Logga in
Logga ut

Sivert Mässing

Siverts väderblogg

Jag bloggar om väder, solligan, vädertjänsten, klimatet, miljön, en och annan händelse från livet på landet, Flygmuseet i Luleå och så gör jag historiska tillbakablickar inom Försvarets vädertjänst och Flygvapnet. Jag skriver oftast bara en gång i veckan och då sent på torsdagarna eller på fredagarna. Hittar jag något intressant (o)väder eller nytt väderrekord lägger jag genast ut det här i bloggen eller som nyhetslänk via webbredaktionen. Länkar i blogginäggen är utskrivna i blå fetstil. Aktuella trafik- nöjes- väder- och klimatlänkar finns här i ett eget blogginläggUppdaterad 10 maj 2016.

Majvädret - igen

Men först börjar vi med en kall juninatt. Allra kallast var det vid högfjällsstationen Tarfala (1150 möh) där man uppmätte -9,2 grader som lägst på morgonen 2 juni. Detta var resultatet av ett kortvarigt temperaturfall på morgonkvisten.

Vi får gå tillbaka ända till 1907 för att hitta ett lägre junivärde för en högfjällsstation. Den 2 juni 1907 uppmätte Vassitjåkko på 1372 möh i Riksgränsfjällen hela -12,9 grader.

Maj månad var överlag cirka en grad kallare än normalt i länet. Medeltemperaturen räknas på åren 1961-1990 och efter det har vi haft en smygande global temperaturhöjning så det som vi räknar som normalt ligger lite över det officiella snittet från SMHI. Högsta månadstemperaturen i länet uppmättes den 5 i Piteå med 20,1 grader. Det var långt ifrån majrekordet på 30,6 grader i Svartbyn Överkalix 1971.

I mitten på maj månad fanns det fortfarande en del grova isflak kvar i centrala Bottenviken och de drev sakta mot Bjuröklubb. I övrigt förekom enstaka isbumlingar till sjöss. I skärgårdarna smälte och ruttnade isen långsamt. Intressant är också är att nyis rapporterades till sjöss i norra Bottenviken så sent som den 16 maj. Den sista isen i de norra skärgårdarna försvann de sista dagarna i maj och då fanns bara enstaka isbumlingar kvar till sjöss.

I mitten på månaden kom snösmältningen igång i Norrland. Det blev en sen, lugn vårflod som inte orsakade några större problem denna gång.

Kiruna: Medeltemperatur 2,5 grader mot normalt 4,2 grader. Varmast var det den 18 med 13,7 grader, kallast den 11 med -7,3 grader. Månadsnederbörden blev 29 mm vilket är i stort sett normalt. Månadens största snödjup uppmättes till 78 cm. Solen visade sig en hel del så det blev totalt 248 soltimmar mot normalt 232 timmar.

Luleå: Medeltemperatur 5,4 grader mot normalt 6,4 grader. Varmast var det den 5 med 19,5 grader, kallast den 12 med -5,1 grader. Månadsnederbörden blev 36 mm vilket är i stort sett normalt. Månadens största snödjup uppmättes till 45 cm. Solen visade sig en hel del så det blev totalt 297 soltimmar mot normalt 269 timmar.

Aprilvädret

Den lägsta temperaturen i april fick Naimakka den 18 när temperaturen sjönk till -25,3 grader. Största snödjup i april blev 198 cm i Katterjåkk den 12.

Länet: I norra länsdelen var medeltemperaturen cirka en grad under normalt. Vid kusten var det i stort sett normala medeltemperaturer under april. Varmast i länet var det i Piteå den 4 med 11,9 grader på termometern.

Kiruna: Medeltemperatur -3,1 grader mot normalt -2,8 grader. Varmast var det den 4 med +9,1 grader, kallast den 18 med -20,1 grader. Månadsnederbörden blev 26 mm vilket är i stort sett normalt. Månadens största snödjup uppmättes till 80 cm. Solen visade sig en hel del men det blev lite under normalt och slutade på 169 soltimmar.

Luleå: Medeltemperatur -0,2 grader mot normalt +0,1 grader. Varmast var det den 5 med 8,0 grader, kallast den 3 med -11,0 grader. Månadsnederbörden blev 32 mm vilket är i stort sett normalt. Månadens största snödjup uppmättes till 78 cm. Solen visade sig en hel del så det blev totalt 201 soltimmar.

Europa

Spanien svarade för månadens högsta temperaturer med 34,0° i Córdoba och Las Cabezas de San Juan den 18 april. För den andra ytterligheten svarade Nar'jan-Mar i norra Ryssland med -30,3 grader den 7.

I Trumps USA och grannen Mexiko

Månadens lägsta temperatur rapporterades från stationen Cam Four i norra Kanada med -31,4 grader den 13.

Från Mexiko rapporterades ett antal höga temperaturer i slutet av månaden, exempelvis 46,0 grader från Soto la Marina den 29. Enligt den mexikanska vädertjänstens hemsida var det upp till 50,0 grader vid stationen Huejutla den 26, men den siffran är kanske värd att ta med en nypa salt tills vidare.

Svår hetta rådde under en stor del av månaden i framför allt Pakistan och Indien. I Larkana i Indusdalen i södra Pakistan var det rekordhöga 50,0 grader den 19 april följt av 49,5 grader dagen därpå.

Arktis: Liksom tidigare månader fortsatte det ovanligt varma vädret i Arktis även under april. Men under sommarhalvåret brukar temperaturanomalierna minska i amplitud, och denna april var det som mest 7-8 grader över det normala i ryska delen av Arktis. Det fanns även områden med lite lägre temperaturer än normalt, till exempel delar av Grönland.

Grönland svarade dock för både de högsta och lägsta temperaturerna under månaden med 15,7 grader i Nuuk den 22 och -53,4 grader vid Summit på inre Grönland den 1. I lägre höjdnivåer uppmättes -36,3grader i Mould Bay den 11 och Eureka den 12, båda stationerna är kanadensiska.

Källa: SMHI

Mer majväder finns i föregående blogginlägg.

kinnekulle

Här öppnar du fjällvädersidan

Kolla vägvädret och läget i trafiken här

Här hittar du många andra väder, klimat och trafiklänkar

Ta det lugnt i trafiken och se upp för pinnen i korsningen Smedjegatan - Sandviksgatan i Luleå.

Pinnen som mest blir plockepinn i korsningen Savdviksgatan-Smedjegatan Luleå centrum

Norrbottniskt flyghistora

Varmast i norr idag

Det har allmänt varit plusgrader längs Norrlandskusten. De tio varmaste platserna var från norr och söderut:
Boden +6,3 gr
Luleå flygplats +6,0 gr
Piteå +6,4 gr
Pite Rönnskär +6,8 gr
Skellefteå flygplats +5,8 gr
Vindeln Sunnansjönäs +5,8 gr
Umeå flygplats +6,6 gr
Lungö +6,4 gr
Härnösand +5,8 gr
Hudiksvall +6,2 gr
Källa: SMHI

Sommaren 1960

Fotona ur Flygmuseets fotoarkiv från sommaren 1960 på Avd 2 F21 (Väderavdelningen) som jag har lånat och skannat in.

buren

Vid varje väderobservation läste väderbiträdet av temperaturen och luftfuktigheten. Klockan07 och klockan 19 läste man av max och min termometrarna och fick fram dagens högsta temperatur och nattens lägsta temperatur.

nederbörd

Klockan 07 och klockan 19 mätte man nederbörden genom att hälla vattnet från uppsamlingskärlet i ett märglas som var graderat i tiondels millimetrar. Vintertid tog man in kannan och tinade upp snön som mättes sedan den hade tinat. en mm vatten motsvarar ungefär 1 cm snö. En liknande nederbördsmätare används vid Flyg-museet F21 från september 2011 för att mäta nederbörden i museal verksamhet.

batometer

Lufttrycket lästes av på en Barometer som bestod av ett kärl med kvicksilver och ett glasrör som kvicksilvret pressades upp i av luften. Vid högtryck lång pelare vid lågtryck låg pelare. För att göra en väldigt enkel beskrivning av instrumentet.

molnhöjd

Här läser väderbiträdet av molnhöjden i en molnhöjdsmätare smattrade som en K-pistsalva när man tryckte på sändarknappen.

plotter

Här plottar en av väderavdelningens väderassistenter en väderkarta. Ett hantverk som dagens meteorologer bara har hört talas om eftersom allt maskinplottas.

karta

Meteorolog Rune Rosander har vädergenomgång för två flygförare från spaningsdivisionen. Lägg märke till ryggsäcksfallskärmarna som man använde i S 29 Tunnan.

