Logga in
Logga ut

Sivert Mässing

Siverts väderblogg

Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen. Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. Aktuella trafik- nöjes- väder- och klimatlänkar finns här i ett eget blogginläggUppdaterad 10 maj 2016.

Heta fakta om skogsbränderna som pågår nu. Samt Kallaxheden 1939 och i Bodträskfors 2006

Heta fakta om Sveriges då största skogsbrand i modern tid som rasade mellan 11 augusti och 8 september 2006.

2014 som var en torr het sommar även den drabbades Värmland av en liknade brand.

Nu 2018 brinner det på ca 50 platser i Sverige där Jokkmokks kommun kämpar med en av de större bränderna. som är inne på sjätte dygnet mellan lilla och stora Lule älv 8 km norr om Vuollerim. Nedanstående foton är från den branden. Idag har F 21 beredskapspluton ryckt ut till förstärkning utöver räddningstjänsten, hemvärnet, frivilliga och vattenbombning från helikopter.

rök

Foto från branden norr om Vuollerim

Dagens högsta temperaturer i Norrbotten igår var 33,1 gr i Markusvinsa, 32,7 i Överkalix Svartbyn och 32,1 i Kvikkjokk Årenjarka och idag har det varit fortsatt hett. Idag hade Markusvinsa 31,4 gr, Haparanda 30,8 gr och Överkalic Svartbyn 30,4 gr.

Tisdagen den 6 juni 1939 drabbades Gäddviksheden av en förödande skogsbrand där närmare 400 hektar skog gick upp i rök den gången i det som utvecklades till en toppbrand där större delen av den ståtliga Kallaxheden gick till spillo. Det var Gäddviksbönder och Luleå stad som ägde det eldhärjade området. På tre och en halv timme svepte elden i en rasande fart över det brunna området. Folk försedda med spadar och yxor började strömma till längs Kallaxvägen med branden som mål för att hjälpa till med släckningsarbetet. Branden började enligt vad man konstaterade vid Kvarnträsket ute på den så kallade Sandudden. Man hade vid undersökningen funnit rester från en eld och antog att campare varit orsak till skogsbranden.

klipp

Tidningsklipp från Luleå stads arkiv

Hela Sverige pratade om branden i Bodträskfors. Alla i trakten rös mitt i den ökenheta norrbottniska sommaren 2006.

Men få har förstått vidden av den enorma skogsbrand som härjade i Bodträskfors med omnejd i slutet av sommaren 2006. Förutom de skogsägare som tvingades se flera generationers arv och arbete gå upp i rök och de hus- och stugägare som tvingades lämna sina hem i flykt utan att veta om något skulle stå kvar. Och naturligtvis alla som slet i sommarhettan med att bekämpa branden och hjälpa till med allt arbete som krävdes runt omkring.

Yta: 1900 hektar = 3000 fotbollsplaner = flera gånger större än Bodens tätort = tar två timmar att köra runt med bil. 2500 kubik virke höggs ut längs 1,6 mil brandgator. 8 mil slang var i omlopp varav 3200 slanglängder à 25 meter användes. (Till en ”normal” skogsbrand används ca 40 slanglängder.) Det krävde 180 dygns arbete och ca 100 SJ-pallar för att ta hand om efteråt.

Nedanr kan du läsa mer om den branden: En utförlig och läsvärd rapport. 

Bodträskforsbranden

Soltidsmätningen började med Heliografen

Jag har lite problem att få in bildtexten vid varje bild så jag skriver den separat. Instrumenten är beskrivna längre ner i texten.
Bild 1: Heliografen
Bild 2: Pyrheliometern
Bild 3: Soltidsgivaren och den vita ”bikupan” till vänster mäter temperaturen och relativa fuktigheten.

När man har jobbat med flygväder i nästan 40 år så har det blivit en ohejdad vana att ta upp SMHI:s radarbild när det är oväder på gång och följa regnskurar och åskväder på sommaren och stora snöoväder på vintern. För mig är oväder intressant väder även om det är skönt att sitta ute på altanen i em- och kvällssolen fina sommardagar och få glädjas åt att alla soldyrkare är nöjda och att det blir många soltimmar på mätarna i kampen om solligans veckoseger. Tre saker hör till mina morgonrutiner, en titt på molnen före frukost och efter frukost väcker jag liv i datorn efter nattvilan och tar en titt på senaste satellitbilden. På dagens satellitbild kan vi konstatera att det finns gott om moln över hela Sverige så det lär nog inte bli många soltimmar registrerade på någon av stationerna idag. Sen har jag tre vädersajter till som jag besöker mer eller mindre regelbundet.

