Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Rekrytering på frivillig grund är en av försvarspolitikens största förnyelser och på samma gång något som Försvarsmakten har eftersträvat och föreslagit i tio år. Övergång från värnplikt till frivillighet kommer ske med start 1 juli i år. Sverige har idag inga förband med erfarenhet från internationella insatser. I stället har förbanden avvecklats när de roterat hem och är som allra bäst - utbildade, samövade och erfarna. Orsaken är att värnplikten inte kan tillämpas utanför landets gräns, vid mindre än mobilisering. De som gjort insats har därför behövt vara anställda soldater och sjömän, vars förband har avvecklats efter genomförd internationell insats. Det är obegripligt att det inte har ansetts krävas mer erfarenhet för Sveriges svåraste och kanske farligaste uppgifter. En lärdom vi kunnat dra är hur stor roll soldaternas kvalitet spelar. Många av dem som ingick i FS17 i Afghanistan gjorde först grundutbildning. Därefter ingick de i Nordic Battle Group 20, varefter de gjorde missionsspecifik utbildning för Afghanistan. Väl på plats hade de alltså ett par års erfarenhet. De fungerade också oerhört bra tillsammans som förband. Soldaternas professionalism har räddat liv i Afghanistan och bidragit till ett mycket väl utfört uppdrag. Erfarenhet och trygghet i den militära rollen ger öppenhet och respekt i bemötande av civila. FS17 är några av de bästa soldater Sverige har haft och en modell för det nya försvaret. Värnplikten beskrivs inte sällan nostalgiskt som den såg ut och fungerade före Berlinmurens fall. Hela manliga årskullar kallades in och krigsplacerades fram till 47 års ålder. Så är det inte idag. Sedan ett antal år är det ungefär en tiondel av varje manlig årskull och totalt sett mindre än en tjugondel av en årskull unga män och kvinnor som gör grundläggande militär utbildning. Plikten fungerar inte längre rationellt för att tillgodose försvarsmaktens personalbehov. Ungefär 70 procent av de grundutbildade vill inte bli officerare eller göra insats och krigsplaceringstiden uppgår till endast två till tre år. Kvinnor särbehandlas fortfarande. Ett försvar som används i insatser kräver mer av sina soldater. Genom att övergå till frivillig rekrytering inriktas försvaret för att leverera effekt i form av beredskap och insats. Soldaternas utbildning, erfarenheter och vilja att vara en del av försvarets framtid tas tillvara. Rekryteringskraven på soldaterna kommer att vara höga samtidigt som soldaternas krav ökar på grundutbildning, befattningsutbildning och hur förbanden fungerar. Det märks redan på Hemvärnets försöksverksamhet med frivillig direktrekrytering till grundläggande soldatutbildning som har fler än 600 timmars utbildningstid under de första tre månadernas grundläggande soldatutbildning. Försvarsmakten har idag ett snitt på cirka 400 timmar. Rekrytering på frivillig grund skapar kvalitet och möjliggör en enda insatsorganisation för försvarets alla uppgifter. Det skapar trygghet och säkerhet för det svenska folket. I och utanför Sverige.
