Rädd? Nej, jag är inte rädd. Det är ingen skam att hamna i fängelse för det vi kämpar för, säger graffitikonstnären Ammar Abo Bakr.

På lördag är det vernissage på utställningen Liberation på Havremagasinet i Boden där Ammar Abo Bakr medverkar tillsammans med fyra andra egyptiska samtidskonstnärer som alla varit aktiva i den egyptiska revolutionen och fortfarande är del i landets demokratiseringsprocess.

- Jag följde bara med rörelsen, var en i gruppen. Min kamp mot regimen sker på väggen, utomhus, en kamp jag delar med många. Själv hade jag inte kunnat skapa förändringen, säger han.

Artikelbild

| MASSAKERN I MASPIRO. Ammar Abo Bakr håller just nu på att färdigställa en väggmålning tillsammans med konstelever från Sunderby Folkhögskola ute på gården vid Havremagasinet i Boden. Han var en av de graffitikonstnärer som med sin väggkonst dokumenterade den egyptiska revolutionens händelser på Tahrirtorget i Kairo. Målningen är en hyllning till 27 koptiska kristna som dödades viss massakern i Maspiro, där även över 200 människor skadades när militären attakerade en fredlig demonstration och körde över folk med tanks.

Egyptiska revolutionen
Tisdagen den 25 januari marscherade tusentals egyptier i protest mot Mubaraks regim. Målet för demonstranterna var "Midan Al Tharir" eller Tahrirtorget i Kairo och början på en serie gatudemonstrationer, protester och folkligt uppror som pågick fram till den 30 juni 2012 då den demokratiskt valde Muhammad Mursi installerades som president.

- Nu har protesterna börjat igen eftersom president Mursi inte hållit sina vallöften. Det är bara några veckor sedan jag blev slagen när jag protesterade på Tahrirtorget, säger utställningens curator Nagla Samir.

Sådde fröet
Det var under hennes deltagande under Luleå Konstbiennal 2011 som hon tillsammans med Havremagasinets projektledare Ricky Sandberg sådde fröet till utställningen Liberation.

- Vi diskuterade hur betydelsefulla kulturarbetare var i den egyptiska revolutionen. De var otroligt delaktiga och höll modet uppe för demonstranterna, inte bara med slagord och plakat, utan de läste poesi och litteratur, sjöng sånger och målade graffiti med revolution och demokrati som bärande inslag. Konsten fungerade inte bara som något vackert att sälja och hänga på en vägg utan var högst delaktig i den demokratiska processen. Graffiti var exempelvis förbjudet under Mubaraks regim, säger Ricky Sandberg.

Och just graffitimålarna var extra betydelsefulla, enligt Nagla Samir.

Gatukonstens betydelse
- De fick en multipel roll eftersom graffiti inte ansågs vara en konstform. I Egypten har vi en lång tradition av muralmålning, men väggkonst hade aldrig tidigare använts som politiskt statement.

Graffitimålarna blev kärnan i revolutionen och symbolen för att vi, folket, ägde gatorna igen. Dessutom blev väggmålningarna betydelsefulla för allmänheten som inte är vana galleribesökare. De fungerade dessutom som en sorts dokumentation, där människor som dödats avbildades med vingar på väggar. Det var mycket starkt, menar Nagla Samir.

Hon är själv konstnär och chef för Sharjah Art Galleri i Kairo och har via sitt stora kontaktnät valt ut fem verksamma samtidskonstnärer som alla var delaktiga under revolutionen.

För till skillnad från Havremagasinets sommarutställning Reoriented, där många av konstnärerna som ställde ut lever i exil, bor och verkar de egyptiska konstnärerna i sitt hemland.

Yngre generationen
- Jag har eftersträvat att hitta konstnärer med olika konstnärliga uttryck och tekniker. Dessutom ville jag ha en åldersspridning. Den äldste deltagaren är Khaled Hafez som är 49 år och den första generationen av egyptiska konstnärer som började med konceptuell konst och tog ett vidare steg inom samtidskonsten. Fotografen Marwa Adel är den yngsta deltagaren med sina 28 år, för det var den yngre generationen som startade protesterna. Vi äldre i opposition hade försökt protestera med ord, målningar och andra konstnärliga uttryck. De yngre tog tillbaka gatorna och vi följde med, säger Nagla Samir.

Under utställningstiden kommer även en utställning inom Bodenskolan att visas. Det är konstnären John Thorgrens (1918 - 2000) porträtt som nu visas för allmänheten.