Solligan har engagerat här i Norrbotten under sommaren men det här att mäta soltimmar är inte något som SVT har hittat på utan SMHI har mätt soltimmar i Luleå sedan 1957 och i Kiruna sedan 1958. Innan dagens mätutrustning använde man en Heliograf eller solkula som den hette i dagligt tal och fungerade som ett brännglas. När det var sol brände den ett spår i en pappersremsa och sen räknade man antalet soltimmar för hand vid månadens slut. Både i Luleå och i Kiruna har ju solen en förmåga att visa sig även på natten så man hade två heliografer, en riktad mot söder med en dagremsa i och en vänd mot norr med en nattremsa. Heliografen togs ur bruk i Luleå 1987 och står nu i vädermontern tillsammans med andra samtida instrument och apparater från militära vädertjänsten på Flygmuseet utanför F 21.

Efter heliografen kom pyrheliometern i samband med att mätningarna blev datoriserade, eller solföljaren som den kallades. Solföljaren pekade mot solen från solens uppgång på morgonen till solens nedgång på kvällen och sände in mätdata en gång i timmen till SMHI. I teorin fungerade det jättebra, men i praktiken fanns det en del barnsjukdomar på utrustningen som att den slutade följa solkurvan så jag fick knuffa den i rätt läge och startade om datorsystemet någon gång ibland. Pyrheliometern var inte uppvärmd på vintern utan det var tänkt att soluppvärmningen skulle hålla is och frost borta från instrumentet vintertid. Tanken var god men här uppe där solen hänger strax över horisonten och ser allmänt blek ut när det är som mörkast så var det inte mycket till soluppvärmning så det blev en hel del is och frost som skulle tinas upp och tas bort.

När pyrheliometern kom införde man regeln att när direktstrålningen var mer än 120 w/kvadratmeter så räknades det som solskenstid. Pyrheliometern monterades ner hösten 2008 på stationen i Luleå efter att den hade gått parallellt en tid med sin efterträdare soltidsmätaren. Tyvärr finns inte Pyrheliometern kvar i Luleå utan den är återlämnad till SMHI, annars hade det varit kul att ha den också på Flygmuseet. Stativet till den som hade två motorverk och som följe solbanan från gryning till skymning och var väl förankrat uppe på hangartaket är skrotat liksom datorskåpet som satt inomhus.

Dagens soltidsmätare är fast monterad mot söder med tre sensorer där en alltid är riktad mot solen och minst en är i skugga. Utöver soltiden mäter stationen temperaturen och luftfuktigheten och den globala instrålningen från hela himlavalvet. Soltidsgivaren är uppvärmd vintertid så nu är det ingen risk för att det skall lägga på frost eller is på givarglaset. Stora datorskåpet är ersatt av en liten teknikbox som sitter i anslutning till mätutrustningen.

Lite statistik för alla kalenderbitare:
1 juni-31 juli 2011 hade Luleå 725 soltimmar vilket är 106 soltimmar fler än ett normalår som har 619 soltimmar.
2006 som var solligans rekordsommar och en allmänt solig sommar hade Luleå 1 juni–31 juli 747 soltimmar.
Juni 1970 hade Luleå 467 soltimmar vilket är junirekord och minsta antal soltimmar i juni var 1981 med 206 soltimmar.
I juli 1973 hade Luleå 447 soltimmar vilket är julirekord och minsta antal soltimmar i juli var det 1984 med 170 soltimmar.

I morgondagens blogginlägg tar vi en titt på SVT:s solliga sen starten 1990 och SMHI:s strålningsstationer. Stationen i Luleå räknas som en normalstation och så finns det tre stora avancerade strålningsstationer där Norrlandsstationen är placerad i Kiruna och kan gotta sig i midnattsolen sommartid, men mer om det i morron.

Här är veckans bloggare

Luleå. Veckans bloggare heter Sivert Mässing och kommer från Råneå. Sivert utlovar att bjuda på en blogg som bland annat handlar om svenskarnas vanligaste samtalsämne. Vad det det är får du upptäcka på egen hand i Siverts blogg som startar i dag, måndag.
Mycken nöje!
Mikael Leijon

Namn: Sivert Mässing  Bor: i Råneå Jobbar: Har varit tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå fram till sista december 2017. Under många år jobbade jag på Kallax väder på F21. Övrigt: Pensionär, sekreterare  på Flygmuseet F 21 på Kallax och fritidspolitiker (MP) i Region Norrbottens Allmänna beredning. Ledamot i fritidsnämnden, ersättare kommunala pensionärsrådet samt fullmäktigeledamot i Luleå kommun.

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar