ostligaste delarna av Svealand samt delar av Kirunafjällen där det föll normal eller mer än normalt. Största dygnsnederbörden uppmättes i Film i Uppland där det föll 93 mm från klockan 08:00 den 21 till klockan 08:00 den 22 september. Landets högsta temperatur under september 25,1 grader uppmättes i Gladhammar i Småland den 3 september. Flest soltimmar i landet 246 timmar uppmättes i Hoburg på Gotlands sydspets.

Länet: Katterjåkk uppmätte största månadsnederbörden i länet och noterade 128 mm. Torrast var Jokkmokk som uppmätte 7 mm och Piteå med 8 mm. Varmast i länet var det den 7 september med 21,5 grader. Kallast var Latnivaara med -11,4 grader den 23 september. Första snön över länet föll den 21 september och de första officiella snödjupen för säsongen rapporterades. Stora Sjöfallet som alltid är blåsigt hade medelvind på 26,6 m/s med vindbyar på 37,6 m/s. Katterjåkk hade medelvind 17,4 m/s med vindbyar på 23,3 m/s den 27. Storm räknas mellan 24,5 och 32,6 m/s och orkan är när det blåser över överstiger 32,7 m/s. I Bottenvikens skärgårdar låg ytvattentemperaturen på omkring 11 grader som lägst under månaden, det är  cirka 2 grader över normalt för årstiden.

Kiruna: Medeltemperaturen blev 7,1 grader mot normalt 4,7 grader vilket ger ett överskott på 2,4 grader. Varmaste dagen var den 2 med 19,3 grader, kallast var det den 23 med -8,1 grader. Nederbörden var blygsamma 29 mm mot normalt 51 mm. Solen var generös och värmde Kiruna under 119 timmar mot normalt 110 soltimmar.

Luleå: Medeltemperaturen blev 10,5 grader mot normalt 8,3 grader vilket ger ett överskott på 2,2 grader. Varmast var det den 11 med 20,0 grader. Kallast var den 23 då det noterades -2,8 grader. Även Luleå har haft lite nederbörd under september och uppmätt 15 mm mot normalt 58 mm. Soltimmarna uppgick till 211 timmar mot normalt 131 soltimmar. Källa: SMHI och National Snow and ICe Data Center


Höstbild

Namn: Sivert Mässing  Bor: i Råneå Jobbar: Tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå som jag tittar till tre gånger i veckan. Under många år jobbade jag på Kallax väder på F21. Övrigt: Pensionär, torsdagsgubbe på Flygmuseet F 21 på Kallax och fritidspolitiker (MP) bl. a i landstingets Hälso- och sjukvårdsberedning mitt och fritidsnämnden i Luleå kommun.

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar