Logga in
Logga ut

Sivert Mässing

Siverts väderblogg

Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen. Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. Aktuella trafik- nöjes- väder- och klimatlänkar finns här i ett eget blogginläggUppdaterad 10 maj 2016.

Årets februari blev en av de varmaste sedan 1901

Årets februari blev en av de varmaste sedan 1901 även om det inte kommer att sättas några nya rekord. Två andra varma februarimånader var 1990 och 2008. 1990 var upp till 10 grader varmare än normalt och då sattes åtta nya rekord på medeltemperaturer i länet där Piteå var varmast med -0,1 gr. Årets februarimånad kommer att bli mellan 8 till 10 grader över normal medeltemperatur i Kustområdet och Tornedalen.

Kusten och inre delarna av länet har fått över 200% av normal månadsnederbörd. Vid Flygmuseet på Kallaxheden har jag mätt upp 58 mm fram till 27:e vid lunchtid, normalt faller det 28 mm nederbörd i Luleå under månaden. Snödjupet på Bergnäset Luleå den 27:e var 57 cm och det är säsongens största snödjup där. Mest nysnö under ett dygn 20 cm föll över Kvikkjokk Årenjarka den 21:a till 22:a. Den 27:e hade Dundret mest snö med 120 cm, Kvikkjokk Årenjarka och Kåbdalis 106 cm, Jäkkvik 99 cm, Murjek 98 cm och Talljärv 97 cm.

Fram till den 23:e har Luleå skrapat ihop 7 soltimmar och det är nytt bottenrekord. Det gamla från 1999 löd på 36 soltimmar. Kirunaborna hade möjlighet att njuta av solen endast under 4 soltimmar och även där är det nytt bottenrekord. Det gamla rekordet från 2008 lyder på 17 soltimmar. Umeå har haft minst sol i landet under månaden och uppmätte 1 soltimme. Det gamla rekordet från 1988 är på 28 soltimmar. I Götaland har det inte var mycket bättre, där Växjö står för 3 soltimmar fram till 23:e. Även här är det nytt bottenrekord då det gamla från 2010 löd på 11 soltimmar. Normalt under februari har Kiruna 62, Luleå 69, Umeå 73 och Växjö 63 soltimmar.

Länets lägsta temperatur uppmättes i Naimakka den 21:a på morgonen då det noterades -30,2 grader under natten. Varmast i länet var Boden den 24:e då det uppmättes +9,1 grader.
Källa: SMHI och SVT

En mer detaljerad månadskrönika kommer runt den 10:e mars.

Varmast i norr idag

Det har allmänt varit plusgrader längs Norrlandskusten. De tio varmaste platserna var från norr och söderut:
Boden +6,3 gr
Luleå flygplats +6,0 gr
Piteå +6,4 gr
Pite Rönnskär +6,8 gr
Skellefteå flygplats +5,8 gr
Vindeln Sunnansjönäs +5,8 gr
Umeå flygplats +6,6 gr
Lungö +6,4 gr
Härnösand +5,8 gr
Hudiksvall +6,2 gr
Källa: SMHI

Sommaren 1960

Fotona ur Flygmuseets fotoarkiv från sommaren 1960 på Avd 2 F21 (Väderavdelningen) som jag har lånat och skannat in.

buren

Vid varje väderobservation läste väderbiträdet av temperaturen och luftfuktigheten. Klockan07 och klockan 19 läste man av max och min termometrarna och fick fram dagens högsta temperatur och nattens lägsta temperatur.

nederbörd

Klockan 07 och klockan 19 mätte man nederbörden genom att hälla vattnet från uppsamlingskärlet i ett märglas som var graderat i tiondels millimetrar. Vintertid tog man in kannan och tinade upp snön som mättes sedan den hade tinat. en mm vatten motsvarar ungefär 1 cm snö. En liknande nederbördsmätare används vid Flyg-museet F21 från september 2011 för att mäta nederbörden i museal verksamhet.

batometer

Lufttrycket lästes av på en Barometer som bestod av ett kärl med kvicksilver och ett glasrör som kvicksilvret pressades upp i av luften. Vid högtryck lång pelare vid lågtryck låg pelare. För att göra en väldigt enkel beskrivning av instrumentet.

molnhöjd

Här läser väderbiträdet av molnhöjden i en molnhöjdsmätare smattrade som en K-pistsalva när man tryckte på sändarknappen.

plotter

Här plottar en av väderavdelningens väderassistenter en väderkarta. Ett hantverk som dagens meteorologer bara har hört talas om eftersom allt maskinplottas.

karta

Meteorolog Rune Rosander har vädergenomgång för två flygförare från spaningsdivisionen. Lägg märke till ryggsäcksfallskärmarna som man använde i S 29 Tunnan.

