Foto: Maria Lindgren

För de som nu till äventyrs fortfarande kollar på Matprat trots brister i uppdateringarna på sista tiden – här kommer lite att fresta smaklökarna med!

När kylan biter utomhus känns det helt okej att lira lite vid grytorna i stället för att gå på långpromenad. Tre renfiléer låg i frysen och väntade – det var bara att plocka fram lite inspiration via internet. Okej, bilden är inte tipptopp – men maten blev riktigt bra! Rune Kalf Hansen har inspirerat till den här måltiden:

Renfilé med svampbuljong och grön melonsallad

Originalet innehåller kantareller (fanns förstås inte när vi handlade, detsamma gäller grönkålen) så en del ändringar fick göras redan i affären. Spelar roll, det är bara att improvisera lite och resultatet blev ändå lyxigt nog ...

Vi grillade renfiléerna försiktigt (de ska vara rosa) efter att ha oljat, saltat och pepprat. Lite vitlök hade nog inte skadat - men följer man recept så gör man ...

Lägg upp valfritt finstrimlat grönt (grönkål enligt receptet) tärnad melon och gräslök.

Mixa en dressing av 25 gram hasselnötter, en matsked balsamvinäger, 1 dl olivolja, 1 tsk sirap (jag tog agave) lite salt o peppar. Ringla dressingen över salladen.

Svampbuljong:

Självklart ska det enligt originalet vara kantareller, men det stod inte att finna. Ostronskivling blev det och det smakade också gott. Bryn en liten hackad gul lök i smör och tillsätt svampen. Stek i ett par minuter. Tillsätt sedan 3 dl vatten samt viltfond. Sjud i fem minuter och mixa sedan med några blad mynta (ta inte för mycket – det är pikant men blir lätt dominant!) och 50 g smör.

Tranchera filéerna och lägg dem ovanpå salladen på tallrikarna och såsen ovanpå. Klart!

Dessert? Fruktsallad med vaniljkvarg och valnötshack. Gott.

Hoppsan, nytt år – igen? Tillbaka i vardagen om så bara för en liten kortvecka, ställs vardagsmaten på sin spets. Har haft som ambition att slippa äta vad som bjuds i mediehusets omedelbara närhet. Det höll i två dagar! Nåväl nya tag nästa vecka ... Har förövrigt en ny favorit som ersättare till kött; specialstekt ostronskivling, lika enkelt som gott. Se receptet här nedan som en skiss ...

Currystekt ostronskivling

Rejält med svamp skärs grovt till tuggvänliga bitar.

Stek i god olivolja på relativt hög värme.

Dofta över curry – det ska inte smaka indisk gryta, bara bli en ton som kan anas.

På med en snutt kanel, samma sak som med curryn.

Så till det fiffiga momentet: slå på en slatt vatten blandad med din bästa soja och lått detta fräsa in.

Klart – du kommer att bli förvånad över smaken. Vem behöver kött – egentligen?!?

//Kicki

Ibland tar fantasin slut när det gäller vardagsmaten. Jag kör fast, saknar inspiration och när det är dags för middag vet jag inte ens vad jag är sugen på. Då är det ganska frestande att hämta pizza eller något annat mindre hälsosamt. Inte för att det nödvändigtvis behöver vara fel, ibland är skräpmat precis det jag behöver. Inte för ofta, bara. Och det går faktiskt att fixa bra "snabbmat" även hemma. En omelett kan enkelt "byggas ut" till en rejäl måltid med olika tillbehör. En dag förra veckan gjorde jag så här:

Omelettsmet:

5 ägg

5 msk vatten

salt, svartpeppar

smör eller olja till stekning

Fyllning:

1 finhackad röd paprika

Några strimlade salladslökar

1 liten burk avrunna svarta bönor

1/2 paket fetaost

Färsk hackad persilja att strö över omeletten, andra färska örter går lika bra, välj den/de du tycker om.

Fräs paprikan mjuk och låt salladslöken steka med en liten stund på slutet. Slå i bönorna. Häll i äggsmeten i stekpannan och laga omeletten på medelhög värme tills den stelnat. Det tar lite tid! Peta i omeletten med stekspade och för ihop "kanterna" under tillagningen tills omeletten blir fast. Smula över fetaosten på slutet så den hinner smälta lite. Strö över persilja och dra eventuellt ett extra drag med pepparkvarnen över omeletten. Servera genast!

Det går naturligvis att variera fyllningen hur mycket som helst, charkuterier som lufttorkad skinka eller en god salami gör anrättningen ännu mera matig.Servera med en sallad, jag gjorde en enkel variant med avokado och pressad citron.

Foto: Linda Kask

Jag medger att jag har fastnat lite i äppeltemat. Det är lite svårt att låta bli, när mina träd ger mer än jag hinner ta hand om. Äppelmos är bra att ha på lut i kylen, god att äta som den är med mjölk eller som topping på havregrynsgröten. Det bästa med hemkokt äppelmos är att man kan smaksätta på så många olika sätt. Och man slipper onödigt mycket socker och konstiga E-nummer som finns i köpesmosen. 

Så här brukar jag göra:

1 kg äpplen, skalade, urkärnade och skivade i bitar

Strösocker, anpassa mängden efter hur söta äpplena är

Vatten till uppkoket

1/2 tsk citronsyra hjälper moset att tjockna och gör så att det inte blir brunt och fult

Valfri smaksättning, jag har provat alltifrån vanilj till stjärnanis och kanel. Allt blir gott! Naturligtvis kan man köra på naturell mos om man gillar det. 

Koka äppelbitarna mjuka i kastrull. Slå bort vattnet. Mixa äpplena till mos med stavmixer, eller "stampa" med potatistöten. Då blir moset lite grövre, men det är gott med lite små bitar i tycker jag. Rör i sockret och håll grytan på plattan på svag värme tills sockret har smält. Ta upp en matsked mos och rör i citronsyran. Blanda i detta i moskoket. Häll upp på väl rengjorda glasburkar. 

Foto: Linda Kask

Har man bara en flaska bearnaissås i kylen är middagen räddad – det skulle min vid det här laget lätt luttrade familj kunna skriva under på. Sanningen är faktiskt inte så långt därifrån om jag ska vara ärlig ...

En snabbvariant som blev ovanligt lyckad, om ni frågar mej:

Färsk tortellini med ost & spenat – en förpackning räcker till två hungriga hemma hos oss
en laxbit per person
en rejäl näve färsk bladspenat/pers
en dito klick bea/pers
gräslök
pumpakärnor
balsamvinägerreduktion

Koka pastan. Skär laxen i kuber och stek snabbt i lite smör. Blanda spenat och bea. Lägg upp pastan, klicka på beablandningen, toppa med laxkuber och strö över pumpakärnor och hackad gräslök. Pricken över i blir det när du ringlar över lite ihopkokt balsamvinäger. Snabbt och busgott!

Jag kan inte påstå att jag har varit någon höstmänniska. Begynnande mörker, regn och kalla nätter gör att jag börjar tänka på den långa mörka vintern. Och eftersom jag är någonting så konstigt som en norrbottning som egentligen inte gillar vinterhalvåret, eller i alla fall inte månaderna oktober-januari så får jag alltid lite begynnande inför vintern-ångest i september.

Men nu, när jag har flyttat till hus med egen tomt där det står två praktfulla äppelträd, aroniabuskar och en liten vinbärsbuske tycker jag faktiskt att detta med höst känns betydligt bättre. Det är väldigt inspirerande att ha kilovis med äpplen jag kan laga mat av och baka av.   Nu är matförrådet, ett litet utrymme i garaget, fyllt av burkar med hemgjort äppelmos med smaksättningar som kanel och vanilj. Det har också blivit kryddig chutney och äppelmarmelad. Till nästa år ska jag skaffa en saftmaja och/eller en råsaftcentrifug. Äppeldrickan jag gjorde smakade visserligen gudomligt, men det var aningens för kladdigt och krångligt att koka upp äpplen i gryta och sedan sila i flera omgångar genom både durkslag och silduk.

Äppelchutney är ett perfekt tillbehör till en indisk curry, släng en rejäl sked rakt i grytan, eller servera vid sidan av. Också supergod till rätter med fläskkött eller tillsammans med rosmarindoftande lammfärsbiffar. Mmm. Jag tog i lite, lite natriumbensoat för hållbarhetens skull, men ska chutneyn ätas upp inom någon vecka eller så behövs inget konserveingsmedel.

Foto: Linda Kask

Äppelchutney på mitt vis (1 burk)

8 fasta syrliga äpplen

1 rödlök

1 bit ingefära

1 röd chilifrukt

1/2 dl balsamicovinäger eller rödvinsvinäger

Lite rapsolja

Råsocker, anpassa mängden efter hur söta äpplena är i sig själva, jag gillar en ganska söt chutney

Salt

Skala och tärna äpplena. Hacka löken, ingefäran och chilifrukten. Fräs hastig i lite rapsolja i en teflonkastrull, det ska inte ta färg, bara mjukna lite. Slå över vinägern och låt puttra tills allt mjuknat och det börjar bli en "massa". Några äppelbitar får gärna vara hela. Ta i sockret och rör om tills det har smält. Smaka av med salt. Häll upp på väl rengjord glasburk.

Linda Kask

Jag gillar verkligen när flera små maträtter får samsas på en och samma tallrik, som de spanska smårätterna tapas, till exempel. Bufféer på krogar och restauranger är jag vanligtvis inte lika förtjust i, då det sällan handlar om goda, vällagade smårätter utan stora slafsiga varmrätter som läggs upp på en tallrik och flyter ihop med varandra.

När fantasin tryter på fredagseftermiddagen och det är dags att handla inför helgen brukar jag plocka ned olika godsaker i vagnen, som färska grönsaker, lyxiga charkuterier, någon god ost och färska örtkryddor. Färska skaldjur kan det också bli. Då går det faktiskt att svänga ihop en mättande måltid med relativt liten arbetsinsats.

Så här gjorde jag för någon vecka sedan, då jag fyndat lokalproducerad broccoli och en supergod salami. Några ekologiska ägg blev tillsammans med några överblivna potatisar och lite gul lök en perfekt tortillaomelett som fick bli det varma på tallriken. Till broccolin gjorde jag en kall sås på grekisk yoghurt. lite flytande honung, en liten riven vitlöksklyfta och rejält med pressad citron. Jag förvällde broccolin i saltat vatten, men varsamt, så att tuggmotståndet blev kvar. Anrättningen toppades med salamin.

Foto: Linda Kask

Tortilla, spansk potatisomelett, brukar jag göra så här:

(för 2 personer)

Fyra kalla kokta potatisar

1/2 gul lök

4 ägg, helst ekologiska

4 msk vatten

salt, peppar, smör eller olja till stekning

Skiva potatisen tunt och skär löken i tunna halva ringar. Fräs i stekpanna tills löken är genomskinlig. Vispa äggen lite slarvigt tillsammans med vattnet, salta och peppra äggsmeten. Slå över lök och potatis och tillaga tills omeletten har stelnat. Låt vila en stund och skär i "tårtbitar". Toppa gärna med färsk timjan och hackad bladpersilja. Servera som tillbehör, eller som ensamrätt. Ihop med en sallad är tortilla en perfekt lunchomelett, som blir extra matig med lite smulad fetaost eller annan ost över.

Foto: Maria Lindgren

Det finns många sorters rikedom. Om man inte bara fixerar sig vid det strikt materiella, alltså. Att kunna gå ut i trädgården och plocka blanka äpplen i överflöd från sina egna träd är en sorts rikedom. I år blev det riktigt många, det kommer att räcka till mer bara paj, om man säger
så ... Men paj blir det förstås också, här är receptet på senaste favoriten - kollega Linns underbart frasiga lyxsmulvariant:

"2 dl vetemjöl
1 1/2 dl strösocker
1 tsk bakpulver
100 g smör
4-5 äpplen
--------
1/2 dl socker
1 msk vaniljsocker
1 msk potatismjöl

Blanda de torra ingredienserna i en skål.
Smält smöret och låt det svalna något (fast det går bra varmt också om man inte ids vänta). Rör ner i skålen och blanda.
Ställ degen i kylen ca 1 timme.
Sätt ugnen på 200°.
Skala, kärna och klyfta äpplena tunt.
Blanda socker, vaniljsocker och potatismjöl i en skål. Vänd runt äppelklyftorna.
Ta ut degen och hacka den i smulor, gärna med större bitar.
Lägg klyftorna i en smord form och strö degsmulorna över.
Grädda mitt i ugnen i 25 min."

Garanterad succé utlovas.

Visst finns det maträtter som passar extra bra en dag då livet i övrigt känns en aning motigt. Det tycker åtminstone jag. Så kallad "comfort food", tröstmat är mat som helt enkelt får en att känna sig lite bättre, lite tryggare och lite varmare. Ofta finns det en koppling till barndomens matminnen, mammas köttbullar, farmors rabarberkräm eller mormors våfflor. Den här veckan har varit lite småjobbig, har varit hemma ett par dagar med en krasslig liten kille. I går kväll började jag inse att förkylningen även slagit sina klor i mig. Vi tröstade oss med våfflor till middag och hemkokt blåbärssylt till. Mums tyckte gossen och även jag kunde äta mig mätt trots försämrad aptit. I dag flyttade sig halsonten upp till näsan och jag kände att jag måste laga mat med lite sting i. Det fick bli en stark Penne alla arrabiata, jag ska dela med mig av mitt recept på denna klassiska pastarätt senare. Men mat som alltid får mig på bättre humör är enkla rätter, tillagade med omsorg. Varmt och rejält. Rustikt. Som spaghetti med köttfärssås. Passar lika bra en måndag som en fredag. Så här brukar jag göra, det här blir en rejäl laddning, perfekt till matlådorna:

1 stor gul lök

800 g nötfärs

1 tetra ekologiska krossade tomater

3-4 vitlöksklyftor

soltorkade tomater

torkad oregano

1/2 chilifrukt

salt

peppar

lite råsocker

en skvätt soja (för färgen)

en skvätt oxfond

1,5 dl rött vin (kan uteslutas)

maizena till redning

1 skvätt grädde

färska örter

Foto: Linda Kask

Hacka lök, vitlök och chili och fräs mjukt i olivolja. Bryn köttfärsen i stekpanna, salta och peppra. Blanda med lökfräset i en rejäl gryta. Slå på rödvin och tomater. Låt koka en bra stund. Ha i lite socker, om tomaterna är sura i smaken. Blanda i soltorkade tomater, soja och oxfond. Gör en redning av maizena och lite vatten, slå i och koka upp. Häll sist i en skvätt grädde och hacka över färska örter som persilja, basilika och timjan. Salta mer om det behövs. Servera till nykokt pasta, riv över parmesan på toppen av anrättningen. Ät och njut!

Foto: Maria Lindgren

Nä, inte har jag bemödat mig om att se om något trädgårdsland den här sommaren men jag skördar för fullt ändå. Samtidigt som jag sår. Äntligen har groddandet tagit fart igen och nu står burkar med både bockhornsklöver och alfalfa i kylen. Man kan knappast skaffa goda, färska nyttigheter på ett enklare sätt. Det enda kruxet är att komma ihåg att skölja och vattna ...

Allt man beöver är en groddburk (eller en vanlig glasburk med ett nät och en snodd) och lite frön. Lägg 1-3 msk frön (små frön - mindre mängd, stora frön - större mängd) i rikligt med vatten några timmar eller över natten. Häll av och skölj med kallt vatten och ställ upp och ned på mörk plats (de växer snabbare i mörker). Skölj ett par gånger om dagen i fyra-fem dagar tills groddarna vuxit klart. Låt dem stå i ljuset ett par timmar (så bildar de lite klorofyll) och förvara sedan i burk i kylen, där de håller några dagar.

Det går att grodda allt möjligt. Själv har jag förutom alfalfa och bockhornsklöver testat bland annat mungbönor, linser och quinoa.

Att så salladsskott i fönstret är heller inte dumt. Broccoli och ruccola till exempel, men glöm för all del inte bort smörgåskrassen - den tillhör de absoluta favoriterna ...