Motiven utgör enbart en förevändning för att måla. Det intressanta är färgernas och formernas möten och ur detta skapa en slags visuell tonkonst. Han bygger sina motiv utifrån fotoförlagor. Använder dessa som byggstenar och sätter ihop dem till bildcollage som kryddas med avvikande bildelement och färgaccenter. Ett verfremdunggrepp, det vill säga ett förfrämligande som vrider och vänder på det vi tror oss se. Bildelementens associationsbottnar sätts ihop i oväntade kombinationer och nya uttryck och betydelser uppstår. Ett grepp som framlidne Kirunakonstnären Håkan Carlsson tillämpade med framgång och som Dysholm verkar ha tagit intryck av. Detta kanske inte är någon tillfällighet. Carlsson var prefekt vid Valands konsthögskola de sista åren Dysholm studerade där.

Många samtida målare föredrar att måla på pannå. Det är lättare att fördriva färgerna på en slät hårdgrundad yta. Dysholm går ett steg längre och målar en del av sina stora bilder på transparent polykarbonat som är en termoplast, inte att förväxla med plexiglas. Den marknadsförs som okrossbar plast. Det här materialet kan med fördel användas till hinterglasmalerei, det vill säga att man målar bilden på glasets baksida. Det är en omvänd metod som innebär att man först målar förgrunden och sedan målar bakgrunden över det redan målade. Eftersom man skall se bilden genom baksidan av glaset får man dessutom en skyddande glasyta direkt över bilden.

Dysholm verkar ha botaniserat i familjealbumet. Fem av bilderna heter Minnen och utgörs av en figur i svartvitt mot en diffus bakgrund med ett gulnat inslag i botten. I en gultonad ruta ovanför figurerna svävar tre färgfyllda cirklar som ger bilderna en visuell laddning. De här kombinationerna lyfter bilderna från ett tillstånd av fotografisk dokumentation till något mer poetiskt. Den här metoden är genomgående i hela utställningen. Modern som röker en cigarett med ett slyartat landskap i bakgrunden delar bildplan med ett rödvitt rutmönster i bilden En cigarett. Herr K och kapten B delar den stora duken med rosa och gulröda blommor, en häst, en fågelsilhuett, vägskyltar och förbiilande skogslandskap. Så här går han på.

Artikelbild

| Herr K och Kapten B, olja på duk.

Skulle man karaktärisera Dysholms förhållningssätt och bildvärld så skulle man kunna kalla honom en samtida syntetist. Det vill säga en som gör sammanfattningar av olika intryck och skapar nya poetiska uttryck av det som ligger under ytan av det till synes varande. Det ger ett intressant och oanat djup i bilderna.