Här finns fler bilder från Kallax väder

Och här finns mer flyghistoria trån 1920-talet och framåt

 

Luleå Airport

Planerna på att anlägga ett l flygfält i Luleås närhet har kommit och gått och kan spåras till 1920-talet. Bodens fästning stod klar 1914 och redan tidigt hade man planer på en flygavdelning i fästningen för fränts artilleriledning och det var därför naturligt att flygavdelningen förlades till Boden. De första flygplanen anlände 1916 och användes för spaningsflygningar längs gränsen och spaningsfotografering med handkamera. Flygningarna var underställd kommendanten i Boden. Senare kom även ambulansflyget till Boden 1923.

Flygvapnet bildades 1926 och den nordligaste flygkåren F 4 på Frösön fick uppgiften armésamverkan och skulle innehålla jakt- och spaningsavdelningar. Med 1936 års försvarsbeslut utökades flygkårerna till sju Flygflottiljer som renodlades till bomb- jakt- eller spaningsflottiljer. För övre Norrland fanns planer på en flygbaskär. I september 1939 fick chefen för F 3 spaningsgrupp i Boden uppdraget att rekognosera ytterligare tre krigsflygfält med en minsta storlek på 1000 X 1000 meter. På en bifogad karta fanns då Kallaxheden östra respektive västra som rekognoserade som flygfält.

Redan på 1920-talet hade stadsfullmäktige i Luleå i likhet med andra städer i landet i en skrivelse från Svenska Lufttrafik AB uppmanats att anordna en landningsplats för flygplan i anslutning till samhället. Detta resulterade inte i något beslut utan efter ett antal remissinstanser förvinner ärendet. Nästa gång flygplatsfrågan tas upp var i början på 1925. Det då nystartade AB Aerotransport (ABA) kontaktade Luleå med önskemål om en flygplats i Luleå för en planerad ”reguljär lufttrafik å städerna i övre Norrland”. Även det ärendet avslutades utan att det tas något beslut om en flygplats.

År 1934 gjorde den ideella föreningen Svenska luftfartsförbundet som verkade för flygets främjande en undersökning längs norrlandskusten, för att finna lämpliga platser för anläggande av flygfält. Undersökningarna leddes av Översten Gabriel Hedgren och resulterad i för Luleås del i ett förslag på lämplig plats belägen 500 meter öster om Notvikens station. Luleå stads ledande män utförde själva samma år en egen undersökning och kom fram till att den bästa platsen enlig deras syn var på en udde i Hertsöfjärden. Där sluttar de civila spåren om en lämplig plats att anlägga Luleås flygplats.

Kallaxheden var fortfarande militärledningens huvudspår efter rekognoseringen 1938 där anläggande av ett krigsflygfält. Kallaxheden västra föll på att man inte kom överens med markägarna om ett pris på marken och skogen. Man stod så långt ifrån varandra så det var otänkbart att komma till en förlikning.

Kallaxheden östra, fält 20. Luleå stad hade i slutet på 1600-talet köpt ett område på Kallaxheden av dåvarande laxfiskeägarna. Luleå Stadsfullmäktige beslutade i mars 1939 att upplåta till Kungl Maj:t och Kronan ett område om ca 100 hektar beläget å stadsägan nr 900. Nyttjanderätten var avgiftsfri och skulle vara så länge som området användes som övningsplats, dock högst under 50 år räknat från tillträdesdagen den 1 juli 1939. I början på juni 1939 drabbades Kallaxheden av två skogsbränder tätt efter varandra.

Kronan skulle ha rätt att efter samråd med drätselkammaren dra väg över staden tillhörig mark från allmän landsväg Luleå - Kallax till området och från området till Lulefjärden och där anlägga en brygga. Staden skulle överlämna området fritt från växande träd samt ris och grenar, medan Kronan själv skulle ta bort stubbarna.

Senare utfördes en beräkning för ett provisoriskt iordningställande av flygfältet utfört av ett flygfälts- kompani. De arbeten som skulle göras var röjning, stubbrytning, sprängning och bortforsling av jordsten, utfyllnad av håligheter ytjustering och eventuellt påfyllning av bindjord. Det ingick även ytförstärkning av 2 000 meter väg. Man beräknade att tre rullbanor om 1 000 X 100 meter skulle anläggas. Arbetena skulle färdigställas på fyra veckor och hela fältytan på sex till sju veckor. Chefen Flygvapnet utfärdade efter detta en ny uppgift för flygfältskompaniet. Det innebar att man skulle förläggas till eller i närheten av Luleå med uppgift att i första hand iordningsställa ett Flygfält på Kallaxheden östra.

Arbetet med Fält 20 påbörjades i september 1939 och i augusti året därpå var det klart. Fältet var omkring en kilometer i fyrkant och hade fyra banor på respektive 750 meter, 680 meter, 680 meter, 680 meter långa och 30 meter breda. Banorna hade under våren 1940 belagts med tjärbetong av Bergdahl och Höckert. Idag finns det spår från det ursprungliga fältet, men dagen rullbana är 3 350 meter lång och 40 meter bredd. Detta innebär att Luleå har en 50 meter längre rullbana än längsta banan på Arlanda.

Utöver banorna fanns tre 200 meter långa inflygningsgator röjda. Intill fanns även ett barackläger som låg i skogen söder om bansystemet. Baracken som är en del av Flygmuseet där flygsimulatorn är inrymd är en barack från det baracklägret. Den första landningen (utan tillstånd) på Kallaxfältet utfördes den 11 december 1939 av ambulansplan nr 6 (Junkers W 34 Trp 2A) som var baserat i Boden. Skriftväxlingen efter det tilltaget finns dokumenterad på Flygmuseet och återges i avsnittet om ambulansflyget i Boden. Landningen och den omedelbara starten gjordes på den ost- västliga banan utan några flygtekniska problem men väl byråkratiska som sagt.

I samband med svedjebränning och skogsbränderna i juni 1939 hade stora delar av den skogbevuxna heden brunnit ner och sanden blottats. Det här innebar att fältet och lägerområdet utsattes för omfattande sanddrift vilket orsakade problem för de som bodde och verkade där. Sanden orsakade även problem för flygplanen som med propellrarna drog upp sandmoln som sedan sögs in i motorerna med skador som följd. Sanden fastnade även på infettade roderlinor vilket både förorsakade tillbud och merarbete.

Fält 20 på östra Kallaxheden har genom åren utvecklats till en av Sveriges större flygplatser och är flyghistorisk på många sätt, inte bara att den har Sveriges längsta rullbana. Det svenska inrikesflygets trafik på Kallaxheden började redan den 11 september 1944 då ABA:s DC-3 Falken efter premiärflygning landade på Kallaxfältet. Fält 20 östra Kallaxheden blev därmed den första militära flygplatsen i landet som öppnades för civil flygtrafik.

Chefen F 21 är fälthållare än idag för både militärt och civilt flyg, det är på F 21 både flygplatschefen och flygtrafikledningen har sina arbetsplatser. Det passerar över en miljon flygpassagerare per år och stora mängder post och gods passerar flygplatsen till och från södra Sverige varje år.

Läs mer här

Och här

Bistert i länet och gott om snö

Man kan nog påstå att vargavintern har intagit Sverige nu. Det är både kallt och gott om snö i stora delar av landet.

Kallast i länet under senaste dygnet är Kvikkjokk Årenjarka med -37,7 gr
Nikkaluokta -36,5 gr
Naimakka -36,0 gr
Lannavaara – 35,1 gr
Björkudden -34,9 gr
Rensjön -34,9 gr
Jokkmokk -34,4 gr
Vidsel -34,1 gr
Esrange – 33,5 gr
Nattavaara -32,9 gr

Särna -19,2 gr
Växjö -7,1 gr

Det är gott om mätstationer som har över en meter snö där Jokkmokk toppar ligan med 135 cm idag, Jäkkvik har 108 cm och Talljärv 105 cm. Idre i Dlarna har 75 cm och Orrefors nere i forna glasriket 21 cm. Källa SMHI

råneå

Senaste iskartan för Bottenviken hittar du här

Aktuellt fjällväder

Vindens kyleffekt

Gott om snö

Jag kollade på vindarna senaste dygnet men det är bsra Stekenjuoo som har har storm i medelvinden. I övrigt har det vsrit blåsigt men inga stormvärden.

Däremot är det gott om snö i Länet. Luleå saknar jag mätningar på så det lämnar vi därhän och konstaterar att det är deygt en halvmeter. 

Jokkmokk har 125 cm, Talljärv 97 cm, Markusvinsa 95 cm, Jäkkvik 94 cm, Sadjem 86, Klöverträsk 80 cm, Kalix 775 cm och Kypåsjärvi 70 cm.

Källa: SMHI

Namn: Sivert Mässing  Bor: i Råneå Jobbar: Har varit tillsyningsman för SMHI:s strålningsstation i Luleå fram till sista december 2017. Under många år jobbade jag på Kallax väder på F21. Övrigt: Pensionär, torsdagsgubbe på Flygmuseet F 21 på Kallax och fritidspolitiker (MP) i Region Norrbottens Allmänna beredning. Ledamot i fritidsnämnden samt fullmäktigeledamot i Luleå kommun.

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar