<?xml version="1.0" encoding="iso-8859-1"?>
<rss version="2.0">
  <channel>
    <title>Sivert Mässing</title>
    <description>Jag är avtalspensionär sedan 2009 och tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå som jag tittar till tre gånger i veckan. Fram till pensionen var jag anställd vid F 21 som meteorologassistent i många år. Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå där jag är torsdagsgubbe och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen.  Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. </description>
    <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;rss=1</link>
    <image>
      <title>sivert75massing.jpg</title>
      <url>http://www.kuriren.nu/img/2011/9/2/6053644.jpg</url>
      <link>http://www.kuriren.nu/img/2011/9/2/6053644.jpg</link>
      <width>75</width>
      <height>100</height>
    </image>
    <lastBuildDate>Sat, 18 May 2013 21:22:42 GMT</lastBuildDate>
    <docs>http://backend.userland.com/rss</docs>
    <generator>RSS.NET: http://www.rssdotnet.com/</generator>
    <item>
      <title>Varm pingstafton</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Varmast i l&amp;auml;net idag pingstafton&lt;/strong&gt; var Paharova med 26,7 gr, Vidsel 26,3 gr och Jokkmokk 25,5 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Eftra-Broen i Halland&lt;/strong&gt; i V&amp;auml;nersborgs kommun var varmast i landet &amp;auml;ven idag med 30,6 grader. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;R&amp;aring;ne &amp;auml;lv breder ut sig&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;allt mer och fl&amp;ouml;det &amp;ouml;kar hela tiden, se dagens bild nedan. Det blir intressant att se om SMHI utf&amp;auml;rdar en klass 1 varning &amp;auml;ven f&amp;ouml;r R&amp;aring;ne &amp;auml;lv snart. Nu &amp;auml;r det varning f&amp;ouml;r Torne&amp;aring;, Muonio och Kalix &amp;auml;lvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/18/6843167.JPG" width="463" height="348" alt="&amp;Auml;lven breder ut sig" /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6843168</link>
      <pubDate>Sat, 18 May 2013 21:22:42 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Tornedalen drog vinstlotten, uppdaterad</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;span style="color: #ff0000;"&gt;&lt;strong&gt;Fortsatt h&amp;ouml;ga halter av&amp;nbsp;&lt;span&gt;koldioxid&lt;/span&gt;&amp;nbsp;i atmosf&amp;auml;ren. Senaste dygns-registreringen p&amp;aring; The Mauna Loa var p&amp;aring; 400,27 ppm CO2.&amp;nbsp;F&amp;ouml;re industrialiseringen l&amp;aring;g koldioxidhalten p&amp;aring; ungef&amp;auml;r 280 ppm. &lt;/strong&gt;Fr&amp;aring;n 1960-talet har kurvan pekat upp&amp;aring;t mer och mer och nu g&amp;aring;r den brant upp&amp;aring;t.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mauna Loa koldioxid rekord, &lt;/strong&gt;&amp;auml;ven k&amp;auml;nd som "Keeling Curve," &amp;auml;r v&amp;auml;rldens l&amp;auml;ngsta obrutna rekord av koldioxidhalten. Detta rekord, fr&amp;aring;n NOAA-drivna Mauna Loa Observatory , n&amp;auml;ra toppen p&amp;aring; vulkanen Mauna Loa p&amp;aring; den stora &amp;ouml;n Hawaii, visar att koldioxid har &amp;ouml;kat stadigt fr&amp;aring;n v&amp;auml;rden runt 317 delar per miljon (ppm), n&amp;auml;r Charles D. Keeling b&amp;ouml;rjade m&amp;auml;tningarna 1958, till runt 400 ppm senaste veckorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Idag har det varit &amp;aring;rets varmaste dag i l&amp;auml;net&lt;/strong&gt; d&amp;auml;r Tornedalen drog vinstlotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Topp fem idag&lt;/strong&gt; var Haparanda 24,0 gr, &amp;Ouml;verkalix Svartbyn 23,6 gr, Markusvinsa 23,3 gr, Pajala 23,1 gr och Paharova 23,0 gr. Eftra-Broen i Halland i V&amp;auml;nersborgs kommun var varmast i landet med 28,2 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vid 15-tiden&lt;/strong&gt; gjorde jag ett temperatursvep &amp;ouml;ver l&amp;auml;net och d&amp;aring; hade Karesuando 17 gr, Nedre Soppero 19 gr, Katterj&amp;aring;kk 11 gr, Kiruna 17 gr, G&amp;auml;llivare 19 gr, Nattavaara 21 gr, Arjeplog Myrheden 19 gr, Kvikkjokk 19 gr, Jokkmokk 21 gr, Arvidsjaur 20 gr, Vidsel 22 gr, Boden S&amp;auml;vast 21 gr, Pajala 22 gr, &amp;Ouml;verkalix Svartbyn 21 gr, &amp;Ouml;vertorne&amp;aring; 23 gr, Haparanda 23 gr, Kalix Stor&amp;ouml;n 23 gr, R&amp;aring;ne&amp;aring; 21 gr, Lule&amp;aring; 20 gr, och Pite&amp;aring; Rokn&amp;auml;s 20 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Gubbh&amp;ouml;gen i Str&amp;ouml;msunds kommun&lt;/strong&gt; i J&amp;auml;mtland hade 21 gr och i St&amp;auml;lldalen i Ljusnarsbergs kommun som ligger i V&amp;auml;stmanlands nordv&amp;auml;stra h&amp;ouml;rn var det 22 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Storst&amp;auml;derna&lt;/strong&gt; hade f&amp;ouml;ljande temperaturer, Stockholm 19 gr, G&amp;ouml;teborg 25 gr och Malm&amp;ouml; 23 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I v&amp;aring;rt &amp;ouml;stra grannland&lt;/strong&gt; hade Rovaniemi 23 gr, Kemi 23 gr och Jyv&amp;auml;skyl&amp;auml; 24 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I v&amp;aring;rt v&amp;auml;stra grannland&lt;/strong&gt; hade Kirkenes 20 gr, Troms&amp;ouml; 17 gr och Bod&amp;ouml; 19 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ni som l&amp;auml;ngtar till sydligar nejder&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;Palma De Mallorca hade 19 gr och Las Palmas 21 gr.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ig&amp;aring;r kallade jag mitt blogginl&amp;auml;gg f&amp;ouml;r kriget om soltimmarna har startat.&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;Under april hade Lule&amp;aring; 248 soltimmar och Visby 244 soltimmar. Sveriges solstad nummer ett om de f&amp;aring;r s&amp;auml;ga det sj&amp;auml;lva, Karlskrona hade 245 soltimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kiruna hade 219 soltimmar under april. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Efter varje m&amp;aring;nadsskifte kommer jag att f&amp;ouml;lja upp om Karlskrona lever upp till sin devis.&lt;/strong&gt; Under december och januari kommer de att kl&amp;aring; oss f&amp;ouml;r d&amp;aring; ligger vi f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngt norrut f&amp;ouml;r att ha mer &amp;auml;n en handfull soltimmar per m&amp;aring;nad.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6842616</link>
      <pubDate>Fri, 17 May 2013 21:53:34 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Kriget om soltimmarna har startat</title>
      <description>&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Visby och Karlskrona k&amp;auml;mpar b&amp;aring;da om att vara den allra soligaste staden.&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;a href="../nyheter/default.aspx?articleid=6841488" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;s om kampen h&amp;auml;r&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;I Lule&amp;aring; har man m&amp;auml;tt soltimmar sedan 1957&lt;/strong&gt; p&amp;aring; F 21:s v&amp;auml;deravdelning (Kallax v&amp;auml;der) som ing&amp;aring;r i F&amp;ouml;rsvarets v&amp;auml;dertj&amp;auml;nst. M&amp;auml;tningarna har utf&amp;ouml;rts p&amp;aring; uppdrag av SMHI och fram till 1987 anv&amp;auml;nde man en Heliograf (solkula) som satt p&amp;aring; flygledartornet. 1987 satte SMHI upp den f&amp;ouml;rsta datoriserade m&amp;auml;tstationen med en Pyrheliometer som f&amp;ouml;ljde solbanan och pekade mot solen fr&amp;aring;n solens uppg&amp;aring;ng till solens nedg&amp;aring;ng fr&amp;aring;n ett hangartak ute p&amp;aring; flygplatsen. Efter Pyrheliometern kom en soltidsgivare som har tre sensorer d&amp;auml;r en alltid &amp;auml;r belyst av solen och minst en &amp;auml;r i skugga. S&amp;aring; fort den direkta instr&amp;aring;lningen fr&amp;aring;n solen &amp;ouml;verstiger 120 watt per kvadratmeter registreras det som solskenstid. Stationen &amp;auml;r placerad p&amp;aring; ett hangartak r&amp;auml;tt n&amp;auml;ra strandkanten s&amp;aring; Lule&amp;aring;stationen drar viss nytta &amp;nbsp;av sj&amp;ouml;brisen.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Karlskronastationen sattes upp 2009.&lt;/strong&gt; Solstationen i Karlskrona &amp;auml;r inte en SMHI station utan den drivs av Karlskrona kommun och &amp;auml;r placerad p&amp;aring; Kungsholmen vid Kungsholmsfort strax s&amp;ouml;der om Karlskrona. Eftersom den &amp;auml;r placerad p&amp;aring; en &amp;ouml; som &amp;auml;r den optimalt b&amp;auml;sta placeringen finns det f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att f&amp;aring; m&amp;aring;nga soltimmar n&amp;auml;r sj&amp;ouml;brisen h&amp;aring;ller stackmolnen p&amp;aring; avst&amp;aring;nd. &amp;nbsp;N&amp;auml;r stationen sattes upp var huvudsyftet med den att man skulle ing&amp;aring; i SVT:s solliga. SVT har v&amp;auml;ntat n&amp;aring;gra &amp;aring;r med att ta in stationen och fr&amp;aring;n 2012 tillkom den som fjortonde stationen i solligan.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Stationen i Visby sattes upp redan 1952&lt;/strong&gt; och &amp;auml;r placerad inne p&amp;aring; flygplatsen s&amp;aring; den drar viss nytta av sj&amp;ouml;brisen i likhet med stationen i Lule&amp;aring;.&amp;nbsp;Stationen i Visby har genomg&amp;aring;tt samma teknikutveckling som stationen i Lule&amp;aring;.&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6841604</link>
      <pubDate>Fri, 17 May 2013 00:13:04 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Små barn är känsliga för solen vid utevistelse </title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu n&amp;auml;r v&amp;aring;ren &amp;auml;ntligen har kommit&lt;/strong&gt; s&amp;aring; &amp;auml;r det sk&amp;ouml;nt f&amp;ouml;r b&amp;aring;de stora och sm&amp;aring; att ge sig ut och njuta av solskenet. Prognoserna &amp;auml;r entydiga att det blir soligt och varmt torsdag till l&amp;ouml;rdag och d&amp;aring; &amp;auml;r det l&amp;auml;tt h&amp;auml;nt att man sitter f&amp;ouml;r l&amp;auml;nge i solen. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utevistelse f&amp;ouml;r sm&amp;aring; barn finns det en del saker att t&amp;auml;nka p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.weatherpal.se/artiklar/Utelek_-_vad_ska_man_tanka_pa-8102" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r kommer du till lite tips och r&amp;aring;d f&amp;ouml;r att h&amp;aring;lla sig lagom varm och inte br&amp;auml;nna sig i solen.&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;strong&gt;UV-index &amp;auml;r ett m&amp;aring;tt p&amp;aring; styrkan solens UV-str&amp;aring;lning&lt;/strong&gt; n&amp;auml;r den &amp;auml;r som intensivast under dagen. Vanligen intr&amp;auml;ffar detta n&amp;auml;r solen st&amp;aring;r som h&amp;ouml;gst, det vill s&amp;auml;ga mitt p&amp;aring; dagen.&lt;br /&gt; &amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag-1.3945" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r kan du l&amp;auml;sa om UV-index&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt; &amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;span style="background-color: #ffffff; color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/minsoltid" target="_blank"&gt;&lt;span style="background-color: #ffffff; color: #0000ff;"&gt;Ladda ner appen "min soltid"&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;N&amp;aring;gra maximumtemperaturer fr&amp;aring;n onsdagen: &lt;/strong&gt;Pite&amp;aring; 16,9 gr, Boden 15,9 gr, &amp;Auml;lvsbyn 15,8 gr, S&amp;auml;vast 15,7 gr och &amp;Ouml;verkalix Svartbyn 15,0 gr.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6840418</link>
