Första blogginlägget på tre veckor. Sommaruppehållet är slut och träningarna är igång igen. Vad har hänt under dessa tre veckor? det ska jag snart berätta. Först tänkte jag försöka mig på en liten sammanfattning av vårsäsongen.
Vi har under vårsäsongen lyckats erövra 10 poäng. Vi har vunnit en match, kryssat sju (!) gånger och endast förlorat 3 matcher och med den skörden är vi på kvalplats. Under oss har vi Övertorneå, Sunnanå och IFK Kalix.
Under vårsäsongen har vi drabbats av skador, spelare har flyttat och vi själv har flyttat. Hemmamatchen mot Heden blev sista matchen (förhoppningsvis för all tid framöver) på Gränsvallens livsfarliga konstgräs. En flytt ut till Seskarö och naturgräset på Seskarö IP var både nödvändig och väldigt efterlängtad.
Seriespelet inleddes på tuffast tänkbara sätt med Kiruna borta i första omgången. Vi är ganska utspelade i första halvleken och ligger under med 2-0 tidigt, därefter repar vi oss och gör en rätt bra andra halvlek, Parviainen bjuder på ett drömmål och vi är ganska nära en kvittering men förlorar till slut med 2-1.
Hemmapremiären mot Robertsfors slutar 2-2 efter att vi tappat en 2-0 ledning i slutsekunderna, detta är en av matcherna vi verkligen får skylla oss själva att vi inte vinner matchen, när man leder med 2-0 efter 70 minuter så ska man bara vinna matchen. Otroligt tungt var det att endast få med sig en pinne från denna drabbning.
I den tredje omgången möter vi IFK Kalix på bortaplan och vi äger tillställningen samtidigt som IFK får en spelare utvisad. Vi tar ledningen i slutminuterna men tragiskt nog lyckas vi tappa segern igen när Kalix orättvist kvitterar och spikar matchresultatet till 1-1 i matchens sista minut.
De två efterföljande matcherna är Notviken på hemmaplan och Sunnanå borta. Vi torskar med 1-3 mot Notviken, Micke Mustajärvi tvingas kliva av knäskadad under första halvleken. Mot Sunnanå får vi med oss en poäng efter sen kvittering av Andreas.
I omgång 6 tar vi emot GMFF på hemmaplan. En match som går till historien som en av de sämsta matcherna som någonsin spelats på Gränsvallen. Väldigt få målchanser under 90 minuter. Magnus Lönnqvist debuterar i målet och ersätter skadade Mustajärvi bra och hinner bland annat med att rädda en straff under matchens gång. En GMspelare bryter otäckt benet i den andra halvleken och tvingas hämtas med ambulans. Otäckt och overkligt.
Övertorneå borta, tornedalsderby vankas i omgång 7. Ett enda ord kan beskriva denna drabbning ur vår synvinkel: FIASKO. Vi är inte sämre än ÖSK egentligen, men vi gör alldeles för många kostsamma misstag denna match och då slutar det på detta sätt.
Matchen mot Heden hemma är speciell. Det är den sista matchen på Gränsvallen för denna säsong och förhoppningsvis för all tid framöver. Matchen slutar 1-1 och vi lyckas kryssa för femte gången på 8 matcher.
När ska den första trepoängaren komma för HFF frågar man sig vid detta läget. 7 omgångar och endast 5 poäng inskrapade.
Infjärden på bortaplan väntar i omgång 9. Inför denna match har vi en känsla i truppen att den där första trepoängaren är väldigt nära nu. Vi gör en riktigt bra match, främst defensivt där vi stänger igen 100%. Offensivt gör vi ett mål genom Jens Lahti som stöter in bollen med ca 20 minuter kvar. Vi vinner matchen med 1-0 och den första vinsten är äntligen inkasserad.
Första matchen på Seskarös naturgräs blir mot LSK i omgång 10. Vi är fullständigt utspelade i första halvlek och ligger under med 0-2. Men i andra halvlek händer någonting, Mustajärvi som är tillbaka från skadan som utespelare flyttas upp i anfallet i andra halvlek och bjuder på två högklassiga mål och fixar en poäng till oss.
I vårsäsongens sista match tar vi emot suveräna serieledaren Alvik på hemmaplan. Vi har ledningen i halvtid efter straffmål av Felix. Tidig kvittering i andra följt av ledningsmål för oss genom Jens Lahti. Vi ser ut att skrälla rejält men i slutsekunderna kvitterar Alvik på ett offsidemål, surt när domaren inte ens vågar erkänna sitt misstag utan hittar på en massa löjliga ursäkter.
Sammanfattningsvis så kan man säga att vi inte riktigt haft marginalerna på vår sida. Vi har tappat ledningen i slutsekunderna i tre matcher, vilket inte är acceptabelt om man vill hänga kvar i en sådan jämn serie som Division 3 norra Norrland är.
Med lite mer ”stolpe in” under höstsäsongen så är jag övertygad om att segrarna kommer att bli fler.
Som sagt, sommaruppehållet är slut och vi har drillats stenhårt av våra tränare den gångna veckan. Ledigheten har varit skön och efterlängtad men suget efter träning var väldigt stort i slutet så det kändes skönt att köra igång igen i måndags.
Måndag och tisdag denna veckan tränade vi 2 pass. Morgonpassen bestod i regel av mycket fys och löpning och kvällspassen bestod mer av spel och träning med boll.
Under onsdagen var det träningsmatch på bortaplan mot Pålänge. Matchen är givetvis väldigt tuff redan på förhand då merparten av spelarna i laget var slitna i kroppen efter den hårda träningarna dagarna innan.
Vi tar ledningen tidigt genom Felix stöter in en frispark slagen av Andreas. PGIF kvitterar omgående. Hemmalaget är spelförande i den första halvleken utan att skapa speciellt farliga chanser. Vi får jaga ganska mycket boll och många är trötta i pausvilan. Vi byter in sju spelare i halvtid, sju spelare som missat några av träningarna dagarna innan och således har mer kraft i kroppen.
Vi äger den andra halvleken och Barja lyckas göra 2-1 och 3-1. Matchen slutar 3-2 efter ett sent reduceringsmål.
Imorgon Lördag är det dags för match igen. Denna gång är det dags för den årligt återkommande matchen är vi tar emot ”Gamla HFF”. Detta är en tradition som är väldigt uppskattad av alla. Högklassig underhållning på Gränsvallen imorgon klockan 16.00!
VÄLKOMNA!