Linn Ullmann talar till synes ohindrad svenska, men då vi bjuds på högläsning ur ”De oroliga” är det i en översättning av hennes norska originalverk. Svenskan, berättar hon, kommer från barndomen. Den är lite ”flickig”, hon hittar inte rätt nyanser för att känna sig bekväm med språket i sitt arbete.

– Så när jag behöver auktoritet går jag över till norsk, säger hon och sänker tonläget.

– Vi kan blanda, förslår Kerstin Wixe.

Ingen hemlighet görs av att ”De oroliga” handlar om Ullmanns egen relation till föräldrarna. Ändå är den vinjetterad som roman. Författaren fascineras, säger hon, av att blanda genrer (”sjanger”). Ville inte göra den renodlat självbiografisk. Hon berättar om skrivprocessen, talar då om sin mor och far; men när en fråga fråga faller inom berättelsens ramar går hon över till att benämna dem som fiktiva. Liv Ullman går från ”mamma” till ”mamman”, författaren själv från ”jag” till ”flickan”.

– Jag ville inte kalla dem något som redan hade färdiga berättelser kring sig.

Under sitt Kontext-besök beskriver Linn Ullmann ”De oroliga” på många sätt. Den är ett samarbete med fadern; en gemensam idé som väckte ny arbetslust hos den gamle och trötte Ingmar Bergman (”Vid 89 hade glömskan tagit ett väldigt tag i hans existens”), och deras dialoger från planeringsarbetet finns utskrivna i manusform.

– Boken handlar om bandspelaren, säger hon också vid ett tillfälle. Bandspelaren hon köpte för att spela in deras samtal. Inspelningarna hon lyssnade på dagen då han dog.

Minnena som krävdes för att färdigställa verket försvann först med Bergman, men inspirationen återkom då hon sökte den utanför sitt eget liv. Hos Georgia O’Keeffe, hos Fellini. Där återfann hon sin egen historia.

– Sen kunde jag se en Bergman-film och tänka ”det var ju fint, men inte riktigt min berättelse”.

”De oroliga” är en bok om åldrande, men också en barndomsskildring. Den handlar om de sprickor som uppstår då människoliv förändras. Det är ingen offerberättelse, sådana gillar hon inte, men det blev på sätt och vis en dödsmässa, tänker Linn Ullmann.

– Men då ska det vara en rolig dödsmässa.

Fotnot: Nästa Kontext äger rum 13 december. Då med Kakan ­Hermansson som gäst.