      <pubDate>Wed, 15 May 2013 19:45:40 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Vattnet stiger och vattenflödet ökar i Råne älv</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;S&amp;aring; h&amp;auml;r i mitten p&amp;aring; maj finns det en del sn&amp;ouml; kvar&lt;/strong&gt; i fj&amp;auml;llen och norra l&amp;auml;nsdelen. L&amp;auml;ngs upp i norr har Saarikoski 16 cm, Kattej&amp;aring;kk 108 cm, Kiruna 25 cm, Parakka 18 cm, Porjus 53 cm och Sadjem 39 cm. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/13/6837559.JPG" width="463" height="348" alt="R&amp;aring;ne &amp;auml;lv1" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;R&amp;aring;ne &amp;auml;lv breder ut&lt;/strong&gt; sig och tr&amp;auml;den b&amp;ouml;rjar f&amp;aring; det bl&amp;ouml;tt om f&amp;ouml;tterna samtidigt som fl&amp;ouml;det &amp;ouml;kar. H&amp;auml;r &amp;auml;r ett par foton fr&amp;aring;n idag p&amp;aring; morron strax nedstr&amp;ouml;ms skolan efter stigen l&amp;auml;ngs &amp;auml;lven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/13/6837558.JPG" width="463" height="348" alt="R&amp;aring;ne &amp;auml;lv 2" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Aprilv&amp;auml;dret h&amp;auml;r i l&amp;auml;net&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;hittar du i l&amp;auml;nken nedan. Vill du l&amp;auml;sa mer om aprilv&amp;auml;dret ute i v&amp;auml;rlden s&amp;aring; kan du g&amp;ouml;ra det i blogginl&amp;auml;ggen nedan.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="../nyheter/?articleid=6837669" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Solig april i l&amp;auml;net med en bl&amp;ouml;t avslutning.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;a href="http://sv.ilmatieteenlaitos.fi/meddelande/655686" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;Finska v&amp;auml;dertj&amp;auml;nsten har gjort ett sammandrag &amp;ouml;ver aprilv&amp;auml;dret, texten &amp;auml;r p&amp;aring; Svenska&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #993300;"&gt;T&amp;auml;nker du br&amp;auml;nna gr&amp;auml;s?&lt;/span&gt; &amp;nbsp; &amp;nbsp; &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/brandriskkartor-5-dygn-1.16062" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r&lt;span style="background-color: #ffffff; color: #0000ff;"&gt;&amp;nbsp;kommer du till senaste b&lt;/span&gt;randriskkartan&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6837639</link>
      <pubDate>Mon, 13 May 2013 10:51:50 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Ny rekordnivå av koldioxid i atmosfären</title>
      <description>&lt;div&gt;&lt;strong&gt;NOAA:s m&amp;auml;tstation p&amp;aring; Hawaii&lt;/strong&gt; har rapporterat rekordniv&amp;aring;n 400,08 ppm CO2, prelimin&amp;auml;rt, men &amp;auml;ven m&amp;auml;tresultat fr&amp;aring;n San Diego i Kalifornien har n&amp;aring;tt mycket n&amp;auml;ra 400 ppm.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;NOAA m&amp;auml;ter framf&amp;ouml;r allt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena &amp;ouml;ver Stilla havet, fr&amp;aring;n vulkanen Mauna Loa.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div&gt;
&lt;div&gt;&lt;a href="http://www.svt.se/nyheter/varlden/koldioxid-nar-rekordniva" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r kan du l&amp;auml;sa mer om NOAA:S m&amp;auml;tningar&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&amp;nbsp;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Klimatforskning vid Rossby Centre&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Rossby Centre &amp;auml;r SMHIs klimatmodelleringsenhet. D&amp;auml;r bedrivs studier och forskning kring klimatsystemets beteende och klimatprocesserna. Fr&amp;auml;msta arbetsredskap &amp;auml;r de regionala och globala klimatmodeller som utvecklas vid forskningsenheten.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/klimatforskning" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;L&amp;auml;s&amp;nbsp;mer h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;
&lt;/div&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6836056</link>
      <pubDate>Sat, 11 May 2013 00:02:49 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Bistert kallt i Nordamerika</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Varmluften i s&amp;ouml;dra Sverige vill inte komma upp till Norrbotten&lt;/strong&gt; s&amp;aring; idag var det inga shortstemperaturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer ett temperatursvep fr&amp;aring;n 16-tiden idag:&lt;/strong&gt; Karesuando 3 gr, Nedre Soppero 8 gr, Katterj&amp;aring;kk 1 gr, Kiruna 5 gr, G&amp;auml;llivare 6 gr, Nattavaara 11 gr, Vajmat 7 gr, Arjeplog Myrheden 8 gr, J&amp;auml;kkvik 8 gr, Kvikkjokk 8 gr, Jokkmokk 8 gr, Arvidsjaur 9 gr, Vidsel 11 gr, Boden S&amp;auml;vast 12 gr, Pajala 8 gr, &amp;Ouml;verkalix Svartbyn 12 gr, &amp;Ouml;vertorne&amp;aring; 10 gr, Haparanda 9 gr, Kalix Stor&amp;ouml;n 9 gr, R&amp;aring;ne&amp;aring; 12 gr, Lule&amp;aring; 9 gr, Pite&amp;aring; Rokn&amp;auml;s 9 gr.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;I St&amp;auml;lldalen i Ljusnarsbergs kommun,&lt;/strong&gt; &amp;Ouml;rebro l&amp;auml;n var det 19 gr.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;I storst&amp;auml;derna har f&amp;ouml;ljande temperaturer uppm&amp;auml;tts,&lt;/strong&gt; Stockholm 18 gr, G&amp;ouml;teborg 12 gr, och Malm&amp;ouml; 18 gr. Landets h&amp;ouml;gsta temperatur uppm&amp;auml;ttes i Sala idag med 22,9 grader.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;I v&amp;aring;rt &amp;ouml;stra grannland&lt;/strong&gt; hade Rovaniemi 11 gr, Kemi 8 gr, och Jyv&amp;auml;skyl&amp;auml; 17 gr.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;I v&amp;aring;rt v&amp;auml;stra grannland&lt;/strong&gt; hade Kirkenes 4 gr, Troms&amp;ouml; 1 gr, och Bod&amp;ouml; 7 gr.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ni som l&amp;auml;ngtar till v&amp;auml;rmen,&lt;/strong&gt; Palma De Mallorca hade 23 gr, och Las Palmas 26 gr. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Forskningsprojektet CryoLand&lt;/strong&gt; har utvecklat en metod att identifiera isproppar i Torne &amp;auml;lv och &amp;ouml;versv&amp;auml;mmade omr&amp;aring;den kring &amp;auml;lven med h&amp;ouml;guppl&amp;ouml;sta satellitbilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/forskning/satellitbilder-ger-mojlighet-att-folja-islossningen-i-torne-alv-1.30313" target="_blank"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;L&amp;auml;s mer h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="464" height="464" alt="satellitbild 8 maj" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/8/6834687.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Det h&amp;auml;r &amp;auml;r en satellitbild fr&amp;aring;n 16-tiden&lt;/strong&gt; d&amp;auml;r frontzonen g&amp;aring;r genom Svealand och upp &amp;ouml;ver S&amp;ouml;dra Norrland. Bilden &amp;auml;r h&amp;auml;mtad fr&amp;aring;n NOAA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Saxat fr&amp;aring;n SMHI:s aprilsammanst&amp;auml;llning klotet runt:&lt;/strong&gt; Den mesta v&amp;auml;derdramatiken utspelades i Nordamerika under april med kraftigt regn, ymnigt sn&amp;ouml;fall, v&amp;aring;rflod med &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar som f&amp;ouml;ljd och bister kyla. Gr&amp;auml;nsen mellan kallt och milt v&amp;auml;der var knivskarp och medan det var temperatur&amp;ouml;verskott p&amp;aring; den ryska sidan om Berings sund var det temperaturunderskott p&amp;aring; den Nordamerikanska sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Str&amp;ouml;mningsm&amp;ouml;nstret i Europa&lt;/strong&gt; under merparten av april blev n&amp;auml;rmast det motsatta j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med str&amp;ouml;mningsm&amp;ouml;nstret under mars med mer sydv&amp;auml;stliga vindar. L&amp;aring;gtrycksruljangsen p&amp;aring; Atlanten kom ig&amp;aring;ng under april samtidigt som det Azoriska h&amp;ouml;gtrycket blev mer v&amp;auml;lutvecklat. I stora delar av Europa var det sm&amp;aring; temperaturavvikelser. F&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis kyligast var det p&amp;aring; Island och Brittiska &amp;ouml;arna medan det blev en varm m&amp;aring;nad i Sydosteuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Europas h&amp;ouml;gsta temperatur&lt;/strong&gt; under april 34 grader uppm&amp;auml;ttes den 30 i Banetski Kerlovae, Serbien.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;M&amp;aring;nadens l&amp;auml;gsta temperatur&lt;/strong&gt; -32,8 grader uppm&amp;auml;ttes den 9 i Suolovuopmi Lulit, Norge.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;M&amp;aring;nadens st&amp;ouml;rsta mederb&amp;ouml;rdsm&amp;auml;ngd under ett dygn&lt;/strong&gt; (under 24 timmar) 159 mm f&amp;ouml;ll den 30 i Mount Aigoual, Frankrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Arktis:&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;I b&amp;ouml;rjan av m&amp;aring;naden str&amp;ouml;mmade mycket mild luft upp &amp;ouml;ver Gr&amp;ouml;nland d&amp;auml;r temperaturen p&amp;aring; sina h&amp;aring;ll n&amp;aring;dde &amp;ouml;ver +10 grader. &amp;Auml;ven s&amp;aring; l&amp;aring;ngt norrut som 70 grader Nord rapporterades +10 grader p&amp;aring; den kanadensiska &amp;ouml;n Baffin Island den 5 april. Detta var &amp;auml;ven m&amp;aring;nadens mildaste dygn i det h&amp;auml;r omr&amp;aring;det. Det blev &amp;auml;ven stora temperatur&amp;ouml;verskott under m&amp;aring;naden som lokalt n&amp;aring;dde 6 grader &amp;ouml;ver normalv&amp;auml;rdet. Under april b&amp;ouml;rjade issm&amp;auml;ltningen att ta fart. Medelistjockleken var vid mitten av april den hittills l&amp;auml;gsta uppskattade j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med samma period tidigare &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nordamerika:&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;Det kalla v&amp;auml;dret fr&amp;aring;n mars h&amp;ouml;ll i sig &amp;auml;ven under april. S&amp;auml;rskilt kallt var det i centrala Kanada d&amp;auml;r underskotten lokalt var 8 grader. M&amp;aring;nadens l&amp;auml;gsta temperaturer p&amp;aring; runt -35 grader uppm&amp;auml;ttes den 4-7 april. Den 9 r&amp;aring;dde extrema temperaturskillnader p&amp;aring; runt 30 grader i ett omr&amp;aring;de som str&amp;auml;ckte sig &amp;ouml;ver bland annat Kansas och Nebraska i USA. Medan delstaternas v&amp;auml;stra delar hade temperaturer kring noll var det drygt 25 grader i de &amp;ouml;stra delana. N&amp;auml;r kallfronten med den kalla Arktikluften drog &amp;ouml;sterut f&amp;ouml;ljdes detta i Oklahoma av ett temperaturfall p&amp;aring; 28 grader p&amp;aring; bara n&amp;aring;gon timme. Den 17-18 f&amp;ouml;ll n&amp;auml;rmare 200 mm regn p&amp;aring; 24 timmar i samband med ett intensivt l&amp;aring;gtryck, kallat &amp;rdquo;Yogi&amp;rdquo; i amerikanska medier, med omfattande &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar som f&amp;ouml;ljd. Chicago fick 141 mm, den st&amp;ouml;rsta 24-timmarsm&amp;auml;ngden som uppm&amp;auml;tts under n&amp;aring;gon aprilm&amp;aring;nad d&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Australien/Oceanien:&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;Efter den rekordvarma sommaren blev den andra h&amp;ouml;stm&amp;aring;naden &amp;ouml;verv&amp;auml;gande varm i Australien. I v&amp;auml;stra Australien till och med mycket varm med 2-3 graders &amp;ouml;verskott. Medelmaximitemperaturen i Perth blev i april den h&amp;ouml;gsta som uppm&amp;auml;tts sedan m&amp;auml;tningarna b&amp;ouml;rjade d&amp;auml;r 1897.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nedan tv&amp;aring; avvikelsekartor &amp;ouml;ver nederb&amp;ouml;rden och medeltemperaturen&lt;/strong&gt; under april i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="464" height="929" alt="temperaturavvikelse april 2013" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/9/6834702.png" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #000000;"&gt;Medeltemperaturens avvikelse fr&amp;aring;n det normala&amp;nbsp;under april.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #000000;"&gt;&lt;img width="464" height="929" alt="Nederb&amp;ouml;rdsavvikelse april 2013" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/9/6834703.png" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #000000;"&gt;Nederb&amp;ouml;rd i procent av det normala under april.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/Manadens-vader-och-vatten/Varlden/april-2013-bistert-kallt-i-nordamerika-1.30293" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Den kompletta sammanst&amp;auml;llningen &amp;ouml;ver v&amp;auml;rldens v&amp;auml;der kan du l&amp;auml;sa h&amp;auml;r.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Du kan l&amp;auml;sa om det Svenska aprilv&amp;auml;dret, grillning och mycket annat i mitt f&amp;ouml;rra blogginl&amp;auml;gg fr&amp;aring;n 3 maj.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;En liten reflektion &amp;ouml;ver den nya tekniken.&lt;/strong&gt;&lt;span&gt;&amp;nbsp;N&amp;auml;r man var liten hade man napp, nu n&amp;auml;r man &amp;auml;r gammal har&amp;nbsp;man app och inte bara en utan en hel h&amp;ouml;g med appar....&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6834692</link>
