I centrum för berättelsen finns rockbandet Feedback och dess karismatiske sångare Pete. Dem vi egentligen får lära känna närmare men var för sig är däremot bandets manager Tina, den unga Malin, den gråklädde, unge Samir och poliskvinnan Lotta. Alla sammanstrålar sedan i ett slags crescendo - en stor antirasismkonsert i Kungsträdgården i Stockholm.

Där spelar givetvis Feedback. Men för att konserten ska leda till ett närmande mellan olika grupper i det mycket segregerade och rasistiska Sverige, har Pete inte bara sin utstrålning till hjälp utan också en framtida teknik. I den interaktionen mellan publik, band och teknik ska ett gungande gemensamt medvetande skapas och alla bli sams. Vilka arrangörerna av konserten egentligen är blir däremot aldrig riktigt tydligt. De kan vara en sekt, likväl som en politisk organisation eller ett företag med vida ambitioner.

Även i övrigt har teknologi givetvis stor betydelse för romanen. Men den är inte så obegriplig som i många andra SF-romaner och det går lätt att känna igen sig från vårt eget digitala nu. Inte heller är drogen lime något diametralt annorlunda och framför allt är framtiden sig förfärande lik när det gäller kvinnors och mäns sexualitet. I syfte att vinna makt förknippas med fördel kvinnors könsliv med heder och mäns med våld. Och en medvetet försåtlig viskning om en påstådd otrohet leder därför i Feedback förstås till både våldtäkt och vedergällning.

Ordningen mellan könen är nu inget som problematiseras vidare, utan den allra viktigaste frågan handlar om det enskilda medvetandet. Finns det överhuvud taget, eller är vårt eget synonymt med ett gemensamt? Kan i så fall artificiell intelligens användas för att ta kontroll över individen? Onekligen en spännande tanke som utmanar idén om individualismen.

Ja, utan tvekan är KG Johansson en författare som kan en hel del om att bygga spänning. Efter att ha tagit mig igenom den något upphackade inledningen, dras jag in i berättelsen. Men materialet visar sig som sagt vara osmält. Trådar lämnas lösa och slutet kommer när de egentliga frågorna börjar: Vem ligger bakom skeendena i denna framtid och varför? Har den artificiella intelligensen börjat agera på egen hand eller är det vårt gemensamma undermedvetna som väcker AI:n? Snopen, inte förundrad, lägger jag ifrån mig boken och det kan inte ha varit meningen.