Logga in
Logga ut

Skidbloggen

Charlotte Kalla, Sofia Henriksson, Jennie Öberg, Ylva Stålnacke, Kristoffer Jakobsen, Gustav Lundbäck, Hannes Grym, Hanna Öberg, Anna Magnusson, Elvira Öberg, Ingela Andersson med flera. Ja, som ni ser så finns det få län som motsvarar Norrbotten i antalet elitåkare. Jag som ska följa deras framfart lite extra noga heter Håkan Svensson, som med penna i hand stått längs skidspåren i fem decennier. Jag kommer att följa OS och VM, världscuptävlingar och allt där emellan på längdsidan, men även rapportera och reflektera över länsåkare i andra sporter med skidor på fötterna. Tipsa gärna eller kom med synpunkter. Då mejlar ni till hakan.svensson@kuriren.com.

Min syn på OS-äventyret

OS i PyeongChang  Håkan Svensson

KRÖNIKA av Håkan Svensson när OS i PyeongChang närmar sig slutet.

 

Den olympiska festen  som jag haft förmånen att följa på plats i PyeongChang, Sydkorea närmar sig nu sitt slut, med  bara damernas curlingfinal, ishockeyfinalen mellan skrällaget Tyskland och OAR, tremilen med Charlotte Kalla, och en garanterat pampig avslutningsceremoni i den olympiska parken kvar på programmet.

Därmed är också tiden inne för att här på Skidbloggen sammanfatta och spegla de olympiska dagarna. Här har ni mina reflexioner i stort och smått,  vid sidan av det rent sportsliga som finns längre ner i bloggen.

 X x x

Charlotte Kalla

Hanna Öberg

Länets guldtjejer vid OS i PyeongChang, Charlotte Kalla och Hanna Öberg. Foto: Håkan Svensson

Först och främst vill jag uttrycka min stora glädje över att fått vara med på ett OS som givit fantastiska sportsliga framgångar för Sverige, och framförallt för våra norrbottniska OS-deltagare som givetvis varit mitt huvudfokus här på Skidbloggen.

Jag tänker förstås på Tärendötjejen och Piteå Elits Charlotte Kallas magnifika OS, och jag tänker på lyckan över att ha varit på plats när unga pitetjejen Hanna Öberg över en natt blev en världsstjärna med sitt OS-guld i distansloppet.

Ett guld som sedan följdes upp av hennes bragdlopp på slutsträckan i skidskyttestafetten som gav silver till det unga svenska tjejlaget , där även en annan Piteåtjej, Anna Magnusson gjorde en strålande insats.  Snacka om att sätta Piteå på världskarten inom idrotten! Jag gläds även åt ett internationellt genombrott för vårt alpina ess från Boden,  Kristoffer Jakobsen, som blev sjua i slalom och nu spås en lysande framtid i sporten.

Självklart imponeras jag också över de svenska alpina gulden för Frida Hansdotter och André Myhrer, Stina Nilssons sprintguld, och det sensationella guldet för de svenska herrarna i skidskyttestafetten. Ett historiskt drama som för alltid kommer att inta en topplats på min personliga lista över häftiga idrottsögonblick.

Händelserna här ovan är  idrottsliga höjdpunkter som jag för kommer att bära nära hjärtat efter mer än ett halvt decennium som idrottsreporter.

Anna

Piteåtjejen Anna Magnusson gjorde en stark tredjesträcka i skidskyttestafetten och bäddade för Hanna Öberg i stafetten som gav Sverige silver. Foto: Håkan Svensson

X x x

För Sverige är OS i PyeongChang 2018 ett mästerskap att vara stolta över, med ett garanterat medaljfacit på minst tretton medaljer, eftersom det svenska damlaget i curling, lag Hasselborg, spelar final i natt och minst tar ett silver. Men jag tror också att den förnämliga skörden kommer att utökas till 14 medaljer när Charlotte Kalla brakar loss på den klassiska tremilen sista OS-dagen.

Medaljtotalen antalsmässigt når inte upp till rekordet från Sotji 2014, då Sverige tog 15 medaljer. Men ytterst nära är det, trots att några ”givna medaljörer”, som Sandra Näslund i skicross och hockeylandslaget Tre Kronor oväntat missat pallen. För att inte tala om åkare i snowboard och freestyle-grenarna som inte lyckades leva upp till högt ställda förväntningar.

X x x

Höjdarna har förstås varit gulden för Charlotte Kalla, Stina Nilsson, Hanna Öberg, Frida Hansdotter, André Myhrer och herrarnas stafettlag i skidskyttet. Insatser som naturligtvis är bästa tänkbara PR  för alpina VM nästa år i Åre, och skidskytte-VM i Östersund.

Sex guld i dagsläget. Det kan bli sju eller åtta om damcurlinglaget , eller vårt länshopp Charlotte Kalla får till en ny magisk skiddag på den avslutande tremilen. Tärendös stolthet laddar maximalt för ännu en ny drömdag, och kan om hon lyckas ta medalj bli den svenska olympier genom tiderna som tagit flest medaljer i en och samma olympiad.

X x x

Charlotte Kalla gör sin sista utmaning i detta OS,  i de olympiska spåren uppe i ”blåshålet” Alpensia, där längdåkningen och skidskyttet håller till. Arenorna ligger alldeles intill varandra, och det var där jag tillbringade mina flesta OS-dagar. En plats som sommartid är en spektakulär golfbana, och vad jag förstår en ruskigt jobbig sådan att vandra runt på… Bara den sega utgångsbacken ut ur längdstadion är krävande. Det kände jag själv när jag några gånger traskade upp för den backen för att söka en kameraposition.

X x x

öystein

Öystein Braaten, en av Norges glada guldvinnare. Vann slopestyle. Foto: Håkan Svensson

Norge gör  ett fantastiskt OS och har redan när en dag återstår slagit det norska rekordet i medaljer. Norge är överlägset bästa nation i OS 2018, och är när detta skrivs uppe i rekordsiffran 38 medaljer varav 13 guld, 14 silver och 11 brons. Mycket talar för att totalsiffran stiger efter skidornas tremil i morgon. En av de norska guldmedaljörerna mötte jag för övrigt på flygplatsen och tog en bild av. Det var den glade gutten Öystein Braaten som vann guldet i slopestyle. Träffade också en av hans kvinnliga kamrater i slopestylelaget som brett leende förklarade att: ” Huvudsaken är inte att vinna, utan att slå Sverige..”

X x x.

Lag Hasselborg

Det svenska curlinglaget, lag Hasselborg har OS-guld i sikte den sista dagen.

Givetvis har jag försökt titta in på så många arenor som möjligt i olympiaområdet under mina fjorton dagar i PyeongChang. Det är ju det man vill göra på en olympisk resa. Tyvärr har jag inte kunnat se allt jag velat, mest beroende på de tidskrävande bussresorna från mitt hotellboende i Sokcho. Den staden ligger bara tre mil (!) från gränsen till Nordkorea, och vi åkte buss via det olympiska centrat vid kusten ( Gangneung) till olympiaområdet i bergen ( PyeongChang, Alpensia, Yongpyong).  Det handlade om minst fem-sex timmar sittande i buss varje dag för att följa mästerskapet, och då har det som ni förstår blivit lite sömn eftersom jag också velat hinna med att förmedla mina intryck på Skidbloggen varje dag. Så är det, men det var jag medveten om på förväg och klagar inte. Många timmar i buss hör till ett olympiskt besök. Men visst hade jag hellre använt dessa busstimmar till att följa olympiska tävlingar eller ströva runt bland folk och orterna i OS-området. Som den dag då jag vandrade runt och snackade med gemytliga, jordnära yrkesfiskare i hamnen utanför Sokcho.

Fiskare

Flitiga yrkesfiskare i hamnen i Sokcho jobbar med sina nät. Foto: Håkan Svensson

X x x

Logistiken för resorna var noggrant planerade, och i det stora hela fungerade det bra med transporten till en central busssamlingsplats nära Olympic Park i PyeongChang. På den platsen, som vi kallade ” blåsiga stället” för att det var så vindutsatt, bytte vi buss till en ringlinje som passerade olika arenor och hotell i olympiaområdet. Bussarna gick exakt i tid, men vissa dagar blev det stillastående köer. Koreanerna verkar dock obekymrade av köer. De är faktiskt bättre på att köa än vi svenskar, och vi anses ju disciplinerade i det avseendet.

Köer

Köer, köer. En vanlig syn på väg till de olika OS-arenorna.

X x x

Resorna har varit riktigt krävande , men jag har bott kungligt på ett nybyggt hotell, Sokcho Resort,  under OS-dagarna. Tillsammans med det härliga Tärendögänget med bland andra resefixaren och idrottsfantasten Leif Pekkari, samt världens populäraste pappa, Per-Erik Kalla, som följer sin fantastiska dotter på alla stora mästerskap. Samvaron med alla elva i det trevliga resesällskapet har givit en extra dimension åt den olympiska festen, inte minst under spännande diskussioner kring de olympiska evenemangen. Ni förstår väl också att gänget haft stor anledning att hela tiden fira de olympiska framgångarna..!

Pekkari

Idrottsentusiasten och Tärendöbon Leif Pekkari visar upp alla OS-biljetter han köpt till olika tävlingar under OS i PyeongChang. Foto: Håkan Svensson

X x x

Naturen och samhällsbygget i Sydkorea bjuder på stor variation mellan stad och land. I alla städer, främst Seoul med 20 miljoner människor i närområdet, står skyskraporna tätt. Så blir det i ett land med mycket folk och dyrbar tomtmark. Vackrast i landet var kustområdet med långa härliga sandstränder, och bergen som reser sig höga bara en knapp mil från kusten. När jag åkte med den inför OS nybyggda expresstågbanan KTX tvärs över landet fick jag en bild av inlandet i Korea, och ett bestående intryck var mängden av växthus där den omfattande  livsmedelsproduktionen till det folkrika landet sker. Men där låg också massor av låga, enkla bostadshus, tillsammans med höghus, där miljontals hårt jobbade koreaner bor.

 X x x

Givetvis är det en kulturkrock för oss från Europa att komma till Korea. Bara det faktum att nästan alla skyltar är oläsbara och  bara på koreanska. Det gällde alltså att fråga sig fram trots språkförbistringen. Jag vill dock betona att det var ett otroligt vänligt folk jag mötte i Korea. De skrattade, och försökte vänligt lösa alla problem.  Så fort jag stod där i röran mellan bussar, gator och annat, och kanske såg lite vilsen ut kom det alltid fram en korean, ung eller gammal, som ville hjälpa till. Och låg platsen jag sökte långt bort, så gjorde de mig alltid sällskap dit..! Så storartat, och något vi aldrig får uppleva här i Europa eller Sverige. Med en bugning och ett leende var det alltid lätt att få kontakt i Korea.

X x x

Kalla och grillen

En vanlig lunch i Korea. Charlotte Kallas pappa Per-Erik sköter grillen i sällskap med Göran Mörtlund och Gunnar Sandqvist.

Maten då? Ja, den var på gott och ont. Jag har, som alltid på mina resor tagit seden dit jag kommer, och slukat lokala rätter. Allt från grönsaker och frukt, till kött, fisk och skaldjur. Jag fattade tycke för den koreanska nationalrätten, kimchi som är en kryddstark fermenterad rätt baserad på kinakål. Jag har hittat mycket att glädjas över , och inte haft minsta problem med magen under OS-dagarna. Trevligt i Korea har varit att det på restauranger ofta erbjudits möjlighet att själv grilla sin mat på stekplattor infällda i borden. Grönsaker och frukt har varit ljuvligt fräscha, och på hotellfrukosten gjorde kockarna en underbar omelett helt enligt mina önskemål innehållsmässigt. Jag åt också varje dag en hel box med världens godaste jordgubbar. Så söta och så välsmakande..!

X x x

Var maten bra på hotellet och i städer, så fanns stora brister på OS-arenorna. Det fanns för lite mat, för lite personal, och en bristfällig utrustning för att snabbt servera mat.  Det skapade irritation bland tillresta OS-besökare och även bland oss i media. Där lär nog IOK komma med kritik mot OS-arrangörerna i efterhand. Jag har svårt att förstå varför koreanerna, som noga planerat allt annat i OS-arrangemanget in i minsta detalj, missat den så viktiga matdetaljen på arenorna.

 X x x

 Prisnivån i Korea? Det var ganska billigt att handla mat, och äta på restaurang. Däremot var överraskande nog inte elektronik särskilt billigt. Där låg priserna på svensk nivå.

X x x

skridsko

Full fart i skridskoarenan. Foto: Håkan Svensson

Det var spännande att besöka arenorna för de mindre OS-sporterna, exempelvis skridskoovalen i Gangneung. Det var också idrotter som koreanerna verkade ha god kunskap om, och stämningen i inomhushallen låg på kokpunkten. Fort gick det också på isen, runt 34 sekunder på 500 meter. Förr i tiden när Hasse Börjes och andra av våra gamla svenska skridskofavoriter härjade som mest var 38-39 sekunder en drömtid.

X x x

Det var alltså liv i luckan i skridskoovalen när jag var där, men publikt var det glest på många arenor. Inte minst skidarenorna i bergen vissa dagar. Det blev bättre på slutet när koreanerna hade helgdagar och var lediga från jobben, men absolut ingen publikscuccé. Tror också att många inte riktigt förstod skidsporten, exempelvis på spríntdagen då folket gick efter prologen..! Då var det intressantare att ta selfies och andra bilder med hela familjen tillsammans med OS-maskotarna.

 X x x

Att Korea är ett högteknologiskt land är det ingen tvekan om. De har världsföretag som dominerar tillvaron, som Samsung och Kia. Alla människor, ung och gammal, borrar hela tiden ner ansiktet i sina smarta mobiler. Lite skrattretande för mig var när jag första dagen klev in på hotelltoaletten och möttes av en varm toalettsits med allehanda knappar för att rensa baken efter besöket. Styrningen av värme och lyse i rummet var också raffinerad.

X x x

En verklighet som koreanerna verkar få leva med är risken för jordbävningar, och hela tiden kom det varningar på min mobil om att det var risk för jordbävning. En av dagarna kom en varning för en jordbävning som varit i havet utanför Taiwan mitt i natten, vilket föranledde flera i mitt sällskap att oroligt störta ner till hotellreceptionen för att kolla läget. Med dagarna vande vi oss, men det är förstås en risk med det också.  När det verkligen är krisläge känns det farligt att ha blivit blasé på alla mobilvarningar.

X x x

Sydkorea har all anledning att vara stolta över sitt OS-arrangemang, men jag är helt övertygad om att det kommer att bli en stor ekonomisk baksmälla för spelen. Den baksmällan kommer att drabba de mindre bemedlade i det folkrika landet åratal framåt. Förklaringen är att alla anläggningar, vägar ,expressjärnvägar med mera byggts nytt i snabb takt med statliga miljarder i botten. I själva olympiaområdet kommer dessutom vissa arenor som kostat miljardbelopp att rivas efter OS , bara efter att ha använts några gånger..! Så är det med invignings och avslutningsarenan där jag upplevde en häftig kväll vid OS-invigningen. Det var ett tjusigt, men ett galet spektakel till enorma kostnader. Den fråga man ställer sig är om det är rätt av Internationella Olympiska Kommittén , IOK att ge olympiader till små länder i framtiden?

 X x x

En sportslig framgång som kanske kommit lite i skymundan är den finska bronsmedaljen i damhockeyturneringen som erövrades efter seger i bronsmatchen mot OAR. I laget ingick flera Luleå Hockey-spelare, Jenni Hiirikoski, Ronja Savolainen, Michelle Karvinen och Noora Tulus. Hiirikoski utsågs också till OS bäste back, och det är bara att buga för den prestationen. I Kanada spelade Luleå Hockey/MSSK:s nyförvärv Meaghan Mikkelson och Jennifer Wakefield  i laget som föll i rysarfinalen mot USA.

 X x x

På hemvägen till Sverige via Kina, Mongoliet, Bajkalsjön , Archangelsk, Helsingfors passerade vi Peking i Kina så nära som 36 km ganska snabbt efter att Finnair-planet lyft från den sydkoreanska huvudstaden Seoul. I Peking avgörs nästa olympiska vinterspel 2022, och den jättestaden välkomnar världen till Kina i samband med avslutningsceremonin i morgon.

Håkan Svensson

Spännande VM-vinter

Fuengirola Skidsäsongen närmar sig och det är dags att sätta fart på bloggen igen. Befinner mig nere i Spanien ytterligare några dagar, och är förstås lite offside. Men jag försöker hänga med det som händer på skidfronterna inför säsongen så gott det går.

Helt klart väntar en ny spännande skidvinter med VM i österrikiska Seefeld för längdåkarna , VM på hemmaplan i Åre för de alpina åkarna, samt VM i Östersund för skidskyttarna.

Länet har stjärnor på alla fronter med Charlotte Kalla i spetsen på damsidan i längd, syskonen Hanna och Elvira Öberg, Anna Magnusson i skidskytte, samt Kristoffer Jakobsen som det största hoppet i alpint. Alla verkar komma väl förberedda till säsongen, vilket jag återkommer till här på Skidbloggen.

För egen del tar jag efter den härliga OS-resan till Pyeongchang förra vintern, med alla fantastiska norrbottniska guld och medaljframgångar , sikte på längd-VM i Seefeld i första hand..

En underbar skidmiljö i de österrikiska alperna där jag också tidigare bevakat VM i längdåkning. Ska bli så intressant att följa Kalla och kompanis framfart i spåren på plats där. Spår som Charlotte Kalla för övrigt nyligen varit och rekat tillsammans med tränarna Magnus Ingesson och Stefan Thomson.

Tyvärr har länet inte esset Marcus Hellner kvar i spåren på herrsidan, och saknaden känns stor. Svensk längdåkning på herrsidan är inne i en generationsväxling, och det kommer också att visa sig i prislistorna i vinter. Något annat blir bara överraskande bonus.

När det gäller längdsporten i stort så jag välkomnar jag beskedet på sistone att Internationella Skidförbundet, FIS, gjort ett lappkast och plötsligt ändrat det planerade världscupprogrammet för säsongen 2019/2020, och lägger fler långa distanser vilket vi är många skidvänner som önskar.

Charlotte Kallas pressansvarige, gode vännen Torbjörn Nordvall, satte fart på debatten i Sverige och Norge med sin skarpa krönika ”Slakta inte vårt kulturarv, FIS”, och det verkar som om höga vederbörande i förbundet nu tänkt om och tagit intryck vilket lovar gott för framtiden.

Den kommande vinterns världscup är dock väldigt dominerad av korta distanser, och saknar dessutom skiathlon helt. Den distansen körs bara på VM i Seefeld vilket känns knepigt.

Efter längd och VC-kommitténs möte i FIS nyligen i Zurich fick dock programmet inför 2019/2020 plötsligt en stor förändring och ökar till fem längre distanser , jämfört med två den kommande säsongen ( i Beitostölen och Holmenkollen). Skiathlon  är också tillbaka i Lillehammer och Oberstdorf i världscupen.

Fem längre distanser jämfört med två den kommande säsongen känns riktigt bra. Hoppas trenden också håller i sig kommande säsonger därefter. Just nu lutar det åt tre långa lopp den vintern, men förhoppningsvis backar FIS även där.

De långa loppen behövs , och är en viktig del av längdsportens själ och kultur.

Håkan Svensson

Nu är det damernas tur

Piteå  

 Thomson och Kalla

"Bra driv i gruppen". Stefan Thomson, Piteå gör sitt femte läger med damlandslaget och tycker att han kommit in fint i gruppen. I laget finns länsåkarna Charlotte Kalla (A-laget) samt Lovisa Modig och Lisa Vinsa. Foto: Håkan Svensson

De svenska landslagstjejerna har varit hemma i två veckor efter det senaste lägret vid skidtunneln i Torsby.

Nu är det barmarksläger i italienska Toblach som gäller. Med på lägret finns finns tre norrbottniska skidtjerer. Det är Charlotte Kalla, Piteå Elit i A-laget samt Lovisa Modig och Lisa Vinsa, Piteå Elit i Team Bauhaus.

Idag ansluter längdlandslagets damer till lägret i tyroleralperna, där herrarna tillbringat en vecka. Fyra dagar får de tillsammans innan det är dags för herrarna att åka hem.
– Killarna har haft en riktigt fin träningsvecka i Toblach där de plockat många höjdmeter. Hälsoläget är fortsätt gott, säger landslagschef Rikard Grip, som även han besöker lägret i några dagar.

Landslagstränare Stefan Thomson, Piteå, som gör sitt femte läger med damlaget, är nöjd både med stämningen i laget och med sitt uppdrag.
– Det är ett bra driv i gruppen och stämningen är mycket positiv och harmonisk. Som ny tränare tar det ju alltid lite tid att komma in i gruppen, men det känner jag att jag har gjort nu. Jag blir motiverad av miljön runt tjejerna, de ger bra respons och härlig energi, berättar Stefan Thomson om sitt uppdrag.

Huvudfokus i träningen är fortfarande att bygga upp fysiken, men i Toblach kommer även en del tävlingsmoment läggas in.
– Fokus ligger mycket på att träna hårt. Vi kommer att nyttja miljön i området och jobba i tuffare backar, men vi kommer även att lägga in lite mer tävlingssituationer på rullskidbanan, berättar Stefan Thomson.

Samtliga damer utom Ebba Andersson finns med på lägret.
– Ebba har haft en liten överansträngning i sitt tidigare opererade knä. Hon är i träning på egen hand hemma och avstår läger, berättar Rikard Grip.

Landslagsåkare på lägret i Toblach 17–28 september 2018:

A-landslag damer
Anna Dyvik, IFK Mora SK, Hanna Falk, Ulricehamns IF, Ida Ingemarsdotter, Åsarna IK, Charlotte Kalla, Piteå elit SK, Stina Nilsson, IFK Mora SK, Jonna Sundling, IFK Umeå.

Team Bauhaus damer
Maja Dahlqvist, Falun-Borlänge SK, Lovisa Modig, Piteå Elit, Moa Molander Kristiansen, Falun-Borlänge SK, Maria Nordström, Borås SK, Evelina Settlin, Hudiksvalls IF, Linn Sömskar, IFK Umeå, Lisa Vinsa, Piteå elit SK.

Långa, tunga stigningar

Piteå Björn Sandström, Foto Håkan Svensson

Björn Sandström, Piteå Elit tränar i italienska Toblach. Foto: Håkan Svensson

Toblach, i regionen Trento i norra Italien, är en etablerad världscuport på vintern med bland annat deltävlingar i Tour de Ski. Nu står orten också värd för längdlandslagets barmarksläger. Herrarna finns på plats från den 10–21 september, och damerna med Charlotte Kalla i spetsen kommer dit den 17–28:e september.
– Sydtyrolska Toblach bjuder på en riktigt fin rullskidbana och bra möjligheter till långa, fina stigningar för både rullskidor och löpning. Genom att åka ner till alperna förlänger vi sommaren, säger landslagschef Rikard Grip.

Herrarna, med bland annat Piteå-åkarna Björn Sandström och Johan Häggström njuter fullt ut av nio dagars träning och en vilodag i det vackra italienska alplandskapet.
– Vi hade gemensam träning i Östersund innan avresan. Där fick vi några riktigt tuffa fartdagar med hög intensitet. Nu siktar vi in oss på att plocka många höjdmeter i långa backar, som vi inte har på hemmaplan, berättar exnorrbottningen och herrtränaren Fredrik Uusitalo, som ser fram emot att se åkarna mer frekvent under hösten.

Herrarna kommer vara på egen hand i en vecka innan damerna ansluter den 17:e september. I damlaget finns förutom Charlotte Kalla även hennes lagkompisar i Piteå Elit, Lovisa Modig och Lisa Vinsa.
– Herrarna och damerna går lite omlott eftersom det alltid är en utmaning med stora grupper över en längre tid. Vi vill ju få ut så mycket som möjligt av träningen och dagarna i alperna, säger Rikard Grip.

Liksom på övriga läger den här försäsongen deltar både A-laget och Team Bauhaus i Toblach.
– Så här lång har det fungerat väldigt bra med gemensamma läger för A-laget och Team Bauhaus. De yngre åkarna får viktig erfarenhet för sin fortsatta karriär som skidåkare och det är intressant att följa deras utveckling, säger Rikard Grip.

Samtliga A-lagsåkare är på plats. I Team Bauhaus saknas Karl-Johan Dyvik, vars träning inte har fungerat som han önskat sista tiden. Han väljer därför att stanna hemma för att fokusera på egen träning.

Landslagsåkare på lägret i Toblach 10–21 september 2018:

A-landslag herrar
Jens Burman, Åsarna IK, Calle Halfvarsson, Sågmyra SK, Teodor Peterson, IFK Umeå, Daniel Rickardsson, Hudiksvalls IF, Oskar Svensson, Falun-Borlänge SK, Viktor Thorn, Ulricehamns IF, Karl-Johan Westberg, Borås SK.

Team Bauhaus herrar
Petter Engdahl, Östersunds SK, Gustav Eriksson, IFK Mora SK, Johan Häggström, Piteå elit SK, Emil Johansson, IK Jarl, Anton Persson, SK Bore, Björn Sandström, Piteå elit SK.

Åkning i skidtunneln

Piteå Magnus Ingesson Foto: Håkan Svensson

Landslagstränaren Magnus Ingesson, Piteå, har tagit sina landslagstjejer till Torsby för träning. Foto: Håkan Svensson

Häromkvällen samlades längdlandslagets damer i värmländska Torsby för sex dagars träning.
I gänget finnste norrbottniska skidåkare, det stora VM-hoppet Charlotte Kalla samt framtidstjejerna Lovisa Modig och Lisa Vinsa, Piteå Elit.
– Vi kommer blanda barmarksträning med skidåkning i tunneln, där vi fortsätter jobba med teknikutveckling på skidor, berättar landslagstränaren och Piteåbon Magnus Ingesson

Läget i laget är fortsatt bra och samtliga damer, förutom från Stina Nilsson, är på plats. Stina har en lättare överbelastning i ljumsken och är därför hemma i Östersund och tränar

Landslagsåkare på lägret i Torsby 30 aug–5 sep 2018:

A-landslag damer
Ebba Andersson, Sollefteå skidor IF, Anna Dyvik, IFK Mora SK, Hanna Falk, Ulricehamns IF, Ida Ingemarsdotter, Åsarna IK, Charlotte Kalla, Piteå elit SK, Jonna Sundling, IFK Umeå.

Team Bauhaus damer
Maja Dahlqvist, Falun-Borlänge SK, Lovisa Modig, Piteå Elit Sk, Moa Molander Kristiansen, Falun-Borlänge SK, Maria Nordström, Borås SK, Evelina Settlin, Hudiksvalls IF, Linn Sömskar, IFK Umeå, Lisa Vinsa, Piteå elit SK.

 

Tuff träning på läger

Piteå
charlotte kalla

Stenhård träning. Det väntar nu det svenska längdlandslaget, med Charlotte Kalla i spetsen, vid träningsläger i Vålådalen och Sollefteå. Foto: Håkan Svensson


Efter en stekhet sommar med träning på egen hand är längdlandslaget nu på läger igen. Fem Piteå-åkare, Charlotte Kalla, Lisa Vinsa, Lovisa Modig, Björn Sandström och Johan Häggström finns med i gänget som nu ska spetsa sin träning rejält.

– Det är alltid spännande att samla laget efter sommaren. Den här gången har vi delat upp damer och herrar på olika håll. Damerna åker till Vålådalens fjällmiljö medan herrarna ska vässa formen på Hallstaberget i Sollefteå, berättar landslagschef Rikard Grip i ett pressmeddelande.