      <pubDate>Wed, 08 May 2013 23:30:28 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title> April blev rätt normal efter en kall inledning, uppdaterat</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fr&amp;aring;n SMHI:s prelimin&amp;auml;ra m&amp;aring;nadrapport&lt;/strong&gt; har jag saxat f&amp;ouml;ljande: Kylan fr&amp;aring;n f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende m&amp;aring;nad h&amp;ouml;ll i sig i b&amp;ouml;rjan av april d&amp;aring; kalluft fortsatte att str&amp;ouml;mma ner &amp;ouml;ver Sverige och de tolv f&amp;ouml;rsta dygnen var i allm&amp;auml;nhet kallare &amp;auml;n normalt. P&amp;aring; sina h&amp;aring;ll i Lapplandsfj&amp;auml;llen var dygnsmedeltemperaturen vid n&amp;aring;gra tillf&amp;auml;llen ca 10 grader under den normala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Temperaturm&amp;auml;ssigt&lt;/strong&gt; p&amp;aring;minde &amp;aring;rets april om april f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret. Efter en kall inledning fick april en m&amp;aring;nadstemperatur n&amp;auml;ra medelv&amp;auml;rdet som r&amp;auml;knas f&amp;ouml;r perioden 1961-90. I stora delar av Norrland har &amp;aring;rets april varit n&amp;aring;got varmare &amp;auml;n 2012, medan det i delar av G&amp;ouml;taland och &amp;ouml;stra Svealand varit lite kallare. Under 2000-talet har aprilm&amp;aring;naderna annars varit i huvudsak varma och man f&amp;aring;r g&amp;aring; tillbaka till 1998 f&amp;ouml;r att hitta en april som varit &amp;ouml;verv&amp;auml;gande kallare &amp;auml;n normalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;M&amp;aring;nadens och &amp;aring;rets hittills h&amp;ouml;gsta temperatur&lt;/strong&gt; var 21,1 grader i Oskarshamn den 18. Det var f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen i &amp;aring;r som temperaturen gick &amp;ouml;ver 20 grader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I mars fick vi riktigt mycket solsken&lt;/strong&gt; och m&amp;aring;nga nya solskensrekord sattes. &amp;Auml;ven april har varit ordentligt solig med mer sol &amp;auml;n normalt i hela landet, men dock inga nya rekord.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nederb&amp;ouml;rdsm&amp;auml;ssigt&lt;/strong&gt; har jag inga siffror &amp;auml;n, men det har varit en relativt torr april. I Lule&amp;aring; har jag m&amp;auml;tt upp 37,3 mm nederb&amp;ouml;rd och det &amp;auml;r n&amp;aring;got &amp;ouml;ver normalt som &amp;auml;r 29 mm. Som j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse kom det 61 mm under april 2012 och under april 1977 f&amp;ouml;ll det 90 mm nederb&amp;ouml;rd som &amp;auml;r g&amp;auml;llande aprilrekord f&amp;ouml;r Lule&amp;aring;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I b&amp;ouml;rjan av april&lt;/strong&gt; var det sn&amp;ouml;t&amp;auml;ckt i st&amp;ouml;rre delen av landet f&amp;ouml;rutom i delar av v&amp;auml;stra och s&amp;ouml;dra G&amp;ouml;taland, &amp;Ouml;land och Gotland. M&amp;aring;nadens st&amp;ouml;rsta sn&amp;ouml;djup var 176 cm i Katterj&amp;aring;kk den 4, det var &amp;auml;ven s&amp;auml;songens st&amp;ouml;rsta sn&amp;ouml;djup. Sn&amp;ouml;t&amp;auml;cket minskade i allm&amp;auml;nhet sakta under f&amp;ouml;rsta halvan av april. V&amp;auml;rmen i mitten av m&amp;aring;naden gjorde tillsammans med nederb&amp;ouml;rd att sn&amp;ouml;sm&amp;auml;ltningen tog fart.&amp;nbsp; Sista veckans regn satte fart p&amp;aring; sn&amp;ouml;sm&amp;auml;ltningen s&amp;aring; d&amp;aring; blev det barmark l&amp;auml;ngs Norrbottenskusten och en bit in i inlandet. Runt 10 maj &amp;aring;terkommer jag med en komplett m&amp;aring;nadssammanst&amp;auml;llning &amp;ouml;ver aprilv&amp;auml;dret h&amp;auml;r i l&amp;auml;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="463" height="347" alt="sn&amp;ouml;n" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/2/6829281.JPG" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datum: 2 maj,&amp;nbsp; plats: Flygmuseet Lule&amp;aring;,&amp;nbsp; v&amp;auml;der: Ymnigt sn&amp;ouml;fall!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Maj&lt;/strong&gt; &amp;auml;r precis som april en m&amp;aring;nad som kan bjuda p&amp;aring; lite av varje n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller v&amp;auml;dret. Sverige ligger fortfarande i gr&amp;auml;nsen mellan kall och varmluft och sn&amp;ouml;byar kan passera &amp;ouml;ver landet lika g&amp;auml;rna som temperaturerna kan leta sig upp &amp;ouml;ver 20 grader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Sommaren b&amp;ouml;rjar visa sig allt mer&lt;/strong&gt; under maj, &amp;auml;ven om maj fortfarande tillh&amp;ouml;r v&amp;aring;ren enligt almanackan. I maj brukar vintern till slut ge vika f&amp;ouml;r v&amp;aring;ren och sn&amp;ouml;sm&amp;auml;ltningen drar i g&amp;aring;ng ordentligt tillsammans med islossningen p&amp;aring; v&amp;aring;ra Norrlands&amp;auml;lvar. Ig&amp;aring;r 2 maj startade islossningen i Torne &amp;auml;lv. En bit in i maj b&amp;ouml;rjar &amp;auml;ven sommaren att anl&amp;auml;nda till delar av s&amp;ouml;dra Sverige. H&amp;auml;r i norr ligger temperaturen p&amp;aring; omkring 10 grader och helt normalt letar sig &amp;auml;ven temperaturerna upp till minst 20 grader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/islossning-i-tornealven-1.30275" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;s mer om islossningen h&amp;auml;r&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu 3:e maj&lt;/strong&gt; &amp;auml;r det sn&amp;ouml;t&amp;auml;ckt i fj&amp;auml;llen och delar av inlandet. H&amp;auml;r &amp;auml;r s&amp;auml;songens sista sn&amp;ouml;rapport fr&amp;aring;n mig d&amp;auml;r skidanl&amp;auml;ggningarna rapporterar: Riksgr&amp;auml;nsen 148 cm i terr&amp;auml;ngen och 148 cm i nedfarterna, Bj&amp;ouml;rkliden 75 cm i terr&amp;auml;ngen och 30 cm i nedfarterna, Abisko/Njuolja 114 cm i terr&amp;auml;ngen och 15 cm i nedfarterna, K&amp;aring;bdalis 45 cm i terr&amp;auml;ngen och 70 cm i nedfarterna. &amp;Ouml;vriga sn&amp;ouml;ddjup i l&amp;auml;net: Katterj&amp;aring;kk 129 cm, Kiruna 43 cm, Bj&amp;ouml;rkudden 42 cm, J&amp;auml;kkvik 32 cm, Arjeplog Myrheden 15 cm, Saittarova 34 cm, Sadjem 63 cm, Markusvinsa 15 cm, Porjus 75 cm, Murjek 38 cm, Tallj&amp;auml;rv 35 cm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/forskning/satellitmatningar-visar-snons-dolda-vattenmangder-1.30242" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Satellitm&amp;auml;tningar visar sn&amp;ouml;ns dolda vattenm&amp;auml;ngder&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r f&amp;ouml;ljer n&amp;aring;gra temperaturer fr&amp;aring;n fredag lunch&lt;/strong&gt;: Karesuando 5 gr, Nedre Soppero 3 gr, Katterj&amp;aring;kk 1 gr, Kiruna 1 gr, G&amp;auml;llivare 3 gr, Nattavaara 5 gr, Vajmat 3 gr, Arjeplog Myrheden 4 gr, J&amp;auml;kkvik 2 gr, Kvikkjokk 3 gr, Jokkmokk 4 gr, Arvidsjaur 2 gr, Vidsel 5 gr, Boden S&amp;auml;vast 6 gr, Pajala 5 gr, &amp;Ouml;verkalix Svartbyn 4 gr, Haparanda 4 gr, Kalix Stor&amp;ouml;n 6 gr, R&amp;aring;ne&amp;aring; 6 gr, Lule&amp;aring; 7 gr och Pite&amp;aring; Rokn&amp;auml;s 7 gr. I v&amp;aring;rt &amp;ouml;stra gannland har Rovaniemi 3 gr, Kemi 3 gr, och Jyv&amp;auml;skyl&amp;auml; 7 gr i v&amp;aring;rt v&amp;auml;stra grannland har Troms&amp;ouml; 5 gr och Bod&amp;ouml; 4 gr. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="400" height="318" alt="satellitbild" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/1/6828178.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det h&amp;auml;r &amp;auml;r en satellitbild fr&amp;aring;n antingen NASA eller NOAA, ursprunget framgick inte av texten men s&amp;aring; h&amp;auml;r ser Barentsomr&amp;aring;det ut fr&amp;aring;n rymden. En i mitt tycke vacker satellitbild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Trots att det nu g&amp;aring;tt &amp;ouml;ver 20 &amp;aring;r sedan&lt;/strong&gt; den f&amp;ouml;rsta rapporten fr&amp;aring;n FNs klimatpanel forts&amp;auml;tter utsl&amp;auml;ppen av koldioxid och andra v&amp;auml;xthusgaser att &amp;ouml;ka. Utsl&amp;auml;ppen minskar inte ens, sett ur ett globalt perspektiv. M&amp;auml;ngden koldioxid i atmosf&amp;auml;ren &amp;ouml;kar st&amp;auml;ndigt och snart passerar vi 400 ppm. Innan industrialiseringen l&amp;aring;g halten koldioxid mycket stabilt i n&amp;auml;rmare tiotusen &amp;aring;r p&amp;aring; n&amp;auml;ra 280 ppm. Det &amp;auml;r &amp;ouml;kningen fr&amp;aring;n den niv&amp;aring;n som &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta anledningen till att den globala temperaturen stiger och att vi har f&amp;aring;tt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av klimatet som vi nu kan konstatera p&amp;aring;verkar livet p&amp;aring; jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="463" height="358" alt="ppm" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/1/6828177.png" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://keelingcurve.ucsd.edu/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;nk till m&amp;auml;tstationen Mauna Loa&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kallpropp-ocksa-kommande-vintrar" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Du kan l&amp;auml;sa mer h&amp;auml;r i l&amp;auml;nken om ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat klimat&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;a href="http://www.parholmgren.se/co2.php" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Och &amp;auml;nnu mer h&amp;auml;r&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/documents/extremt_vader_i_lulea_sedan_1980.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r g&amp;ouml;mmer sig ett helt g&amp;auml;ng extrema v&amp;auml;derh&amp;auml;ndelser&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Fjol&amp;aring;rets mest extrema v&amp;auml;derh&amp;auml;ndelser&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Innan vi dyker ner i topp-listan&lt;/strong&gt; ska man komma ih&amp;aring;g att klimat &amp;auml;r klimat och v&amp;auml;der &amp;auml;r v&amp;auml;der. Vad som h&amp;auml;nder under ett enskilt &amp;aring;r ska givetvis f&amp;ouml;ras till statistiken men f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en uppfattning om klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar beh&amp;ouml;ver man studera mycket l&amp;auml;ngre tidsperioder.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Enligt den amerikanska v&amp;auml;dertj&amp;auml;nsten NOAA rankades 2012 som det 10 varmaste uppm&amp;auml;tta &amp;aring;ret sedan m&amp;auml;tningarnas start &amp;aring;r 1880.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;2012 noterades den l&amp;auml;gsta uppm&amp;auml;tta isutbredningen i Arktis.