Här finns fler bilder från Kallax väder

Och här finns mer flyghistoria trån 1920-talet och framåt

 

Luleå Airport

Planerna på att anlägga ett l flygfält i Luleås närhet har kommit och gått och kan spåras till 1920-talet. Bodens fästning stod klar 1914 och redan tidigt hade man planer på en flygavdelning i fästningen för fränts artilleriledning och det var därför naturligt att flygavdelningen förlades till Boden. De första flygplanen anlände 1916 och användes för spaningsflygningar längs gränsen och spaningsfotografering med handkamera. Flygningarna var underställd kommendanten i Boden. Senare kom även ambulansflyget till Boden 1923.

Flygvapnet bildades 1926 och den nordligaste flygkåren F 4 på Frösön fick uppgiften armésamverkan och skulle innehålla jakt- och spaningsavdelningar. Med 1936 års försvarsbeslut utökades flygkårerna till sju Flygflottiljer som renodlades till bomb- jakt- eller spaningsflottiljer. För övre Norrland fanns planer på en flygbaskär. I september 1939 fick chefen för F 3 spaningsgrupp i Boden uppdraget att rekognosera ytterligare tre krigsflygfält med en minsta storlek på 1000 X 1000 meter. På en bifogad karta fanns då Kallaxheden östra respektive västra som rekognoserade som flygfält.

Redan på 1920-talet hade stadsfullmäktige i Luleå i likhet med andra städer i landet i en skrivelse från Svenska Lufttrafik AB uppmanats att anordna en landningsplats för flygplan i anslutning till samhället. Detta resulterade inte i något beslut utan efter ett antal remissinstanser förvinner ärendet. Nästa gång flygplatsfrågan tas upp var i början på 1925. Det då nystartade AB Aerotransport (ABA) kontaktade Luleå med önskemål om en flygplats i Luleå för en planerad ”reguljär lufttrafik å städerna i övre Norrland”. Även det ärendet avslutades utan att det tas något beslut om en flygplats.

År 1934 gjorde den ideella föreningen Svenska luftfartsförbundet som verkade för flygets främjande en undersökning längs norrlandskusten, för att finna lämpliga platser för anläggande av flygfält. Undersökningarna leddes av Översten Gabriel Hedgren och resulterad i för Luleås del i ett förslag på lämplig plats belägen 500 meter öster om Notvikens station. Luleå stads ledande män utförde själva samma år en egen undersökning och kom fram till att den bästa platsen enlig deras syn var på en udde i Hertsöfjärden. Där sluttar de civila spåren om en lämplig plats att anlägga Luleås flygplats.

Kallaxheden var fortfarande militärledningens huvudspår efter rekognoseringen 1938 där anläggande av ett krigsflygfält. Kallaxheden västra föll på att man inte kom överens med markägarna om ett pris på marken och skogen. Man stod så långt ifrån varandra så det var otänkbart att komma till en förlikning.

Kallaxheden östra, fält 20. Luleå stad hade i slutet på 1600-talet köpt ett område på Kallaxheden av dåvarande laxfiskeägarna. Luleå Stadsfullmäktige beslutade i mars 1939 att upplåta till Kungl Maj:t och Kronan ett område om ca 100 hektar beläget å stadsägan nr 900. Nyttjanderätten var avgiftsfri och skulle vara så länge som området användes som övningsplats, dock högst under 50 år räknat från tillträdesdagen den 1 juli 1939. I början på juni 1939 drabbades Kallaxheden av två skogsbränder tätt efter varandra.

Kronan skulle ha rätt att efter samråd med drätselkammaren dra väg över staden tillhörig mark från allmän landsväg Luleå - Kallax till området och från området till Lulefjärden och där anlägga en brygga. Staden skulle överlämna området fritt från växande träd samt ris och grenar, medan Kronan själv skulle ta bort stubbarna.

Senare utfördes en beräkning för ett provisoriskt iordningställande av flygfältet utfört av ett flygfälts- kompani. De arbeten som skulle göras var röjning, stubbrytning, sprängning och bortforsling av jordsten, utfyllnad av håligheter ytjustering och eventuellt påfyllning av bindjord. Det ingick även ytförstärkning av 2 000 meter väg. Man beräknade att tre rullbanor om 1 000 X 100 meter skulle anläggas. Arbetena skulle färdigställas på fyra veckor och hela fältytan på sex till sju veckor. Chefen Flygvapnet utfärdade efter detta en ny uppgift för flygfältskompaniet. Det innebar att man skulle förläggas till eller i närheten av Luleå med uppgift att i första hand iordningsställa ett Flygfält på Kallaxheden östra.

