Debatt: Väl värt att kosta på åtgärder
I december 2009 träffas världens ledare i Köpenhamn för att komma överens om det ramverk som ska styra nationernas framtida åtagande för att reducera och på sikt stoppa uppvärmningen av atmosfären.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
satsningar under lång tid sätts in där de gör störst nytta. Dessvärre är oenigheten om hur kostnader för sådana globala åtgärder bör
fördelas fortfarande mycket stor. I rapporten Entreprenörskap och
innovationer för hållbar utveckling, som precis lanserats av Entreprenörskapsforum, hävdas att det inte räcker med ett Kyoto2 för att hejda den globala uppvärmningen. Ett nytt avtal måste kompletteras med följande: Satsa globalt i teknisk utveckling och
innovation! En väl genomtänkt global teknik-
och innovationspolitik bör karaktäriseras av breda satsningar. Bygger politiken på en "picking the winners"-strategi inom snävt avgränsade områden kan det bli mycket kostsamt. En väl sammansatt politik som bygger på experiment, innovation och förnyelseprocesser kan däremot leda till att nya verksamheter
baserade på ny teknik växer fram relativt snabbt. Satsa på global teknik- och innovations-
centers! För att få kritisk massa i utvecklingen av alternativa energikällor bör satsningar göras på globala teknik- och innovationscenter som är specialiserade inom vissa områden, till
exempel lagring av koldioxid (CCS), regnskog och beskogning samt alternativa energi-
tekniker. Dessa bör också bedriva fullskale-
projekt och liknande för att testa kommersiella möjligheter. Auktionera ut utsläppsrättigheter! Auktion i stället för administrativ fördelning skulle ge betydande intäkter. Auktioner speglar värdet på utsläppsrättigheter bättre och ger därmed en stabilare grund för en fungerande marknad. Lika viktigt är att utsläppstaken är så pass restriktiva att de miljömässigt relevanta målen uppnås. Intäkterna från auktionerna kan bland annat användas för att finansiera ovan nämnda centers. Ökad transparens och minskade sök-
kostnader! Sökkostnaderna kan vara betydande när det gäller information kring produkters och processers miljöpåverkan. För konsumenter tillkommer problemet med delvis mot-
stridiga miljömärkningar. Det är viktigt att dessa tar hänsyn till produktens totala
miljöeffekter. På produktionssidan måste
subventioner avvecklas (flyg, fiske, jordbruk) liksom alla undantag från gällande regler
(i regel särskilt energiintensiva industrier). Agera idag för att undvika stora kostnader för framtida generationer! Det är självklart att försiktighetsprincipen bör råda när det gäller klimatpolitiken. Att avstå från insatser idag kan leda till mycket stora och irreversibla kostnader för framtida generationer. Vi som lever i de industrialiserade delarna av världen bär ett större ansvar för att klimatmålen nås. Vi har historiskt stått för de största utsläppen, har betydligt större materiella resurser och större kapacitet att finansiera åtgärder för att stå emot klimatförändringens konsekvenser. Kostnaderna för politisk passivitet är
dessutom stigande över tiden. Enligt OECDs
senaste rapport beräknas världens BNP öka med 250 procent mellan 2012 och 2050. Om åtgärder vidtas idag för att begränsa uppvärmning så att klimateffekterna blir hanterbara uppskattas det kosta en minskning i global BNP med fyra procent under samma period. Det motsvarar nästan exakt de samlade globala kreditförluster som finansmarknadskrisen gav upphov till - under två år! Det förefaller alltså väl värt för dagens beslutsfattare att ta kostnaden för att skapa ett långsiktigt hållbarare klimat för kommande generationer.