”CITY MOVE”!

(Om att flytta en stad).

Har tagit del av sammanställningen av projektet ”City Move” i Gällivare 2009. I ”Inledningen” som börjar med frågan HUR FLYTTAR MAN EN STAD? ”SVID” = Stiftelsen Svensk industridesign. Denna ”SVID”, det famgår inte av inledningstexten vilka intressenter, (typ svensk näringsliv) eller liknande som har intressen i projektet. Men i vilket fall som helst så initierade denna ”SVID”, City Move ett 3 årigt projekt med en Work -Shop i Malmberget-Gällivare 22 mars- 3 april 2009 med en fyrtiotal designer,arkitekter och stadsplanerare från hela världen.

När det gäller det konkreta” att flytta en stad ”,så ställer jag mig frågan har inte kommunen själv erfoderlig kunskap så blir mitt svar nej, där bekräftas mitt svar av Umeå universitet rapporten ”Epedemiprolog”där ansvarig kommunledning säger själv sakna såväl ”kompetens som politisk ledning”. Min nästa fråga blir finns inte inom kommunens organisation kunskap erfarenhet när det gäller tillgång arkitekter-samhällsplanerare etc,? Jag tycker att kommunledningen skulle i första hand kompletterat sina brister, utifrån vad kommunförbundet” i första hand har att erbjuda, jag har inte hittat någonstans att kommunledningen frågat efter kommunförbundets tjänster.Varför?

På sidan 25 i ”SVID” sammanställningen så framgår det hur kontakterna med Gällivare-Kirunas kommuner kom till stånd. Dom båda Kiruna-Gällivares kommunalråd blev inbjudna för en presentation av ”SVID”.Kiruna tackade nej till en fortsättning, medan däremot Gällivare tackade ja.

Hur det gick till! Citat: (Ulf Hansson utvecklingschef Gällivare kommun)”Efteråt kom kommunalrådet hem till mig och sa att det projektet ska vi ha. Då tog jag kontakt med SVID och sa att vi ville ha projektet.” Slut citat! En sådan handläggning ställer många frågor i fokus! För det första hade kommunalrådet mandat att tacka ja, för det andra var kommunalrådets ja förankrat hos kommunledningen, när fick kommunfullmäktige vetskap om projektet? Kommunledningen bekräftade ett ekonomisk stöd om 1,4 milj.kr- Näringsdep.2,0 milj.kr-LKAB 1,0 milj.kr och EU:s strukturfonder bidrog med 2,9 milj.kr. Budgeten för projektet slutade på 7,3 milj.kr. På vilket sätt förankrades kommunens ekonomiska stöd hos kommunfullmäktige?

På sidan 49 i sammanställningen, framkom de sex gruppernas presentation av sina förslag-ideer:

Visioner ”Gropen”är övertäckt och binds ihop med Dundret med bland annat skidtunnlar. Järnvägsstationen flyttas till älven, linbana byggs till Dundret. Mobil infrastruktur med elskotrar.

Ett nytt samhälle mellan Kiruna – Gällivare (Killinge), det fanns ett antal till visioner i presentationen. Det fanns också några tänkvärda förslag, av dom är merparten redan känt.

Mitt intryck av City Mowe projektet.”MYCKE ORD OCH LITE VERKSTAD”.

På sidan 74 i sammanställningen, i september 2009 tog kommunstyrelsen beslut om att starta projektet ”NYA GÄLLIVARE”.Ett projekt som beräknas kosta 27 milj. Kr och där kommunens insats blir runt 10 milj. kr.

Jag vill rekommendera kommunens beslutsfattare (politikerna), att i likhet med Kiruna kommun själv ta beslut och ansvar över dom förändringar som måste till i samhällsbilden. Vi skall inte och vi har heller inte råd att bygga ett ”NYTT GÄLLIVARE”, utan det vi skall göra är en process som har pågått så länge mänskligheten funnits i en föränderlig värld så skall vi själva och våra samhällen förändras i jämn takt, det gäller även Gällivare-Malmberget.

I mina BLOGG- inlägg (Extra kommunfullmäktige) så finns konkreta förslag hur jag och mitt parti SKP vill gå tillväga.

Extra kommunfullmäktige!