Den fantastiska fjällmiljön i Vålådalen har välkomnat längdåkarna varje år den senaste tiden, medan det har gått några år sedan Sollefteå stod värd för landslaget.
– Sollefteå är en fin träningsort med en av Sveriges finaste rullskidbanor. Här är det nära till allt, vilket minskar transporttider mellan träningspassen. Träningen blir effektiv och bidrar till mycket tid för återhämtning mellan alla hårda träningspass, säger Rikard Grip.

Efter sina år på skidgymnasiet i Sollefteå är herrtränarna Johan Olsson och Fredrik Uusitalo välbekanta med stadens träningsmiljö. Även Johan lyfter rullskidbanan som en av fördelarna med orten då dess karaktär är väldigt lik vinterns tävlingsbanor.

Johan Olsson lyfter också ett annat guldkorn:
– I Sollefteå finns ett av Sveriges mest kända backtest, Hallstatestet, som nästan är kulturmärkt inom svensk längdskidåkning. Testet består av löpning uppför slalombacken i cirka 1,8 kilometer med cirka 160 meters höjdskillnad. Självklart står det tuffa testet på programmet under lägret.

Även Vålådalen har en rullskidbana som damlaget kommer att utnyttja, vilket kommer kompletteras med pass på vägen upp till Vålådalen. Men damtränare Annika Zell berättar att en stor del av träningen kommer bestå av löpning.
– Vålådalen erbjuder fantastisk fjällterräng och därför blir det relativt mycket löpning. Vi vill använda den vackra naturen och terrängen till flera långa och lugna pass. Vi tar även med stavar på vissa pass och planerar lite skonsammare löpning i myrarna. Det blir en blandning av intervaller och långturer, men även styrka och impulspass, berättar Annika Zell.

Både damer och herrar har tränat bra under sommaren.
– Juli är en nyttig månad då åkarna har flest träningstimmar på hela året. Samtidigt är de ofta är på semester och får därmed nya träningsmiljöer som kontrast till hemmaplan. Nu blir augustilägret ett gemensamt avstamp mot hösten, berättar Johan Olsson.

Samtliga åkare dök upp på lägret. Även Daniel Rickardsson, som opererade foten i våras. Efter rehabilitering på egen hand under sommaren är kämpen från Hudiksvall nu laddad för att ansluta till laget igen.
– Det är roligt att Daniel är tillbaka i träning så pass bra att han kan medverka på lägret även om han inte kör fullt ut som övriga utan anpassar sig till sin rehabiliteringsplan, säger Rikard Grip.

Landslagsåkare på lägret i Vålådalen 5–13 aug 2018:

A-landslag damer
Ebba Andersson, Sollefteå skidor IF, Anna Dyvik, IFK Mora SK, Hanna Falk, Ulricehamns IF, Ida Ingemarsdotter, Åsarna IK, Charlotte Kalla, Piteå Elit SK, Stina Nilsson, IFK Mora SK, Jonna Sundling, IFK Umeå.

Team Bauhaus damer
Maja Dahlqvist, Falun-Borlänge SK, Lovisa Modig, Piteå Elit SK, Moa Molander Kristiansen, Falun-Borlänge SK, Maria Nordström, Borås SK, Evelina Settlin, Hudiksvalls IF, Linn Sömskar, IFK Umeå, Lisa Vinsa, Piteå Elit SK.

Landslagsåkare på läger i Sollefteå 5–12 aug 2018

A-landslag herrar
Jens Burman, Åsarna IK, Calle Halfvarsson, Sågmyra SK, Teodor Peterson, IFK Umeå, Daniel Rickardsson, Hudiksvalls IF, Oskar Svensson, Falun-Borlänge SK, Viktor Thorn, Ulricehamns IF, Karl-Johan Westberg, Borås SK.

Team Bauhaus herrar
Karl-Johan Dyvik, IFK Mora SK, Petter Engdahl, Östersunds SK, Gustav Eriksson, IFK Mora SK, Johan Häggström, Piteå Elit SK, Emil Johansson, IK Jarl, Anton Persson, SK Bore, Björn Sandström, Piteå Elit SK. (Pressmeddelande)

Redaktionella bloggar

Läsarbloggar