Imorgon är det dags. Dagen som många fotbollsentusiaster i Luleå väntat på. Dagen då division 1 äventyret fortsätter för folkets lag.

Faktum är att förra årets seriepremiär också spelades mot Väsby United. Sen dess har det gått ett år och vi har växt in i kostymen. Men vi är ödmjuka inför uppgiften och vet att alla lag vi möter är otroligt bra. Samtidigt så måste vi våga ta ansvar och inte vara rädda för att misslyckas, för det ordet finns inte.

Jag åkte hit till Stockholm redan i fredags. Dels för att hälsa på min far och dels för att kika på Yarasan cup. Det är en fotbollscup där kurdiska fotbollslag från hela Skandinavien deltar och är väldigt uppskattad av alla. Man får den känslan att alla i sporthallen tillhör samma familj. Det är en sådan glädje, fridsamhet och hyggligt.

Kurder är världens trevligaste folk, mot varandra. Det är helt fantastiskt att skåda två kurder hälsa på varandra, det börjar med att man skakar hand, sen pussar man varandra två ggr på varje kind. Mycket kärlek i det hela, verkligen.

En dag som denna glömmer man bort ordet hat. Man ska inte hata överhuvudtaget, för hat kommer alltid tillbaka till en själv. Empati är istället dagens ord. Empati i överhövan som får en människa att höja sig över ens förutsättningar. Så ska det alltid vara.

Det som hände idag på Stadio Adriatico är väldigt tråkigt. Det är en tragedi och sannerligen sorgligt. Därför tar vi en tyst minut för Livornos Piermario Morosini.

Imorgon är det också dags för sista blogginlägget.Det blir någonting och se framemot.

Tack för den här gången.

Lite tråkigt och läsa om att ” IFK Luleå bjöd enbart pojkar” som står i tidningarna idag. Lika tråkigt är det att media ska alltid överdriva och göra saker större än vad de är. Jag förstår inte problematiken i det här fallet. Alla, oavsett kön ska alltid vara välkommen till folkets lag, IFK Luleå. Både tjejerna och pojkarna på förskolan har också fått ta del av inbjudan, sen att de delas upp efter kön är en helt vanlig grej. För att de efter några år delas upp ändå.

En träning kvar, sen är det dags för årets seriepremiär. Den tuffa konkurrensen gör tyvärr att alla inte kan vara med i truppen ner till Stockholm och matchen. Det ska vara konkurrens i ett lag och gör bara laget bättre.

Har problem med min MacBook och kan bara tyvärr göra uppdateringar från iphonen och det är inte alltid så lätt som det låter. 

Over and out!

Dagens träning innehöll många spelmoment/spelövningar, vilket uppskattas av alla spelare. Tyvärr så gick det sämre för de gula laget(mitt lag) men det enda jag tar med mig från den här träningen är att jag tunnlade Patrik "Bensparken" Petterssen tre ggr på uppvärmningen. Han blev sur och kallade mig för "Robinho" och det är direkt ingen komplimang . Han menar att jag har blivit lika tung som Robinho efter Thailand resan. Men blir man tunnlad tre ggr så har man rätt och bli arg.

Imorgon kommer det ett längre inlägg där bland annat Tony Sundbom( Ungdomsansvarig i IFK Luleå)ger sin syn på dagens stora snackis i media,  " IFK Luleå bjöd bara pojkar". Då har ni läsare någonting och se framåt.

På återseende!

Träningsledigt idag. Vissa behöver det mer än andra. Själv tycker jag att det är perfekta förutsättningar för att gå ut och ta en joggingtur. Regnigt och mycket syre i luften. Man mår bra av det, av motion, och när man är klar.

Jag kommer ihåg en sensommardag för några år sedan när jag var ute och sparkade bollen mot planket. Där stod jag ofta och sparkade bollen mot planket till mig själv. Ibland missade jag planket för jag var ingen vidare på sparka boll. Jag var absolut ingen talang. Jag kunde knappt någonting om fotboll men hade oftast en boll nära fötterna. Om den träningen har gett resultat? Absolut.

Jag kunde inte så bra svenska för att gå fram och fråga om jag får vara med de andra som också vara på där och sparkade bollen till varandra. Plötsligt cyklar en okänd kille förbi, i träningskläder, stannar upp och som jag minns exakt säger så här: - Bra att du tränar extra. Träning är enda sättet och utvecklas. Och sedan cyklade han vidare. Jag förstod inte riktigt vad han menade och undrade egentligen mest vem han var. Det visade sig lite senare att han hette Gustav Uusihannu.

Idag spelar vi i samma lag och jag hör fortfarande att han säger det han sa till mig för några sedan, till ungdomar som är ute och tränar. Gustav är en sån som verkligen brinner för sitt jobb och ger alltid 110 % (som Micke Drugge skulle ha sagt) i allt han gör. Han arrangerar fotbollsturneringar, och turneringar i alla sporter för ungdomarna i Luleå. Han fixar gratis biljetter till ungdomar som vill gå på de lite större evenemangen. Han är helt enkelt en vardagshjälte och ska givetvis uppmärksammas i veckans blogg.

Det märks i omklädningsrummet att man är veckans bloggare. Jag har lagt märke till att det är många som betett sig lite underligt de senaste dagarna. Viktor Aurell ville, helt friviligt, låna ut sina tjocksockar, som han i valiga fall gärna inte gör. Bränna ville skjutsa hem mig från träningen och det har aldrig hänt tidigare. Philip Olofsson ville bjuda på lunch häromdagen och frågade om jag ville ha hans Vapor. Och Robin Östlind, han passade bollen, det händer inte så ofta. Bara tacka och ta emot.

Här nedan visar Schäufele årets reseställ. Vit skjorta som genomgående håller hög kvalité med IFK loggan på bröstet. En klassisk, svart kavaj från H&M och mörk gråa byxor från samma kedja. Väldigt tveksamt däremot om vårt förslag går in hos IFK-maffian, eftersom vi knappt får de fotbollsskor som vi vill ha.

Sent uppdatering av bloggen. Men bättre sent än aldrig.

Buona notte! 

På grund av ovädret flyttades träningen till tunavallen idag. Inte för att det blev mycket bättre men skillnaden är att det finns värmeslingor under tunavallens konstgräsplan jämfört med skogsvallen. Konstgräs har man eftersom väderförhållanderna här uppe i norr inte är de bästa under våren och hösten. Frågan är varför skogsvallen inte har några värmeslingor under själva konstgräset?  

Det blev trots ovädret en väldigt bra träning med hög intensitet. Vi hade också en ung provspelare på plats från Serbien som gjorde det bra. 

Imorgon kommer en längre uppdatering, där bland annat Schäufele visar upp årets reseställ. 

På återseende!

Etthundratrettiosexdagar efter första försäsongsträningen befinner vi nu oss i årets skämtrikaste månad. Försommaren är här och solen lyser över skogsvallens konstgräsmatta som bara väntar på briljans och magiska mål av de blåvita. Seriepremiären är sex dagar bort och spänningen i omklädningsrummet går nästan och ta på. Det känns i luften att någonting stort är på gång. IFK- maffian följer inte träningarna sittande på läktaren längre utan promenerar omkring runt skogsvallen, av nervositet, och väntar bara på att det hela ska dra igång. De har väntat länge nog.

Från och med idag(måndag) så kommer jag (Arish Nouri) ge er läsare en närmare bild av de som händer i och runt IFK Luleå fram till den stora dagen med stort D, när serien drar igång på söndag med borta match mot Väsby.

Division 1 äventyret startade förra året mot samma motstånd. Då var vi nykomlingar och spelade som nykomlingar. Eller som Italien gjorde på 80-talet. Hålla tät bakåt. Vackert försvarsspel och blixtsnabba kontringar. Men det viktigaste av allt när säsongen summerades, vi uppnådde vårt mål.

Mest troligt så kommer inte Lillen och Kalle inte vara med i matchtruppen den här helgen på grund av skador, men förhoppningsvis till hemmapremiären om två veckor. Det kommer innebära att andra måste ta ansvar. Pragmatisk lojalitet kallas det förövrigt.

Dagens träningsmatch slutade 2-2 och det är faktiskt ingenting vi kan vara nöjda över. En väckarklocka inför seriepremiären på söndag. En eloge till Norrbottens fotbollsförbund för arrangemanget utöver matchen.

Så här ser agendan ut de närmaste dagarna:

Idag (måndag): IFK Luleå - Pressens lag 15:00 Boden Arena

Tisdag: Träning 17:00 Skogsvallen (Talangklubbens träning startar 15:55)

Torsdag: Träning 17:00 Skogsvallen

Fredag: Träning 17:00 Skogsvallen

Lördag: Träning 17:00 Skogsvallen

Söndag: Väsby - IFK Luleå 15:00 Vilundavallen.

På återseende alla bloggläsare. / Arish Nouri

Han är 21 år. Han räknar med att vara mest populär i omklädningsrummet under denna vecka. Anledningen är enkel. Alla i IFK Luleås division I-lag vill gärna ställa in sig hos Veckans bloggare på Kurrien.nu. Denna vecka skrivs bloggen av den spelskicklige mittfältaren Arish Nouri. På söndag startar fortbollssäsongen för herrarna, när IFK Luleå möter Väsby i division I. I veckans blogg på Kuriren.nu kan du följa förberedelserna inför premiären.
Mikael Leijon, webbchef