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Extrem v&amp;auml;rme i Kanada, USA och Europa.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Extrem torka ber&amp;ouml;rde b&amp;aring;de USA och syd&amp;ouml;stra Europa.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;V&amp;auml;stafrika drabbades av extrem &amp;ouml;versv&amp;auml;mning.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Europa, norra Afrika och norra Asien drabbades akut av b&amp;aring;de extrem kyla och extremt mycket sn&amp;ouml;.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Pakistan drabbades av sv&amp;aring;ra &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar f&amp;ouml;r tredje &amp;aring;ret i rad.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Orkanen Sandy p&amp;aring; Amerikas ostkust. Sandy var den tropiska cyklon som orsakat materiella skador f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rst kostnader under 2012.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Tyfonen Bopha medf&amp;ouml;rde flest d&amp;ouml;dsfall under 2012. Bopha slog till mot Fillippinerna i december.&amp;nbsp;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;Ozonh&amp;aring;let var det n&amp;auml;st minsta under de senaste 20 &amp;aring;ren.&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;K&amp;auml;lla:&lt;/strong&gt; SMHI och WMO statement on the status of the climate in 2012&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;Havsisen i Arktis&lt;/strong&gt; m&amp;aring;ste jag n&amp;auml;mna lite om nu n&amp;auml;r avsm&amp;auml;ltningen har b&amp;ouml;rjat.&amp;nbsp; Niv&amp;aring;erna av dAen fler&amp;aring;riga isen &amp;auml;r extremt l&amp;aring;ga. Isen &amp;auml;r tunnare och satellitdata visar att f&amp;ouml;rsta &amp;aring;rets is nu kan omfatta Nordpolenomr&amp;aring;det f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen sedan vintern 2008, som var rekord&amp;aring;ret f&amp;ouml;r liten isutbredning i Arktis sedan satellitm&amp;auml;tningarna starta 1979. K&amp;auml;lla: National Snow and Ice Data Center&lt;/div&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="463" height="347" alt="isen" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/3/6830099.png" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;strong&gt;Diagrammet visar isutbredningen i april&lt;/strong&gt; f&amp;ouml;r &amp;aring;ren 1979-2013. Det har varit en nedg&amp;aring;ng p&amp;aring; 2,3% per decennium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;N&amp;aring;gon tycker s&amp;auml;kert det &amp;auml;r f&amp;ouml;r tidigt&lt;/strong&gt; att ta fram grillen, men min grills&amp;auml;song har redan startat f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra veckor sedan, n&amp;auml;r det blev sn&amp;ouml;- och isfritt p&amp;aring; uteplatsen. Bland l&amp;auml;nkarna finns en l&amp;auml;nk till ett recept p&amp;aring; grillade lammspett. N&amp;auml;r vi &amp;auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r inne p&amp;aring; matprat, g&amp;ouml;r n&amp;aring;got enkelt, ta n&amp;aring;gra kokta potatisar som har blivit &amp;ouml;ver fr&amp;aring;n ig&amp;aring;r, f&amp;ouml;rg&amp;aring;r eller n&amp;aring;gon annan dag, ta en paprika av valfri f&amp;auml;rg och en schalottenl&amp;ouml;k. T&amp;auml;rna potatisen, strimla paprikan och hacka ner schalottenl&amp;ouml;ken i en stekpanna, salta och peppra, eller piffa upp med n&amp;aring;gon &amp;ouml;rtkrydda om du vill. Stek i olja eller en klick sm&amp;ouml;r och du har f&amp;aring;tt en enkel god vegetarisk r&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Under de n&amp;auml;rmaste veckorna&lt;/strong&gt; b&amp;ouml;rjar v&amp;auml;xtligheten att spira i kustlandet f&amp;ouml;r att sprida sig in mot inlandet och med stigande temperaturer b&amp;ouml;rjar friluftslivet vakna till liv. En sprakande eld ger extra krydda p&amp;aring; friluftslivet. Det finns nog inget mer rogivande efter en dag ute i naturen &amp;auml;n att sitta vid en l&amp;auml;gereld och grilla eller bara peta i den falnande gl&amp;ouml;den med en pinne. Elden har i alla tider fascinerat m&amp;auml;nniskan, men den kan ocksa sprida stor f&amp;ouml;r&amp;ouml;delse om man handskas med den pa fel s&amp;auml;tt. Allemansr&amp;auml;tten ger dig ingen sj&amp;auml;lvklar r&amp;auml;tt att g&amp;ouml;ra upp eld, bara en m&amp;ouml;jlighet att elda under s&amp;auml;kra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="463" height="347" alt="grilla" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/1/6828175.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Varje &amp;aring;r skadar sig ungef&amp;auml;r femhundra&lt;/strong&gt; personer allvarligt vid grillning. Br&amp;auml;nnskador &amp;auml;r vanligast, men se &amp;auml;ven upp med heta flagor i &amp;ouml;gonen n&amp;auml;r du bl&amp;aring;ser p&amp;aring; gl&amp;ouml;den. Drygt h&amp;auml;lften av skadorna sker framf&amp;ouml;rallt p&amp;aring; h&amp;auml;nder och fingrar. N&amp;auml;st vanligast &amp;auml;r att skadorna drabbar ben, f&amp;ouml;tter och fotleder. En hel del skador drabbar ocks&amp;aring; huvudet och d&amp;auml;r &amp;auml;r &amp;ouml;gonskador vanligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/documents/grillade_lammspett.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Recept p&amp;aring; Grillade lammspett&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/24704.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Du kan l&amp;auml;sa om allemansr&amp;auml;tten h&amp;auml;r och vad man b&amp;ouml;r t&amp;auml;nka p&amp;aring; n&amp;auml;r man eldar ute i naturen&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/Bloggar/vaderleken" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r &amp;ouml;ppnar du SMHI:s blogg v&amp;auml;derleken&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/pollen/matstationer/lulea/pollengraferbodenlulea.6740.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Sidan med pollenm&amp;auml;tningarna fr&amp;aring;n fyrkanten &amp;ouml;ppnar du h&amp;auml;r&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Huden br&amp;auml;nns l&amp;auml;tt&lt;/strong&gt; av en stor och pl&amp;ouml;tslig dos UV-str&amp;aring;lning och &amp;auml;ven om huden inte blir br&amp;auml;nd &amp;ouml;kar risken f&amp;ouml;r att f&amp;aring; melanom n&amp;auml;r man vistas fler timmar i solen varje dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag-1.3945" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Hur l&amp;auml;nge v&amp;aring;gar jag sola?&amp;nbsp; H&amp;auml;r f&amp;aring;r du svaret&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallvader/vader_observationer/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Fj&amp;auml;llv&amp;auml;dersidan &amp;ouml;ppnar du h&amp;auml;r&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/index.php?id=36j" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;En samlingssida med m&amp;aring;nga v&amp;auml;derl&amp;auml;nkar hittar du h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6830115</link>
      <pubDate>Fri, 03 May 2013 12:15:19 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Blöt avslutning på april</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;April har varit en i stort sett en normal m&amp;aring;nad nederb&amp;ouml;rdsm&amp;auml;ssigt&lt;/strong&gt; i Lule&amp;aring;omr&amp;aring;det med en bl&amp;ouml;t avslutning d&amp;auml;r jag har m&amp;auml;tt upp 15,2 mm fr&amp;aring;n torsdag 25 till idag 30 april vid Flygmuseet i Lule&amp;aring;. &amp;nbsp;Senaste dygnet (m&amp;aring;ndag kl 08 till tisdag kl 08) har det fallit mest nederb&amp;ouml;rd i Tallj&amp;auml;rv med 12,7 mm, Kyp&amp;auml;sj&amp;auml;rvi 10,4 mm, Kangos 9,4 mm, &amp;Ouml;verkalix Svartbyn 9,2 mm och T&amp;auml;rend&amp;ouml; 8,6 mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Valborgsm&amp;auml;ssoafton bjuder inte p&amp;aring; n&amp;aring;gra st&amp;ouml;rre v&amp;aring;rtemperaturer&lt;/strong&gt; utan nu kl 15 &amp;auml;r l&amp;auml;get f&amp;ouml;ljande i l&amp;auml;net. Karesuando 2 gr, Nedre Soppero 3 gr, Katterj&amp;aring;kk 3 gr, Kiruna 3 gr, J&amp;auml;kkvik 4 gr, Arjeplog 3 gr, Arvidsjaur 2 gr, Vidsel 4 gr, G&amp;auml;llivare 3 gr, Nattavara 4 gr, Vajmat 3 gr, Kvikkjokk 5 gr, Jokkmokk 3 gr, Boden S&amp;auml;vast 3 gr, Pajala 4 gr, &amp;Ouml;verkalix Svartbyn 4 gr, Haparanda 3 gr, Kalix Stor&amp;ouml;n 1 gr, R&amp;aring;ne&amp;aring; 3 gr, Lule&amp;aring; 3 gr och Pite&amp;aring; Rokn&amp;auml;s 2 gr. K&amp;auml;lla SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.kuriren.nu/img/2013/5/1/6827924.JPG" width="463" height="348" alt="30 april" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftermiddagsbild fr&amp;aring;n R&amp;aring;ne &amp;auml;lv 30 april&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Veckans bloggare Sven Persson skriver om cyklar &lt;/strong&gt;och vardagscykling. Jag hoppas att Svens blogg inspirerar fler att ta cykeln f&amp;ouml;r kortare transporter i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r bilen. Om fler l&amp;aring;ter bilen st&amp;aring; och tar cykeln ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r bilen minskar f&amp;ouml;rhoppningsvis biltrafiken p&amp;aring; centrumhalv&amp;ouml;n och luftkvalit&amp;eacute;n blir b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Milj&amp;ouml;kontoret i Lule&amp;aring;&lt;/strong&gt; har sedan 1995 m&amp;auml;tt luftf&amp;ouml;roreningarna i centrum p&amp;aring; trettio meters h&amp;ouml;jd mellan Stadshuset p&amp;aring; R&amp;aring;dstugatan och Vattenfall p&amp;aring; Timmermansgatan. M&amp;auml;tningar i gatuniv&amp;aring; p&amp;aring;g&amp;aring;r just nu p&amp;aring; Sandviksgatan. Med &amp;ouml;kande biltrafik i centrumk&amp;auml;rnan tilltar luftf&amp;ouml;roreningarna. Vintertid n&amp;auml;r det &amp;auml;r riktigt kallt och markinversioner f&amp;ouml;rekommer s&amp;aring; kan halterna bli h&amp;ouml;ga eftersom inversionen fungerar som ett lock &amp;ouml;ver stan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kv&amp;auml;vedioxiden &amp;auml;r st&amp;ouml;rsta orsaken till f&amp;ouml;rsurningen.&lt;/strong&gt; Vid n&amp;auml;stan all form av f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning bildas kv&amp;auml;vemonoxid, dels ur luftens syre och kv&amp;auml;ve och dels fr&amp;aring;n kv&amp;auml;veinneh&amp;aring;llet i br&amp;auml;nslet. I luften reagerar kv&amp;auml;vemonoxid med mer syre och bildar kv&amp;auml;vedioxid. Den &amp;ouml;verv&amp;auml;gande delen av kv&amp;auml;veoxiderna i luften kommer fr&amp;aring;n trafiken. Genom inf&amp;ouml;randet av katalytisk avgasrening f&amp;ouml;r personbilar har kv&amp;auml;vedioxidhalterna minskat i de flesta t&amp;auml;torter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kv&amp;auml;vedioxid har sin huvudsakliga verkan p&amp;aring; andningsorganen.&lt;/strong&gt; Vid l&amp;aring;ga halter &amp;ouml;kar luftv&amp;auml;gsreaktiviteten, vilket kan f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka symptomen framf&amp;ouml;r allt hos astmatiker vid exempelvis inandning av kall luft, pollen eller vid anstr&amp;auml;ngning. Astmatiker och barn &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt k&amp;auml;nsliga och kan p&amp;aring;verkas akut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ozon &amp;auml;r ett starkt oxiderande &amp;auml;mne&lt;/strong&gt; som finns naturligt i stratosf&amp;auml;ren (10-50 km ovan markytan) d&amp;auml;r det skyddar oss mot skadlig ultraviolett str&amp;aring;lning. Troposf&amp;auml;riskt ozon finns fr&amp;aring;n markniv&amp;aring;n och upp till 10 km och kallas d&amp;auml;rf&amp;ouml;r markn&amp;auml;ra. Det &amp;auml;r p&amp;aring; l&amp;aring;g h&amp;ouml;jd, i v&amp;aring;r omgivning, som ozon &amp;auml;r en luftf&amp;ouml;rorening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ozon &amp;auml;r skadligt i h&amp;ouml;ga halter f&amp;ouml;r biologisk v&amp;auml;vnad,&lt;/strong&gt; framf&amp;ouml;r allt hos v&amp;auml;xter. Men ozonet &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett h&amp;auml;lsoproblem, med nedsatt lungfunktion och &amp;ouml;kad infektionsrisk som f&amp;ouml;ljd. Det f&amp;ouml;rekommer p&amp;aring; flera platser i Sverige varje &amp;aring;r att riktv&amp;auml;rdena f&amp;ouml;r markn&amp;auml;ra ozon &amp;ouml;verskrids. Man uppskattar att gr&amp;ouml;dor och skogen skadas av det markn&amp;auml;ra ozonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Svaveldioxid &amp;auml;r en f&amp;auml;rgl&amp;ouml;s gas med stickande lukt&lt;/strong&gt; vid h&amp;ouml;ga halter. Svaveldioxiden bildar svavelsyra tillsammans med vatten och syre i atmosf&amp;auml;ren, vilket orsakar det sura regn som f&amp;ouml;rsurar mark och vatten. Svaveldioxid och svavelsyra ger direkta skador p&amp;aring; skogar och v&amp;auml;xter, korrosion av metaller och andra material. M&amp;aring;nga fossila br&amp;auml;nslen som kol, olja och naturgas inneh&amp;aring;ller svavel. Vid f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning omvandlas svavlet till svaveldioxid. Halterna av svaveldioxid har gl&amp;auml;djande nog minskat stadigt sedan 70-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;lsoeffekter av svaveldioxid har observerats&lt;/strong&gt; p&amp;aring; andningsorganen fr&amp;auml;mst hos speciellt k&amp;auml;nsliga grupper, t ex astmatiker. Det &amp;auml;r fr&amp;auml;mst de &amp;ouml;vre luftv&amp;auml;garna som p&amp;aring;verkas av svaveldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.lulea.se/boende--miljo/klimat-och-miljo/luften-i-lulea/luftmatningar.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Du kan ta del av m&amp;auml;tresultatet h&amp;auml;r i l&amp;auml;nken&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6827680</link>
      <pubDate>Tue, 30 Apr 2013 16:06:43 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Solen och regnet har tagit hårt på snötillgången, uppdaterad</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;F&amp;ouml;r att det skall bildas en v&amp;aring;rflod&lt;/strong&gt; liknande den f&amp;ouml;rra v&amp;aring;ren beh&amp;ouml;vs fyra samverkande faktorer. Tv&amp;aring; av de fyra faktorerna finns redan i Norrbotten, det fanns ett stort sn&amp;ouml;lager och vi har f&amp;aring;tt en hel del regn under veckan som g&amp;aring;tt. Nu fattas bara v&amp;auml;rmen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; ing&amp;aring;ng sn&amp;ouml;sm&amp;auml;ltningen i st&amp;ouml;rre omfattning, den fj&amp;auml;rde faktorn &amp;auml;r vinden. N&amp;auml;r det bl&amp;aring;ser blir nergi&amp;ouml;verf&amp;ouml;ringen fr&amp;aring;n luften effektivare och p&amp;aring;skyndar sn&amp;ouml;sm&amp;auml;ltningen. H&amp;auml;r i l&amp;auml;net brukar v&amp;aring;rfloden kulminera i andra halvan av maj och f&amp;ouml;rsta halvan av juni. Hur den kommer att utvecklas n&amp;auml;rmaste veckorna &amp;aring;terst&amp;aring;r att se. I Rot&amp;auml;lven i &amp;Auml;lvdalen har det varit en dramatisk islossning under den g&amp;aring;ngna veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.dt.se/nyheter/alvdalen/1.5811093-imponerande-naturkrafter-da-rotnen-slapper-isbojan?utm_source=twitterfeed&amp;amp;utm_medium=twitter" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;L&amp;auml;s mer h&amp;auml;r om islossningen, det &amp;auml;r imponerande naturkrafter som kommer i r&amp;ouml;relse&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu &amp;ouml;ver till veckans sn&amp;ouml;rapport&lt;/strong&gt; d&amp;auml;r skidanl&amp;auml;ggningarna rapporterar att Riksgr&amp;auml;nsen har 156 cm i terr&amp;auml;ngen 156 cm i nedfarterna, Bj&amp;ouml;rkliden 80 cm i terr&amp;auml;ngen och 40 cm i nedfarterna, Abisko/Njuolja 116 cm i terr&amp;auml;ngen och 25 cm i nedfarterna, Dundret 110 cm i terr&amp;auml;ngen och 50 cm i nedfarterna, Hemavan T&amp;auml;rnaby 36 cm i terr&amp;auml;ngen och 36 cm i nedfarterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&amp;Ouml;vriga sn&amp;ouml;ddjup i l&amp;auml;net:&lt;/strong&gt; Katterj&amp;aring;kk 135 cm, Kiruna Uppgift saknas, Bj&amp;ouml;rkudden 42 cm, J&amp;auml;kkvik 39 cm, Arjeplog Myrheden 23 cm, Saittarova 45 cm, Sadjem 65 cm, Markusvinsa 30 cm, Porjus 84 cm, Jokkmokk 29 cm, Murjek 50 cm, Tallj&amp;auml;rv 37 cm, Kyp&amp;auml;sj&amp;auml;rvi 18 cm, Br&amp;auml;nnberg barmark, Kalix 9 cm, Lule&amp;aring; Bergn&amp;auml;set 12 cm, Pite&amp;aring; barmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;N&amp;aring;gra aktuella v&amp;auml;deruppgifter fr&amp;aring;n klockan nio idag.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karesuando NV 2 m/s 0 gr, Katterj&amp;aring;kk S 1 m/s -1 gr, Kiruna NO 2 m/s 2 gr, G&amp;auml;llivare Lugnt 1 gr, Jokkmokk NV 3 m/s 2 gr, Nattavaara NV 3 m/s 2 gr, Vajmat NV 3 m/s 2 gr, Arjeplog SV 1 m/s 1 gr, Arvidsjaur NV 3 m/s 2 gr, Vidsel VNV 1 m/s 4 gr, Boden S&amp;auml;vast N 1 m/s 5 gr, Pajala NV 1 m/s 4 gr, Haparanda SO 1 m/s 3 gr, R&amp;aring;ne&amp;aring; NV 1 m/s 3 gr, Lule&amp;aring; SO 2 m/s 6 gr, Pite&amp;aring; Rokn&amp;auml;s SO 2 m/s 6 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det &amp;auml;r fortfarande kyliga n&amp;auml;tter&lt;/strong&gt; i stora delar av l&amp;auml;net och natten till idag noterades de l&amp;auml;gsta temperaturena i Tarfala -10,8 gr, Nedre Soppero -8,5 gr, Karesuando -8,1 gr, Rensj&amp;ouml;n -7,6 gr, Vittangi, Pajala och Nattavaara -7,3 gr. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Jag har skrivit om det konstiga str&amp;ouml;mningsm&amp;ouml;nstret&lt;/strong&gt; och det m&amp;auml;ktiga h&amp;ouml;gtrycket &amp;ouml;ver Gr&amp;ouml;nland som vi hade under framf&amp;ouml;rallt mars, som gjorde att vi fick en torr och kall m&amp;aring;nad. Det blev m&amp;aring;nga soliga dagar s&amp;aring; det slogs nya rekord p&amp;aring; soltimmar p&amp;aring; m&amp;aring;nga m&amp;auml;tstationer landet runt. Professor Michael Tjernstr&amp;ouml;m vid Uppsala universitet, som har varit meteorolog i F&amp;ouml;rsvarets v&amp;auml;dertj&amp;auml;nst innan han b&amp;ouml;rjade p&amp;aring; Uppsala universitet d&amp;auml;r han forskar i meteorologi och om klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Han har tittat p&amp;aring; den g&amp;aring;ngna vinter och gjort en analys av str&amp;ouml;mningsm&amp;ouml;nstret &amp;ouml;ver Atlanten och Polaromr&amp;aring;det och kostaterat att det finns ett samband med avsm&amp;auml;ltningen av isen i Arktis under sommarm&amp;aring;naderna som rubbar balansen i omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/kallpropp-ocksa-kommande-vintrar" target="_blank"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r kan du h&amp;ouml;ra hans slutsatser och du kan l&amp;auml;sa om kallproppar&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Visste du att varje dygn f&amp;ouml;rsvinner 20 ton syre rakt ut i rymden.&lt;/strong&gt; Men det &amp;auml;r inget att oroa sig f&amp;ouml;r, enligt en ny avhandling fr&amp;aring;n Institutet f&amp;ouml;r rymdfysik i Kiruna. Syrejonerna l&amp;auml;mnar atmosf&amp;auml;ren p&amp;aring; grund av solvinden som fl&amp;ouml;dar ner ovanf&amp;ouml;r de b&amp;aring;da polerna. D&amp;auml;r upphettas och accelereras syrejonerna s&amp;aring; att de till slut flyr jordens magnetosf&amp;auml;r och f&amp;ouml;rsvinner ut i solvinden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt&amp;nbsp;Rikard Slapak, som skrivit avhandlingen, tar inte syret p&amp;aring; jorden slut eftersom det finns enorma m&amp;auml;ngder lagrat i v&amp;aring;ra oceaner. K&amp;auml;lla: TT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu runt m&amp;aring;nadsskiftet l&amp;auml;r vi n&amp;aring; 399 ppm CO2&lt;/strong&gt;&lt;span&gt;! :( (F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen p&amp;aring; ett antal miljoner &amp;aring;r...) Det g&amp;aring;r &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;a href="http://www.parholmgren.se/co2.php" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;s mer h&amp;auml;r p&amp;aring; P&amp;auml;r Holmgrens hemsida&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&amp;Ouml;vriga v&amp;auml;derl&amp;auml;nkar denna vecka &amp;auml;r:&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Visste du att Kallax v&amp;auml;der&lt;/strong&gt; p&amp;aring; F 21 har en egen hemsida d&amp;auml;r de g&amp;ouml;r egna v&amp;auml;derprognoser f&amp;ouml;r Norr- och V&amp;auml;sterbotten. &amp;Auml;r du privatperson och vill anv&amp;auml;nda prognoserna f&amp;ouml;r eget bruk, inte i kommersiell verksamhet kan du g&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rfr&amp;aring;gan om att f&amp;aring; ett anv&amp;auml;ndarkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.milmet.nu/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Du kommer till Kallax v&amp;auml;ders hemsida h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag-1.3945" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Hur l&amp;auml;nge v&amp;aring;gar jag sola utan att br&amp;auml;nna mig? H&amp;auml;r f&amp;aring;r du svaret&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallvader/vader_observationer/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r &amp;ouml;ppnar du fj&amp;auml;llv&amp;auml;dersidan&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/produkter/sstcolor.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Se senaste iskartan &amp;ouml;ver Bottenviken h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/index.php?id=36" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Samlingssida med m&amp;aring;nga v&amp;auml;derl&amp;auml;nkar och infoh&amp;auml;ften i pdf-format&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;F&amp;ouml;rsvarets v&amp;auml;dertj&amp;auml;nst bildades i slutet p&amp;aring; 1920-talet&lt;/strong&gt; i flygets barndom n&amp;auml;r man ins&amp;aring;g v&amp;auml;rdet av v&amp;auml;derobservationer inf&amp;ouml;r flyg&amp;ouml;vningarna. Det etablerades ett samarbete med SMHA (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Anstalt) sedermera SMHI. Ett samarbetat d&amp;auml;r man utbyter tj&amp;auml;nster och v&amp;auml;derinformation och p&amp;aring; senare tid samordnar sina investeringar av meteorologiska system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.fht.nu/Dokument/Flygvapnet/flyg_publ_dok_milvader_1900.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Vill du l&amp;auml;sa mer om hur F&amp;ouml;rvarets v&amp;auml;dertj&amp;auml;nst kom till och har utvecklats kan du g&amp;ouml;ra det h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;N&amp;auml;r v&amp;aring;rv&amp;auml;rmen b&amp;ouml;rjar infinna sig kommer v&amp;auml;xtligheten i g&amp;aring;ng&lt;/strong&gt; och med den &amp;auml;ven &amp;aring;rets pollens&amp;auml;song. I &amp;aring;r &amp;auml;r det Lule&amp;aring; kommuns tur att m&amp;auml;ta pollen f&amp;ouml;r fyrkantskommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/pollen/matstationer/lulea/pollengraferbodenlulea.6740.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;Du kommer till m&amp;auml;tningarna och tidigare &amp;aring;rs m&amp;auml;tresultat h&amp;auml;r&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6824158</link>
      <pubDate>Fri, 26 Apr 2013 10:10:08 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Nu har vi meteorologisk vår i hela  östra Norrland</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu har vi meteorologisk v&amp;aring;r i hela &amp;ouml;stra Norrland &amp;auml;nda upp till Haparanda.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.kuriren.nu/img/2013/4/20/6819063.jpg" width="463" height="260" alt="v&amp;aring;rens ankomst" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bildk&amp;auml;lla:&amp;nbsp;weatherpal SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;V&amp;aring;rens framfart har varit en l&amp;aring;ngsam historia&lt;/strong&gt; men tack vare den senaste veckans v&amp;auml;rme har v&amp;aring;ren tagit ett rej&amp;auml;lt skutt upp &amp;ouml;ver landet. Nu har vi v&amp;aring;r i hela &amp;ouml;stra Norrland &amp;auml;nda upp till Haparanda. F&amp;ouml;r Norrlands fj&amp;auml;lltrakter brukar det dr&amp;ouml;ja en bit in i maj innan v&amp;aring;ren anl&amp;auml;nder. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under april har det fallit 20 mm nederb&amp;ouml;rd vid Flygmuseet i Lule&amp;aring; s&amp;aring; h&amp;auml;r l&amp;aring;ngt in p&amp;aring; m&amp;aring;naden. Norrmal aprilnederb&amp;ouml;rd f&amp;ouml;r Lule&amp;aring;s del &amp;auml;r 29 mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;N&amp;aring;gra temperaturer fr&amp;aring;n klockan 13:&lt;/strong&gt; Karesuando 1 gr, Katterj&amp;aring;kk -1 gr, Kiruna 2 gr, G&amp;auml;llivare 5 gr, Arjeplog 2 gr, Arvidsjaur 2 gr, Vidsel 5 gr, Pajala 4 gr, Jokkmokk 3 gr, Haparanda 7 gr och Lule&amp;aring; 5 gr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Uppdaterat l&amp;ouml;rdag kv&amp;auml;ll&lt;/strong&gt;: &amp;nbsp;Varmast i l&amp;auml;net under dagen har Pite&amp;aring; varit med &amp;nbsp;8,6 grader, Haparanda 8,3 grader och Boden 7,5 grader. Varmast i landet har Kristianstad varit med 15,9 grader. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Veckans sn&amp;ouml;rapport och v&amp;auml;derl&amp;auml;nkarna&lt;/strong&gt; finns i f&amp;ouml;rra blogginl&amp;auml;gget.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6819068</link>
      <pubDate>Sat, 20 Apr 2013 13:51:23 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Snösmältningen har kommit igång</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Senaste veckan har sn&amp;ouml;sm&amp;auml;ltningen kommit ig&amp;aring;ng&lt;/strong&gt; s&amp;aring; nu &amp;auml;r sn&amp;ouml;tillg&amp;aring;ngen i l&amp;auml;net lite varierande d&amp;aring; sn&amp;ouml;t&amp;auml;cket har minskat med n&amp;aring;gon centimeter upp till 3 decimeter fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rra veckoslutet. I sp&amp;aring;ren av sn&amp;ouml;sm&amp;auml;ltningen kommer v&amp;aring;rfloden n&amp;auml;r sm&amp;auml;ltvattnet n&amp;aring;r v&amp;aring;ra vattendrag. V&amp;aring;rfloden brukar generellt kulminera under perioden maj-juni h&amp;auml;r uppe i Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Skidanl&amp;auml;ggningarna rapporterar f&amp;ouml;ljande sn&amp;ouml;tillg&amp;aring;ng&lt;/strong&gt; p&amp;aring; anl&amp;auml;ggningarna: Riksgr&amp;auml;nsen rapporterar 165 cm i terr&amp;auml;ngen och 165 cm i nedfarterna, Bj&amp;ouml;rkliden 90 cm i terr&amp;auml;ngen och 45 cm i nedfarterna, Abisko/Njuolja 129 cm i terr&amp;auml;ngen och 25 cm i nedfarterna, Dundret 120 cm i terr&amp;auml;ngen och 60 cm i nedfarterna, K&amp;aring;bdalis 80 cm i terr&amp;auml;ngen 95 cm i nedfarterna, Storklinten 40 cm i terr&amp;auml;ngen och 60 cm i nedfarterna, Hemavan T&amp;auml;rnaby 35 cm i terr&amp;auml;ngen och 39 cm i nedfarterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I &amp;ouml;vrigt &amp;auml;r det lite varierande med sn&amp;ouml;tillg&amp;aring;ngen i l&amp;auml;net.&lt;/strong&gt; Katterj&amp;aring;kk rapporterar 145 cm, Kiruna 71 cm, Bj&amp;ouml;rkudden 50 cm, J&amp;auml;kkvik 49 cm, Arjeplog Myrheden 34 cm, Saittarova 65 cm, Sadjem 88 cm, Markusvinsa 45 cm, Porjus 98 cm, Jokkmokk 47 cm, Murjek 73 cm, Tallj&amp;auml;rv 51 cm, Kyp&amp;auml;sj&amp;auml;rvi 39 cm, Br&amp;auml;nnberg 20 cm, Kalix 47 cm, Lule&amp;aring; 34 cm, och Pite&amp;aring; 20 cm. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;M&amp;auml;ngden CO2 i atmosf&amp;auml;ren&lt;/strong&gt; (medel, Mauna Loa) var i mars 397,34 ppm, en &amp;ouml;kning med 2,89 p&amp;aring; 1 &amp;aring;r rapporterara NOAA &lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&amp;nbsp;L&amp;auml;s mer h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mars blev globalt 0,58 grader varmare &amp;auml;n genomsnittet&lt;/strong&gt; f&amp;ouml;r 1900-talet enligt NOAA. Med NASA:s ber&amp;auml;kningsmodell som skiljer sig fr&amp;aring;n NOAA:s blev mars globalt 0,59 grader varmare &amp;auml;n normalt enligt NASA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan finns som vanligt n&amp;aring;gra v&amp;auml;derl&amp;auml;nkar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag-1.3945" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Hur l&amp;auml;nge v&amp;aring;gar jag sola utan att br&amp;auml;nna mig? H&amp;auml;r f&amp;aring;r du svaret&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/documents/vindavkylning,_effektiv_temperatur.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;T&amp;auml;nk p&amp;aring; vindavkylningen av bar hud n&amp;auml;r det bl&amp;aring;ser&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallvader/vader_observationer/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r &amp;ouml;ppnar du fj&amp;auml;llv&amp;auml;dersidan&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/produkter/sstcolor.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Se senaste iskartan &amp;ouml;ver Bottenviken h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/index.php?id=36" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;Samlingssida med v&amp;auml;derl&amp;auml;nkar och infoh&amp;auml;ften i pdf-format&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&lt;img src="http://www.kuriren.nu/img/2013/4/19/6817993.JPG" width="463" height="348" alt="Dimma &amp;ouml;ver R&amp;aring;ne &amp;auml;lv" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; veckan l&amp;aring;g dimman mer eller mindre t&amp;auml;t &amp;ouml;ver R&amp;aring;ne &amp;auml;lv.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6817996</link>
      <pubDate>Fri, 19 Apr 2013 10:18:31 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Det har varit en märklig isvinter på den Finska sidan</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det har varit en m&amp;auml;rklig isvinter p&amp;aring; den Finska sidan av Bottenviken&lt;/strong&gt; och Bottenhavet. &amp;Auml;ven om det p&amp;aring; Finska vikens kustomr&amp;aring;den lokalt fortfarande ligger is av en och en halv meters tjocklek &amp;auml;r isarna dock p&amp;aring; andra st&amp;auml;llen redan f&amp;ouml;rr&amp;auml;diska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Statistiskt sett b&amp;ouml;rjade den g&amp;aring;ngna isvintern i normal tid&lt;/strong&gt; och den kommer att ha p&amp;aring;g&amp;aring;tt i normal omfattning. Isvintern var &amp;auml;nd&amp;aring; exceptionell till sin karakt&amp;auml;r bland annat f&amp;ouml;r att ist&amp;auml;cket varierade kraftigt under vintern. Vid slutet av 2012 motsvarade isl&amp;auml;get exempelvis den normala situationen f&amp;ouml;r &amp;aring;rstiden, men efter &amp;aring;rsskiftet blev v&amp;auml;dret genast mildare och isarna sm&amp;auml;lte. Vid trettondag jul blev v&amp;auml;dret igen kallare och ismassan b&amp;ouml;rjade &amp;ouml;ka, s&amp;aring; att det ist&amp;auml;ckta omr&amp;aring;det omfattade 152 000 kvadratkilometer. D&amp;aring; motsvarade isl&amp;auml;get den str&amp;auml;nga vintern 2009&amp;ndash;2010. Sedan blev v&amp;auml;dret igen mildare och i slutet av januari hade det ist&amp;auml;ckta omr&amp;aring;det krympt till 84 000 kvadratkilometer och l&amp;auml;get l&amp;aring;g lite efter genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I b&amp;ouml;rjan av mars b&amp;ouml;rjade en arktisk kyla str&amp;ouml;mma in i landet&lt;/strong&gt; och ist&amp;auml;cket b&amp;ouml;rjade v&amp;auml;xa i omf&amp;aring;ng. Den 15 mars hade ist&amp;auml;cket vuxit till ca 183 000 kvadratkilometer, vilket enligt dagens uppskattning utg&amp;ouml;r isvinterns topp. Enligt en tolkning av SMHI n&amp;aring;ddes toppen f&amp;ouml;rst den 29 mars. Ifall den h&amp;auml;r tidpunkten visar sig vara riktig infaller toppen senast av alla som statistikf&amp;ouml;rts, f&amp;ouml;r det tidigare rekordet n&amp;aring;ddes den 26 mars 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Skillnaderna i bed&amp;ouml;mningen av isvinterns topp&lt;/strong&gt; beror p&amp;aring; att det har varit sv&amp;aring;rt att best&amp;auml;mma arealen under den g&amp;aring;ngna vintern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K&amp;auml;lla: Meteorologiska Institutet Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="389" height="551" alt="solnedg&amp;aring;ng &amp;ouml;ver Pers&amp;ouml;fj&amp;auml;rden" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/4/16/6815159.JPG" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solnedg&amp;aring;ng &amp;ouml;ver Pers&amp;ouml;fj&amp;auml;rden ig&amp;aring;r 15 april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Idag har det varit 14,4 grader i &amp;Auml;lvsbyn,&lt;/strong&gt; 13,7 grader&amp;nbsp;i Vidsel och 13,5 grader i Lakatr&amp;auml;sk. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Avslutningsvis:&lt;/strong&gt; Mars blev globalt 0,59 grader varmare &amp;auml;n normalt enligt NASA.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6815160</link>
      <pubDate>Tue, 16 Apr 2013 22:12:07 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Nytt Svenskt rekord!</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 12 mars 2012 bl&amp;aring;ste storm WNW 26 m/s vid Bjur&amp;ouml;klubb&lt;/strong&gt;. Sedan dess har det inte varit n&amp;aring;gon storm i svenska kustfarvatten. Det inneb&amp;auml;r att n&amp;auml;r vi passerat den 12 april har vi kommit upp i 396 stormfria dygn. Det &amp;auml;r nytt Svenskt rekord! Det gamla rekordet var 395 stormfria dygn mellan den 25 november 2008 och 24 december 2009.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;En annan l&amp;aring;ng stormfri period detta sekel&lt;/strong&gt; var mellan den 5 mars 2000 och 16 februari 2001. Fr&amp;aring;n november 2011 till januari 2012 ber&amp;ouml;rdes Sverige av flera kraftiga stormar. Stormen Dagmar som drabbade framf&amp;ouml;r allt mellersta Sverige p&amp;aring; annandag jul 2011 f&amp;aring;r nog anses som den v&amp;auml;rsta av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;V&amp;aring;rv&amp;auml;rmen &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g &amp;auml;ven i v&amp;aring;rt nordliga l&amp;auml;n&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;fast det inte s&amp;aring;g s&amp;aring; ut i Lule&amp;aring; p&amp;aring; eftermiddagen d&amp;aring; det sn&amp;ouml;ade ymnigt. Ny sn&amp;ouml; tar bort gammal sn&amp;ouml; brukar det heta. Idag har Haparanda haft 8,1 grader, &amp;Ouml;verkalix Svartbyn 6,6 grader, Ylinenj&amp;auml;rvi 5,7 grader, Markusvinsa 5,4 grader, Boden och Pajala 5,1 grader. Samtliga orter med ett par undantag ligger i Tornedalen, "Norrbottens kornbod".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Arktiska havsisen har passerat sin &amp;aring;rliga maximala utstr&amp;auml;ckning&lt;/strong&gt; och b&amp;ouml;rjar s&amp;auml;songens nedg&amp;aring;ng under v&amp;aring;ren och inf&amp;ouml;r sommaren. Den totala omfattningen var inte rekordl&amp;aring;g men f&amp;ouml;rblev l&amp;aring;ngt under genomsnittet under mars. Issprickbildningen fortsatte norr om Alaska och l&amp;aring;gtryck &amp;ouml;ver omr&amp;aring;det har haft en starkt negativ inverkan p&amp;aring; isen under andra halvan av m&amp;aring;naden, med en ovanligt h&amp;ouml;g havsvattensniv&amp;aring; &amp;ouml;ver n&amp;auml;stan hela Norra ishavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Niv&amp;aring;n av den fler&amp;aring;riga isen &amp;auml;r fortfarande extremt l&amp;aring;g.&lt;/strong&gt; Isen &amp;auml;r tunnare och satellitdata visar att f&amp;ouml;rsta &amp;aring;rets is nu kan t&amp;auml;cka Nordpolsomr&amp;aring;det f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen sedan vintern 2008. Genomsnittliga isutbredning f&amp;ouml;r mars 2013 var det femte l&amp;auml;gsta f&amp;ouml;r m&amp;aring;naden sedan satellitm&amp;auml;tningarna startade 1979. K&amp;auml;llor: SMHI och National Snow and Ice Data Center&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Se &amp;auml;ven blogginl&amp;auml;gget fr&amp;aring;n i morse,&lt;/strong&gt; en st&amp;auml;dgubbes betraktelse &amp;ouml;ver sand och vassa sm&amp;aring;stenar, en veckorapport om en rullartorpilot och veckans sn&amp;ouml;djup samt v&amp;auml;derl&amp;auml;nkar och mycket annat.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6810711</link>