Arbetet med Fält 20 påbörjades i september 1939 och i augusti året därpå var det klart. Fältet var omkring en kilometer i fyrkant och hade fyra banor på respektive 750 meter, 680 meter, 680 meter, 680 meter långa och 30 meter breda. Banorna hade under våren 1940 belagts med tjärbetong av Bergdahl och Höckert. Idag finns det spår från det ursprungliga fältet, men dagen rullbana är 3 350 meter lång och 40 meter bredd. Detta innebär att Luleå har en 50 meter längre rullbana än längsta banan på Arlanda.

Utöver banorna fanns tre 200 meter långa inflygningsgator röjda. Intill fanns även ett barackläger som låg i skogen söder om bansystemet. Baracken som är en del av Flygmuseet där flygsimulatorn är inrymd är en barack från det baracklägret. Den första landningen (utan tillstånd) på Kallaxfältet utfördes den 11 december 1939 av ambulansplan nr 6 (Junkers W 34 Trp 2A) som var baserat i Boden. Skriftväxlingen efter det tilltaget finns dokumenterad på Flygmuseet och återges i avsnittet om ambulansflyget i Boden. Landningen och den omedelbara starten gjordes på den ost- västliga banan utan några flygtekniska problem men väl byråkratiska som sagt.

I samband med svedjebränning och skogsbränderna i juni 1939 hade stora delar av den skogbevuxna heden brunnit ner och sanden blottats. Det här innebar att fältet och lägerområdet utsattes för omfattande sanddrift vilket orsakade problem för de som bodde och verkade där. Sanden orsakade även problem för flygplanen som med propellrarna drog upp sandmoln som sedan sögs in i motorerna med skador som följd. Sanden fastnade även på infettade roderlinor vilket både förorsakade tillbud och merarbete.

Fält 20 på östra Kallaxheden har genom åren utvecklats till en av Sveriges större flygplatser och är flyghistorisk på många sätt, inte bara att den har Sveriges längsta rullbana. Det svenska inrikesflygets trafik på Kallaxheden började redan den 11 september 1944 då ABA:s DC-3 Falken efter premiärflygning landade på Kallaxfältet. Fält 20 östra Kallaxheden blev därmed den första militära flygplatsen i landet som öppnades för civil flygtrafik.

Chefen F 21 är fälthållare än idag för både militärt och civilt flyg, det är på F 21 både flygplatschefen och flygtrafikledningen har sina arbetsplatser. Det passerar över en miljon flygpassagerare per år och stora mängder post och gods passerar flygplatsen till och från södra Sverige varje år.

Läs mer här

Och här

Bistert i länet och gott om snö

Man kan nog påstå att vargavintern har intagit Sverige nu. Det är både kallt och gott om snö i stora delar av landet.

Kallast i länet under senaste dygnet är Kvikkjokk Årenjarka med -37,7 gr
Nikkaluokta -36,5 gr
Naimakka -36,0 gr
Lannavaara – 35,1 gr
Björkudden -34,9 gr
Rensjön -34,9 gr
Jokkmokk -34,4 gr
Vidsel -34,1 gr
Esrange – 33,5 gr
Nattavaara -32,9 gr

Särna -19,2 gr
Växjö -7,1 gr

Det är gott om mätstationer som har över en meter snö där Jokkmokk toppar ligan med 135 cm idag, Jäkkvik har 108 cm och Talljärv 105 cm. Idre i Dlarna har 75 cm och Orrefors nere i forna glasriket 21 cm. Källa SMHI

råneå

Senaste iskartan för Bottenviken hittar du här

Aktuellt fjällväder

Vindens kyleffekt

Gott om snö

Jag kollade på vindarna senaste dygnet men det är bsra Stekenjuoo som har har storm i medelvinden. I övrigt har det vsrit blåsigt men inga stormvärden.

Däremot är det gott om snö i Länet. Luleå saknar jag mätningar på så det lämnar vi därhän och konstaterar att det är deygt en halvmeter. 

Jokkmokk har 125 cm, Talljärv 97 cm, Markusvinsa 95 cm, Jäkkvik 94 cm, Sadjem 86, Klöverträsk 80 cm, Kalix 775 cm och Kypåsjärvi 70 cm.

Källa: SMHI

Namn: Sivert Mässing  Bor: i Råneå Jobbar: Har varit tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå fram till sista december 2017. Under många år jobbade jag på Kallax väder på F21. Övrigt: Pensionär, torsdagsgubbe på Flygmuseet F 21 på Kallax och fritidspolitiker (MP) i Region Norrbottens Allmänna beredning. Ledamot i fritidsnämnden samt fullmäktigeledamot i Luleå kommun.

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar