NLL utarmar inlandetKiruna - den 29 februari 2012, kl 07:35På senaste fullmäktigemötet beslutades att NLL ska gå in med 1,5 miljoner till ett gemensamt bolag med Luleå, Boden och Piteå för att arbeta med etableringar av fler serverhallar till kusten. Om de lyckas kommer detta att utarma Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå ec. ännu mer. När Luleå växer så är det ALLTID på inlandets bekostnad, varför ska NLL driva på den utvecklingen och hur kommer det sig att politiker från dessa kommuner stödjer den processen?
kommunen stoppar bostäderKiruna - den 21 februari 2012, kl 09:55
Vad håller de på med? En lokal entreprenör vill bygga om kontor till bostäder men Kiruna kommun säger NEJ!
I fullmäktigedebatten försvararade kommunledningen beslutet att stoppa denna etablering, totalt obegripligt. De borde ju efter att vi uppmärksammade detta (annonsbladet) orienterat sig om hur det faktiskt förhåller sig och gett en tydlig signal att det här ser inte bra ut, vi ska titta på det här ärendet igen… eller något i den stilen. Nu forsätter de i stället att rida på lagar som inte ens finns och stoppar lokala företag som vill bygga bostäder som Kiruna skriker efter. Vad har de egentligen för syften, det ringer i huvudet på en hela tiden VARFÖR?
Nu bygger KBAB nya kontor istället för bostäder. Kontor finns det redan ett överskott på men det är det kommunens fastighetsbolag satsar på, …i bostadsbristens Kiruna med överskott på kontor.
Kommunen borde ju istället undersöka med fastighetsägarna om de har möjlighet att konvertera mera från kontor till lägenheter. Här gör man istället dubbelt tvärt om; man hindrar de som vill konvertera och bygger själva fler kontor.
Landstingets "vetenskapliga" nivåKiruna - den 15 februari 2012, kl 22:03Särskilt yttrande med anledning av Regionala beredningens rapport till Landstingsfullmäktige den 16 november 2011
Jag, Gunnar Selberg, väljer att inte skriva på Regionala beredningens rapport och lämnar följande särskilda yttrande som förklaring till detta.
Regionala Beredningens uppdrag år 2011 var bl. a att studera sambandet mellan kultur och tillväxt. Ett intressant uppdrag och ett samband som verkligen borde studeras, inte minst med tanke på att NLL satsar stora resurser av skattemedel på kultur. Många frågor dyker upp när man fundera kring detta:
- Finns sambandet?
- Hur ser i så fall sambandet ut?
- Ger i så fall alla kulturverksamheter samma effekt på tillväxten?
- Om inte, vad ger mest effekt på tillväxten?
- Finns regionala skillnader?
En undersökning av detta samband kan givetvis inte göras isolerat, det är ju alltid så att ett kapitaltillskott ger tillväxt. Utmaningen skulle ligga i att visa om det ger mer tillväxt när politiska beslut styr resurserna till kultur, än när medborgare själva får prioritera vart deras skattepengar ska placeras. Om medborgarna fick behålla skattemedlen skulle det säjas mer kläder, ytterligare någon bil, kanske ett hus skulle byggas och någon sommarstuga osv. Ett kapitalläckage i form av några resor och importerade varor skulle vara oundvikligt. Dessa ekonomiska aktiviteter ger tveklöst tillväxt och frågan skulle vara vad som stimulerar tillväxten mest?
Ännu intressantare skulle det vara att jämföra med vilken effekt på tillväxten resurserna skulle ha fått om de placerades i sjukvården istället. Kanske är det där effekten skulle vara alldra störst.
Redan på det första mötet i Boden framförde jag uppfattningen att detta är en alltför komplicerad studie för Regionala beredningen. Jag framförde idén att titta på den forskning som redan finns på området, varför uppfinna hjulet igen?
Jag fick emellertid inte något gehör för min uppfattning av ordförande och mina förhoppningar om att beredningen skulle kunna komma fram till något intressant fanns därmed inte längre. Mitt deltagande i beredningens möten blev därför också begränsat.
Rapporten blev en stor besvikelse. Beredningen hade inte kommit fram till någonting överhuvudtaget beträffande sambandet mellan kultur och tillväxt. Det minsta man hade kunnat begära är att beredningen skulle fastslå att de inte lyckats visa huruvida sambandet existerar eller inte.
På ett ställe i rapporten berörs sambandet, kultur-tillväxt, då de skriver om ett möte med Regionala enheten på Landstinget. ”ledamöterna fick ta del av enhetens övergripande kunskap om hur kulturen kan vara en tillgång och framgångsfaktor för tillväxten i länet”. Om det är sant så undrar man varför inte denna kunskap förts in i rapporten så att fullmäktiges ledamöter också fick ta del av den kunskapen. Det hade varit oerhört intressant att få ta del av den ”kunskap” de hänvisar till. Vad var det för kunskaper de hade, varför togs de inte upp i rapporten?
Gunnar Selberg
Centerpartiet