      <pubDate>Fri, 12 Apr 2013 21:27:18 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>En städgubbes veckorapport</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Dagens rubrik&lt;/strong&gt; "En st&amp;auml;dgubbes veckorapport" syftar p&amp;aring; att det s&amp;aring; sakta b&amp;ouml;rjar bli dagsmeja och att det f&amp;ouml;ljer med mycket sand och sm&amp;aring;stenar in den h&amp;auml;r &amp;aring;rstiden n&amp;auml;r det tinar och blir bl&amp;ouml;tt ute dagtid. I onsdags uppt&amp;auml;ckte jag att det hade kommit in ett helt g&amp;auml;ng vassa sm&amp;aring;stenar efter att jag hade haft bes&amp;ouml;k av en rullatorpilot. Sm&amp;aring;stenar som hade b&amp;ouml;rjat sprida sig fr&amp;aring;n hallen till b&amp;aring;de k&amp;ouml;ket och vardagsrummet. Det s&amp;auml;gs att anfall &amp;auml;r b&amp;auml;sta f&amp;ouml;rsvar s&amp;aring; jag anf&amp;ouml;ll stenrackarna med dammasugaren en efter en tills hela g&amp;auml;nget var inf&amp;aring;ngat, s&amp;aring; nu ligger de i tryggt f&amp;ouml;rvar i dammsugarp&amp;aring;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Flygmuseet &amp;auml;r inget undantag&lt;/strong&gt; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sand och sm&amp;aring;stenar f&amp;ouml;r d&amp;auml;r dras det in mycket sand och grus eftersom det alltid &amp;auml;r mycket folk i r&amp;ouml;relse. G&amp;aring;rdagens jobb f&amp;ouml;r min del p&amp;aring; Flygmuseet bestod i att st&amp;auml;da. Vi har delat upp byggnaden i fyra st&amp;auml;domr&amp;aring;den s&amp;aring; vi st&amp;auml;dar inte alla 500 kvadratmetrarna samtidigt utan tar ett st&amp;auml;domr&amp;aring;de vid varje st&amp;auml;dtillf&amp;auml;lle. Det tog dubbelt s&amp;aring; l&amp;aring;ng tid som vanligt ig&amp;aring;r att moppa golven och det blev h&amp;ouml;gvis med sand och grus att ta hand om. &amp;Auml;r n&amp;aring;gon i behov av sand och vassa sm&amp;aring;stenar s&amp;aring; kan jag st&amp;aring; till tj&amp;auml;nst med en h&amp;ouml;g, det &amp;auml;r bara att kontakta webbredaktionen s&amp;aring; fixar vi det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Skidanl&amp;auml;ggningarna har gott om sn&amp;ouml; fortfarande&lt;/strong&gt; s&amp;aring; de kommer att k&amp;ouml;ra vidare. Riksgr&amp;auml;nsen rapporterar 195 cm i terr&amp;auml;ngen och 195 cm i nedfarterna, Bj&amp;ouml;rkliden 100 cm i terr&amp;auml;ngen och 55 cm i nedfarterna, Abisko/Njuolja 130 cm i terr&amp;auml;ngen och 31 cm i nedfarterna, Dundret 130 cm i terr&amp;auml;ngen och 60 cm i nedfarterna, K&amp;aring;bdalis 115 cm i terr&amp;auml;ngen 125 cm i nedfarterna, Storklinten 70 cm i terr&amp;auml;ngen och 60 cm i nedfarterna, Hemavan T&amp;auml;rnaby 74 cm i terr&amp;auml;ngen och 55 cm i nedfarterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J&lt;strong&gt;ag gl&amp;ouml;mde l&amp;auml;gga in l&amp;auml;nken till fj&amp;auml;lls&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dets v&amp;auml;dersida&lt;/strong&gt; i morse s&amp;aring; h&amp;auml;r kommer en uppdatering fredag kv&amp;auml;ll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallvader/vader_observationer/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r &amp;ouml;ppnar du fj&amp;auml;llv&amp;auml;dersidan&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallvader/vader_observationer/" target="_blank"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;I &amp;ouml;vrigt &amp;auml;r det lite varierande med sn&amp;ouml;tillg&amp;aring;ngen i l&amp;auml;net.&lt;/strong&gt; Katterj&amp;aring;kk rapporterar 165 cm, Kiruna 80 cm, Bj&amp;ouml;rkudden 60 cm, J&amp;auml;kkvik 65 cm, Arjeplog Myrheden 70 cm, Saittarova 72 cm, Sadjem 88 cm, Markusvinsa 60 cm, Porjus 92 cm, Jokkmokk 48 cm, Murjek 85 cm, Tallj&amp;auml;rv 72 cm, Kyp&amp;auml;sj&amp;auml;rvi 70 cm, Br&amp;auml;nnberg 45 cm, Kalix 64 cm, Lule&amp;aring; 65 cm, och Pite&amp;aring; 48 cm.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;ngs norrlandskusten&lt;/strong&gt; har H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand 56 cm, Hudiksvall 10 cm och &amp;Auml;lvkarleby utanf&amp;ouml;r G&amp;auml;vle 52 cm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r i l&amp;auml;net&lt;/strong&gt; d&amp;auml;r det under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit ont om riktigt kalla marsm&amp;aring;nader var m&amp;aring;naden p&amp;aring; sina h&amp;aring;ll den kallaste sedan 2001 eller lokalt 1981. Nedan &amp;auml;r en karta med medeltemperaturens avvikelse fr&amp;aring;n det normala under mars 2013.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="405" height="799" alt="temperaturavvikelse" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/4/12/6809767.png" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;P&amp;aring; en del platser&lt;/strong&gt; i fr&amp;auml;mst nordv&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland och i Svealand har det bara kommit n&amp;aring;gra enstaka millimeter. P&amp;aring; n&amp;aring;gra stationer har det prelimin&amp;auml;rt inte fallit n&amp;aring;gon m&amp;auml;tbar nederb&amp;ouml;rd alls under hela m&amp;aring;naden. Detta har inte intr&amp;auml;ffat i Sverige sedan april 2009. Mars 1964 d&amp;aring; det i stort sett var uppeh&amp;aring;ll &amp;ouml;ver stora delar av landet &amp;auml;r fortfarande o&amp;ouml;vertr&amp;auml;ffad n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller torka i b&amp;ouml;rjan av v&amp;aring;ren. I mer n&amp;auml;rliggande tid har vi mars 2003 som &amp;auml;ven den var mycket torr. Mars f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret var torr eller mycket torr p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="409" height="787" alt="nederb&amp;ouml;rdsavvikelser" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/4/12/6809766.png" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kartan anger nederb&amp;ouml;rd i procent av det normala&lt;/strong&gt; under mars 2013.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Str&amp;ouml;mningsm&amp;ouml;nstret globalt&lt;/strong&gt; och tryckf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena p&amp;aring; norra halvklotet var m&amp;auml;rkligt under mars. Temperaturkontrasterna var mycket stora med antingen temperaturer l&amp;aring;ngt under det normala eller l&amp;aring;ngt &amp;ouml;ver det normala. I Storbritannien var mars den kallaste sedan 1962 och i norra delen av europeiska Ryssland var m&amp;aring;naden den kallaste sedan 1963. I exempelvis Danmark, Tyskland och Holland var &amp;aring;rets mars den kallast sedan 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Varmast i Europa&lt;/strong&gt; 32,9 grader uppm&amp;auml;ttes den 16 i Groznyj i Ryssland (Tjetjenien).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Kallast&lt;/strong&gt; -45,2 grader var det den 3 i Hoseda-Hard strax v&amp;auml;ster om Uralbergen i Ryssland. Det &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen v&amp;auml;derstationen p&amp;aring; Hoseda-Hard utm&amp;auml;rker sig med extremt v&amp;auml;der, p&amp;aring; f&amp;ouml;rmiddagen den 31 januari 2012 hade de ett lufttryck p&amp;aring; 1068,3 hPa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;St&amp;ouml;rsta dygnsnederb&amp;ouml;rden&lt;/strong&gt; (p&amp;aring; 24 timmar) 164 mm uppm&amp;auml;ttes den 6 i Solenzara p&amp;aring; Korsika.&amp;nbsp;K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Under onsdagen hade jag en v&amp;auml;dersammanst&amp;auml;llning &lt;/strong&gt;&amp;ouml;ver marsv&amp;auml;dret h&amp;auml;r i l&amp;auml;net inf&amp;ouml;rd p&amp;aring; nyhetsplats.&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="../nyheter/?articleid=6807704" target="_blank"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Klicka h&amp;auml;r s&amp;aring; kommer du till&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;v&amp;auml;dersammanst&amp;auml;llningen&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nedan &amp;auml;r &amp;ouml;vriga v&amp;auml;derl&amp;auml;nkar&lt;/strong&gt; som jag brukar avsluta veckorapporterna med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag-1.3945" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Hur l&amp;auml;nge v&amp;aring;gar jag sola utan att br&amp;auml;nna mig? H&amp;auml;r f&amp;aring;r du svaret&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/documents/vindavkylning,_effektiv_temperatur.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;T&amp;auml;nk p&amp;aring; vindavkylningen av bar hud n&amp;auml;r det bl&amp;aring;ser&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.lulea.se/uppleva--gora/skargard/vinter-i-lulea-skargard/isvagar.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r kan du se aktuell status p&amp;aring; alla isv&amp;auml;gar ute i Lule&amp;aring; sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/produkter/sstcolor.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Se senaste iskartan &amp;ouml;ver Bottenviken h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1105" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Atle&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1090" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Oden&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1106" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Frej&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/index.php?id=36" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Samlingssida med v&amp;auml;derl&amp;auml;nkar och infoh&amp;auml;ften i pdf-format&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Avslutningsvis &amp;ouml;nskar jag alla l&amp;auml;sare en trevlig helg!&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6809789</link>
      <pubDate>Fri, 12 Apr 2013 08:08:55 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Piteå har varit varmast i länet idag</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den h&amp;auml;r veckan finns det inte s&amp;aring; mycket mer &amp;auml;n en f&amp;auml;rsk sn&amp;ouml;rapport&lt;/strong&gt; att ber&amp;auml;tta om. I fj&amp;auml;llv&amp;auml;rden har det kommit en del sn&amp;ouml;byar som har sp&amp;auml;tt p&amp;aring; sn&amp;ouml;t&amp;auml;cket. Under n&amp;auml;sta vecka kommer SMHI:s statistik f&amp;ouml;r mars s&amp;aring; d&amp;aring; &amp;aring;terkommer jag med en v&amp;auml;dersammanst&amp;auml;llning &amp;ouml;ver v&amp;auml;dret i l&amp;auml;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Pite&amp;aring; har varit varmast i l&amp;auml;net idag&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;(torsdag) med +5,2 grader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;V&amp;aring;ren l&amp;aring;ter v&amp;auml;nta p&amp;aring; sig &amp;auml;ven i England.&lt;/strong&gt; Under torsdagen upplevde de sin kallaste aprildag sedan 1960-talet med temperaturer p&amp;aring; 3.3 grader p&amp;aring; Heathrow. &lt;a href="http://www.dailymail.co.uk/news/article-2304324/Coldest-April-day-1960s-Still-sign-spring-snow-falls-South-East-water-companies-worried-drought.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;s mer h&amp;auml;r&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r kommer veckans sn&amp;ouml;rapport&lt;/strong&gt; och jag b&amp;ouml;rjar med skidanl&amp;auml;ggningarna: Riksgr&amp;auml;nsen 198 cm i terr&amp;auml;ngen och 198 cm i nedfarterna, Bj&amp;ouml;rkliden 110 cm i terr&amp;auml;ngen och 55 cm i nedfarterna, Abisko/Njuolja 138 cm i terr&amp;auml;ngen och 31 cm i nedfarterna, Dundret 130 cm i terr&amp;auml;ngen och 60 cm i nedfarterna, K&amp;aring;bdalis 115 cm i terr&amp;auml;ngen 125 cm i nedfarterna, Storklinten 70 cm i terr&amp;auml;ngen och 60 cm i nedfarterna, Hemavan T&amp;auml;rnaby 70 cm i terr&amp;auml;ngen och 57 cm i nedfarterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallvader/vader_observationer/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r &amp;ouml;ppnar du fj&amp;auml;llv&amp;auml;dersidan&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&amp;Ouml;vriga sn&amp;ouml;djup i l&amp;auml;net:&lt;/strong&gt; Katterj&amp;aring;kk 176 cm, Kiruna 81 cm, Bj&amp;ouml;rkudden 62 cm,J&amp;auml;kkvik 67 cm, Arjeplog Myrheden 70 cm, Saittarova 75 cm, Sadjem 88 cm, Markusvinsa 60 cm, Porjus 97 cm, Jokkmokk 68 cm, Murjek 89 cm, Tallj&amp;auml;rv 72 cm, Kyp&amp;auml;sj&amp;auml;rvi 71 cm, Br&amp;auml;nnberg 48 cm, Kalix 68 cm, Lule&amp;aring; 65 cm, och Pite&amp;aring; 50 cm. &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;ngs norrlandskusten&lt;/strong&gt; har H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand 61 cm, Hudiksvall 20 cm och &amp;Auml;lvkarleby utanf&amp;ouml;r G&amp;auml;vle 54 cm. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag-1.3945" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Hur l&amp;auml;nge v&amp;aring;gar jag sola utan att br&amp;auml;nna mig? H&amp;auml;r f&amp;aring;r du svaret&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/documents/vindavkylning,_effektiv_temperatur.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;T&amp;auml;nk p&amp;aring; vindavkylningen av bar hud n&amp;auml;r det bl&amp;aring;ser&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.lulea.se/uppleva--gora/skargard/vinter-i-lulea-skargard/isvagar.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r kan du se aktuell status p&amp;aring; alla isv&amp;auml;gar ute i Lule&amp;aring; sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/produkter/sstcolor.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Se senaste iskartan &amp;ouml;ver Bottenviken h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1105" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Atle&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1090" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Oden&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1106" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Frej&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6801560</link>
      <pubDate>Fri, 05 Apr 2013 00:00:41 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Mars - kall och rekordsolig, uppdaterad</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r kommer en lista p&amp;aring; de st&amp;auml;der som har slagit nya marsrekord&lt;/strong&gt; i antal soltimmar. V&amp;auml;rdet inom parentes &amp;auml;r det gamla rekordet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lule&amp;aring; 246 (233), Ume&amp;aring; 233 (227), &amp;Ouml;stersund 251 (234), Borl&amp;auml;nge 267 (221), Karlstad 243 (225), Stockholm 256 (231), Svenska h&amp;ouml;garna 251 (216), Norrk&amp;ouml;ping 263 (223), Nordkoster 248 (220), G&amp;ouml;teborg 249 (194), V&amp;auml;xj&amp;ouml; 213 (206), Karlskrona 209 (208) K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.svt.se/vader/marsrekord-i-antalet-soltimmar-1" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;s mer h&amp;auml;r&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;SMHI har gjort en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse mellan temperaturerna under mars&lt;/strong&gt; 2012 och &amp;aring;rets mars m&amp;aring;nad fram till den 25:e. se tabellen nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="463" height="148" alt="temperaturskillnader" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/3/31/6796948.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6796949</link>
      <pubDate>Sun, 31 Mar 2013 20:06:36 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Glad Påsk!</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;H&amp;auml;r kommer p&amp;aring;skveckans sn&amp;ouml;rapport&lt;/strong&gt; och jag b&amp;ouml;rjar med skidanl&amp;auml;ggningarna: Riksgr&amp;auml;nsen 175 cm i terr&amp;auml;ngen och 175 cm i nedfarterna, Bj&amp;ouml;rkliden 85 cm i terr&amp;auml;ngen och 40 cm i nedfarterna, Abisko/Njuolja 120 cm i terr&amp;auml;ngen och 27 cm i nedfarterna, Dundret 130 cm i terr&amp;auml;ngen och 60 cm i nedfarterna, K&amp;aring;bdalis 120 cm i terr&amp;auml;ngen 125 cm i nedfarterna, Storklinten 75 cm i terr&amp;auml;ngen och 60 cm i nedfarterna, Hemavan T&amp;auml;rnaby 69 cm i terr&amp;auml;ngen och 54 cm i nedfarterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.fjallsakerhetsradet.se/fjallvader/vader_observationer/" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r &amp;ouml;ppnar du fj&amp;auml;llv&amp;auml;dersidan&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&amp;Ouml;vriga sn&amp;ouml;djup i l&amp;auml;net:&lt;/strong&gt; Katterj&amp;aring;kk 160 cm, Kiruna 82 cm, J&amp;auml;kkvik 68 cm, Arjeplog Myrheden 70 cm, Saittarova 77 cm, Sadjem 89 cm, Markusvinsa 65 cm, Porjus 103 cm, Jokkmokk 123 cm, Murjek 93 cm, Tallj&amp;auml;rv 82 cm, Kyp&amp;auml;sj&amp;auml;rvi 73 cm, Br&amp;auml;nnberg 50 cm, Kalix 70 cm, Lule&amp;aring; 65 cm, och Pite&amp;aring; 53 cm. &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;L&amp;auml;ngs norrlandskusten&lt;/strong&gt; har H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand 65 cm, Hudiksvall 37 cm och &amp;Auml;lvkarleby utanf&amp;ouml;r G&amp;auml;vle 57 cm. I Dalarna och Bergslagsskogarna har Leksand 16 cm, S&amp;auml;rna 39 cm, Kopparberg 9 cm, Nora 8 cm och &amp;Ouml;rebro 14 cm. L&amp;auml;ngre ner i landet: Kristinehamn 3 cm, Arlanda 7 cm, Orrefors 12 cm, Oskarshamn 15 cm. K&amp;auml;lla: SMHI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;img src="http://www.kuriren.nu/img/2012/4/5/6375724.jpg" width="463" height="618" alt="P&amp;aring;sk" /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag-1.3945" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Hur l&amp;auml;nge v&amp;aring;gar jag sola utan att br&amp;auml;nna mig? H&amp;auml;r f&amp;aring;r du svaret&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.rtp.se/lulea/documents/vindavkylning,_effektiv_temperatur.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;T&amp;auml;nk p&amp;aring; vindavkylningen av bar hud n&amp;auml;r det bl&amp;aring;ser&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.lulea.se/uppleva--gora/skargard/vinter-i-lulea-skargard/isvagar.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;H&amp;auml;r kan du se aktuell status p&amp;aring; alla isv&amp;auml;gar ute i Lule&amp;aring; sk&amp;auml;rg&amp;aring;rd&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/produkter/sstcolor.pdf" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Se senaste iskartan &amp;ouml;ver Bottenviken h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1105" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Atle&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1090" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Oden&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.smhi.se/klimatdata/2.1106" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Aktuell v&amp;auml;derdata fr&amp;aring;n isbrytaren Frej&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6794910</link>
      <pubDate>Thu, 28 Mar 2013 17:29:39 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Årets största isutbredning var sjätte lägsta</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 15 mars n&amp;aring;dde havsisen i Arktis&lt;/strong&gt; troligen sin maximala utstr&amp;auml;ckning f&amp;ouml;r &amp;aring;ret p&amp;aring; 15.130.000 kvadratkilometer. Den st&amp;ouml;rsta utstr&amp;auml;ckning var 733.000 kvadratkilometer under genomsnitt r&amp;auml;knat p&amp;aring; &amp;aring;ren 1979 till 2000 som &amp;auml;r 15.860 tusen kvadratkilometer. Den maximala isutbredningen intr&amp;auml;ffade fem dagar senare &amp;auml;n genomsnittet mellan 1979-2000 som &amp;auml;r 10 mars. Datumet f&amp;ouml;r den maximala isutbredningen har varierat kraftigt under &amp;aring;ren med det tidigaste maximumet sedan har intr&amp;auml;ffat s&amp;aring; tidigt som 24 februari 1996 och s&amp;aring; sent som 2 april 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&amp;Aring;rets st&amp;ouml;rsta isutbredning var sj&amp;auml;tte l&amp;auml;gsta&lt;/strong&gt;, den l&amp;auml;gsta utstr&amp;auml;ckning intr&amp;auml;ffade 2011. De tio l&amp;auml;gsta maximaimum har intr&amp;auml;ffat under de senaste tio &amp;aring;ren, fr&amp;aring;n 2004 till 2013.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.kuriren.nu/img/2013/3/26/6793147.png" width="463" height="371" alt="mars 2013" /&gt;&lt;strong&gt;Grafen ovan visar arktiska havsisen utstr&amp;auml;ckning&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;K&amp;auml;lla: National Snow and Ice Data Center&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det ovanligt kalla v&amp;aring;rv&amp;auml;der som drabbat stora delar av Europa&lt;/strong&gt; kan vara en direkt konsekvens av det krympande ist&amp;auml;cket p&amp;aring; Arktis och det gr&amp;ouml;nl&amp;auml;ndska h&amp;ouml;gtrycket som bara var 12 hPa fr&amp;aring;n v&amp;auml;rldsrekordet i lufttryck, 1086 hPa - det &amp;auml;r inte enkelt att flytta p&amp;aring; ett j&amp;auml;tteh&amp;ouml;gtryck som h&amp;aring;ller emot och puttar undan den mildare luften och p&amp;aring;verkar jetvindarna hos oss.&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6793152</link>
      <pubDate>Tue, 26 Mar 2013 19:47:43 GMT</pubDate>
    </item>
    <item>
      <title>Världsmeteorologidagen 2013</title>
      <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Den 23 mars 1950 bildades FN-organet&lt;/strong&gt; World Meteorological Organisation, WMO. Varje &amp;aring;r uppm&amp;auml;rksammas d&amp;auml;rf&amp;ouml;r V&amp;auml;rldsmeteorologidagen denna dag av WMOs 191 medlemsl&amp;auml;nder, d&amp;auml;ribland Sverige och SMHI.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;I &amp;aring;r fokuserar&lt;/strong&gt; man s&amp;auml;rskilt p&amp;aring; den kritiska roll som v&amp;auml;derobservationer har f&amp;ouml;r att skydda liv och egendom, med temat "Watching the weather to protect life and property".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="250" height="375" alt="23 mars" src="http://www.kuriren.nu/img/2013/3/22/6789387.jpg" /&gt;&lt;strong&gt;Dessutom uppm&amp;auml;rksammas&lt;/strong&gt; i &amp;aring;r att det var 50 &amp;aring;r sedan programmet "World Weather Watch" startade, f&amp;ouml;r att man skulle kunna utbyta v&amp;auml;derdata mellan l&amp;auml;nder och regioner. I programmet kombineras observationssystem, telekommunikation samt databearbetning och prognoser f&amp;ouml;r spridning av relevanta meteorologiska data och tj&amp;auml;nster i alla l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lite av ovanst&amp;aring;ende information och informationsutbyte&lt;/strong&gt; ber&amp;ouml;rde jag i mitt f&amp;ouml;rra blogginl&amp;auml;gg n&amp;auml;r jag redogjorde f&amp;ouml;r underlagen till dagens v&amp;auml;derprognoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Meteorologiska v&amp;auml;rldsorganisationen&lt;/strong&gt;&amp;nbsp;har h&amp;aring;llit ett vetenskaplig och teknisk forum vid huvudkontoret i Gen&amp;egrave;ve p&amp;aring; morgonen idag 21 mars f&amp;ouml;r att markera World Meteorological Day.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.wmo.int/worldmetday/index_en.html" target="_blank"&gt;&lt;span style="color: #0000ff;"&gt;Vill du l&amp;auml;sa mer om v&amp;auml;rldsmeteorologidagen klicka h&amp;auml;r&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;</description>
      <link>http://www.kuriren.nu/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=6055933&amp;entry=6788216</link>
      <pubDate>Thu, 21 Mar 2013 23:52:59 GMT</pubDate>
    </item>
  </channel>
</rss>