Det som inledningsvis sas från inledarna. Den epidemiologiska rapporten från Umeå universitet var att den preliminära rapporten nu är säkert fastställd, denna rapport var tidigare presenterad i Malmberget och rönte då ett ljumt intresse från dom s.k.”styrande” politikerna vid det tillfället, nu var det en annan ton som ex.-vis angavs av kommunstyrelsens vice-ordf. Birgitta Larsson som flertal gånger uttalade sin tacksamhet för rapporten, även andra s.k. politiska höjdare visade samma förvånande tacksamhet. Det Jan-Olof Hedström ”Bergsstaten”sa var klargörande om minerallagen och vilket regelverk som reglerar koncension för tillvarataganden av malm-mineraler och dess riksintresse.Hedströms klargörande och förtydligande på ett lätt sätt rätade ut en hel del byråkratiska frågetecken.

Det som var ”NYTT” var LKABs VD Aaro, som i sin redogörelse slog fast LKAB roll och skyldigheter. Han inledde med att säga att det är LKAB som äger frågan och därmed är huvudansvarig för företagets intrång i samhället Malmberget, han sa också att han i egenskap av VD. ,har mandat att vara huvudansvarig och att han även har ekonomiska medel till förfogande som ersätter kostnader för gjorda intrång för såväl privata som kommunalägda intressen, han sa därest ekonomiska medel saknas så har han att begära ytterligare medel från LK-styr.När det gäller boendet villa- bostadsrätt-hyresrätt så skall dessa olika boendeformer bemötas på likartad sätt utifrån deras särintresse. Det som också framkom var att LKAB skall förbättra sin planerade framförhållning vilket innebär att varje förändring som utgår ifrån gruvans utbredning skall berörda intressenter få vetskap utifrån upprättad fastställd 5-års plan.

Det slogs också klart fast att LKAB inte medges att enskilt utifrån sina egna specifika intressen göra intrång i samhällsplanerad mark.Där har kommunen i egenskap av ägare till ”PLANMONOPOLET” ensamrätten till att anta eller avslå LKAB.s planerade utvidgningar. Det som kommunen skall ställa som ett absolut krav är att varje förändring av samhällsbilden skall föregås av regelrätta protokoll förda överläggningar-förhandlingar. Kommunens arbetsmetodik har hitintills genomgående varit föremål för informella samtal på lokal nivå med ”lunchträffar”, på centralnivå ”malmfältsdelegationen”, dessa träffar utan dokumenterade protokoll är icke förpliktande och enligt mitt förmenande kostat enbart en massa miljoner kr.

Den efterföljande debatten i KF.,kretsade om hur skall vi gå vidare utifrån dom rapporter som gavs och hur KF.,uppfattade att huvudansvariga kommunpolitiker hitintills agerat.

SKP:s syn framfördes av Fredrik Olofsson som tog fasta på den sammanställning som ”epedemiprolog”rapporten sammanställt. Där framkom det att ”bolaget” efterlyste såväl politisk ledning som kompetens hos kommunen, Kommunen själv genom kommunstyrelsen sa sig ha det genomgripande ansvaret för samhällsomvandlingen, KS.säger vidare att man saknar långsiktig plan

och politisk ledning. KS., ger ett erkännande till ”bolagets”kritiska påpekande. Boverkets rapport bekräftar ytterligare KS., inkompetens trots att Kommunen har ”planmonopolet”, så har inte kommunen aktivt använt sig av densamma. Det som SKP krävde var att kommunfullmäktige återtar huvudansvaret och att M-B nämnden i egenskap av juridisk myndighet verkar som ansvarig för dom samhällsplane ärenden som utgår utifrån dom regler som Boverket fastställt. Skp krävde även att den kompetens som nyligen anställts som samhällsplanerare underställs M-B nämnden. SKP:s förslag togs inte upp till beslut, däremot på förslag från Göte Hendriksson som bifölls av

M-B nämndens ordf. Ulf Nordmark om att tillsätta en arbetsgrupp som ser över hur den kommunala framtida hanteringen och agerandet skall gå till. Frågan uppdrogs åt KS. Ordf. Tommy Nyström att KS bereder frågan och återkommer till komunfullmäktige med förslag. SKP lämnade sitt förslag till den eventuella arbetsgrupp som Göte-Ulf föreslog och som T.Nyström ansvarar för kommer till stånd.

Bror Wennström

Extra kommunf.

Jag har tagit del av den övergripande myndighet BOVERKET underställd Miljödep., där framkommer tydligt Boverkets uppdrag ”Hantering av riksintressen enligt miljöbalken, tillämpningen av plan och bygglagen (1987:10), plan och byggförordningen (1987:383) där det ingår.översiktsplaner-detaljplaner och lovärenden i uppdraget.

Boverket slår fast i sin Delrapport 2 (2009-06-02) till Miljö.dep. Boverket vill ÄN en gång understryka vikten av att Gällivare kommun bygger upp en egen samhällsplanerarkompetens,antingen inom den egna organisationen eller i samverkan med andra kommuner. Min fråga till kommunstyrelsen varför har inte detta blivit gjort?

Boverket framhåller i samma rapport. Att under ordnade former helt eller delvis avveckla ett samhälle, som nu är aktuellt i Malmberget, är en avancerad planeraruppgift. För att kunna hantera det krävs en fast tidplan som inte är beroende av tillfälliga upp-och nedgångar i järnmalms konjukturen. Min fråga till KS. Var finns den tidsplanen. EX.Bergmansgatans stängning fanns den med i tidsplanen eller var det ett resultat orsakat av konjuktursvängning i första hand?

I Umeå universitets ”epidemiprolog rapportens sammanställning framkommer också intressanta propåer.

RUBR. ”BOLAGET i rapporten: Bolaget upplever en brist i insikt vem som äger problemet? Bolaget upplever att kommunen inte är nog aktiv i samhällsomvandlingen, eftersom kommunen sitter på planmonopolet. Bolaget säger sig uppleva att kommunen saknar kompetens och att det inte finns en tydlig politisk ledning eller långsiktig planering.Bolaget anser dock att man har tagit ansvar i processen, både ekonomiskt och socialt, trots de problem och svårigheter som karaktäriserar samhällsomvandlingen. Min fråga? Hur kan bolaget ta ansvar i processen där ägaren till problemet är diffust oklar? Vad säger KS. Om bolagets ovannämnda påståenden?

RUBR.”KOMMUNEN” i rapporten: Kommunen slår fast att det övergripande ansvaret för samhällsomvandlingen är Kommunstyrelsen. Miljö-Byggnämnden har en besvärlig organisatorisk roll som kontroll ”myndighet”, till bolaget men även till sin egen ”CHEF” KS. Kommunen säger vidare att det inte finns en långsiktig plan eller tydlig politisk ledning på hur man ska det faktum att det råder en konflikt i samextistensen mellan den industriella verksamheten och det övriga samhället.

SKP, har på brist av insyn i dom olika turerna kring ärendet, beroende i första hand på kommunfullmäktiges roll. Den genomgående kritik gentemot kommunens handläggning och ageranden bottnar i frågan om ”kompetens” brist, Var finns då kompetensen? Kommunfullmäktige utsåg en specialnämnd Miljö-Byggnämnden att i egenskap av myndighets nämnd med juridisk ansvar, ansvara för kommunens översikts-detalj och byggplan ärenden. Kommunfullmäktige majoriteten avsa sig själv ansvaret som huvudman (CHEF) över M-B nämnden och deligerade ansvaret till kommunstyrelsen, samma KS som självkritiskt säger sig sakna kompetens. Det KS verkar ha kompetens till är att verka som förmyndare över M-B nämnden som försvårar M-B nämndens möjlighet att verka i sin myndighetsroll.

SKP föreslår kommunfullmäktige besluta: ATT huvudmannaskapet för Miljö- Byggnämnden återförs till kommunfullmäktige. ATT: Miljö-Byggnämnden återfår sitt juridiska myndighetsansvar över förekommande samhälls plan ärendet utifrån dom regler BO-verket anger när det gäller kommunens planmonopol. ATT den tjänst som nyligen anställts som samhällsplanerare underställs M-B nämnden och därmed stärka det politiska inflytandet. SKP anser att denna tjänst är felplacerad under kommunens utvecklingshet och under chefsskap av en tjänsteman.