-Moody's får sätta vilka betyg de vill, säger finansmarknadsminister Peter Norman.
Det finns uppgifter om att beskedet kan komma redan nästa vecka. Sänkt betyg innebär högre upplåningskostnader och i förlängningen dyrare bolån.
-Vi har haft väldigt intensiva samtal med Moody's, säger Swedbanks finanschef Göran Bronner.
Redan före jul flaggade Moody's för att närmare 100 banker runt om i Europa, däribland de fyra svenska storbankerna, riskerar sänkta kreditbetyg. Orsaken är att det statliga stödet, i finanskrisen spår, inte är lika givet längre samtidigt som ett nytt ramverk med tuffare kapitaltäckningsregler diskuteras.
Om de svenska storbankerna får sänkt lånebetyg behöver det inte få någon direkt effekt.
-I de flesta fall är sådant här redan inprisat på marknaden, säger Tor Borg, chefsekonom på statliga banken SBAB.
Men på sikt får det effekter.
-Bankerna får dyrare finansiering än det varit annars, säger Tor Borg.
-En liten marginell fördyring, tror Mats Anderson, bankanalytiker på Cheuvreux, blir effekten om Moody's skulle sänka kreditbetyget.
Å andra sidan kan det bli så att alla de omkring 100 bankerna på listan får betyget sänkt ett steg.
-Om man flyttar ner alla, ja då har i princip ingenting hänt, säger Mats Andersson.
Nedgraderingen görs i första hand till följd av risker kopplade till landet där bankerna verkar. Det hänger ihop med möjligheten för bankerna att få statsstöd, vilket har minskat något, enligt Mats Andersson, vars bank också står på Moody's lista.
Finansmarknadsminister Peter Norman (M) säger att han inte lägger sig i vad ett kreditvärderingsinstitut gör.
-Moody's får sätta vilka betyg de vill. Jag kan bara notera att de svenska bankerna är väldigt välkapitaliserade, välskötta, effektiva, framför allt i jämförelse med sina europeiska konkurrenter. Vi har bra banker i Sverige, säger Norman till TT.
TT: Men ni vill ju höja kapitaltäckningskraven ytterligare. Är inte det en indikation på att ni tycker att de inte har en så stark ställning som de borde?
-Nej, det är det inte. Basen för det är att vi har en mycket stor banksektor i Sverige och att svenska skattebetalare på grund av det inte ska uppleva högre finansiell risk än vad andra skattebetalare i Europa gör.
-Men ibland tycker jag att den här frågan blir uppförstorad. Bankerna har redan i dag i princip så mycket kapital som kommer att krävas framledes. Vad det egentligen handlar om är att bankerna själva vill bestämma hur mycket kapital de ska ha och vi vill sätta en gräns.
TT: Är det så att staten inte längre är beredd att backa upp bankerna på samma vis som tidigare, i en kommande kris?
-De kriser som har varit visar att svenska staten har varit väldigt snabb och kraftfull i att backa upp det finansiella systemet, säger Peter Norman och hänvisar till de kraftiga åtgärder som sattes in 2008.
TT