â Det Ă€r en mycket speciell dag för mig. Det Ă€r ett projekt som tagit mycket lĂ„ng tid. MĂ„nga Ă„rs arbete â ett sidoprojekt jag sysslat med sedan 2013, sĂ€ger Elin Anna Labba i sitt invigningstal inför bokslĂ€ppet av "Herrarna satte oss hit" pĂ„ Jokkmokks marknad.
Hon sÀger att de senaste Ären har hon frÀmst umgÄtts med 80-90-Äringar. Flera har gÄtt bort under tiden som hon samlat in material till boken hon nu hÄller i sin hand och bygger pÄ berÀttelser av de som pÄ olika sÀtt berörts av tvÄngsförflyttningarna. De som sjÀlva tvingades lÀmna sina gamla renbetesland samt deras barn och barnbarn. Och hon skriver inte bara deras historia, utan ocksÄ sin egen eftersom hennes familj tillhör dem som tvingades ivÀg under vÄgen av tvÄngsförflyttningar pÄ 1920-talet. De hamnade i Jokkmokk, andra flyttades till Arjeplog medan nÄgra tvingades vandra och driva sin renhjord Ànda till VÀsterbotten
LÀsningen Àr hjÀrtskÀrande, inte minst för att den Àr sÄ okÀnd bland den stora delen av den svenska befolkningen, trots att det tillhör allas vÄr historia.
Elin Anna Labba har förutom att grÀva i arkiv och gjort nÀrmare 100 intervjuer Àven uppsökt de platser och vandringsleder hennes förfÀder gjorde, frÄn vinterbetet i nordligaste Sverige till sommarvistet pÄ ön Romsa utanför Tromsö i Norge. Och sÄ visar hon bilder pÄ nÄgra av de samer vars berÀttelser fÄr gestaltning i hennes bok.
â En stor föregĂ„ngare Ă€r Johannes Marainen som kartlagt Karesuando sameslĂ€kter. NĂ€rmast en bibel i SĂĄpmi dĂ€r man kan följa familjerna som tvĂ„ngsförflyttades. En bok jag idag kan utantill, sĂ€ger Elin Anna Labba.
