Ledare: Jakt pÄ jÀmstÀlldhet

FÖRBLINDADE. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och partisekreterare Per Schlingmann (M) har lĂ„tit sig berusas av feminismens "sanningar".

FÖRBLINDADE. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och partisekreterare Per Schlingmann (M) har lĂ„tit sig berusas av feminismens "sanningar".

Foto: Jessica Gow/Scanpix

Politik2010-02-01 06:01
Detta Àr en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett Àr oberoende moderat.
Det Ă€r hett med jĂ€mstĂ€lldhet. I jakten pĂ„ lösningarna kan mĂ„let vara förblindande. SĂ„ förblindande att orubbliga vĂ€rderingar omprövas, de politiska motstĂ„ndarnas retorik kidnappas och populistiska förslag konstrueras. Borgerligheten, med Moderaterna i spetsen, riskerar att begĂ„ ett kardinalfel nu nĂ€r den sĂ„ tendentiöst lĂ„ter sig berusas av vĂ€nsterns och feminismens "sanningar". Sanningar om glastak och klistriga golv och bastubadande, ryggkliande, maktgalna mĂ€n. Med könskvotering i börsbolagens styrelser ska, enligt Moderaterna, sjukdomen botas. Diagnosen tar dessvĂ€rre inte hĂ€nsyn till hela sjukdomsbilden, utan enbart till vissa, vĂ€lvalda symptom. Det Ă€r beklagligt, minst sagt. Mot denna bakgrund framstĂ„r regeringens beslut om 100 miljoner till fortsatt stöd för kvinnors företagande nĂ€stan som lovvĂ€rt. Satsningen anses nödvĂ€ndig mot bakgrund av det relativt lĂ„ga företagandet bland kvinnor. År 2006 drevs 111.000 företag av kvinnor. En andel som legat pĂ„ ungefĂ€r samma nivĂ„ under den senaste tioĂ„rsperioden. Drygt 30 procent av alla nyföretagare Ă€r kvinnor. Samtidigt Ă€r enbart drygt fem procent av de yrkesverksamma kvinnorna i Sverige företagare, hĂ€lften sĂ„ mĂ„nga som snittet för EU-lĂ€nderna. Men politikerna, sĂ€rskilt de borgerliga, borde i stĂ€llet för att pytsa in ytterligare fantasisummor fundera pĂ„ politikens roll i sammanhanget. Varför Ă€r steget sĂ„ stort för mĂ€nniskor, oavsett kön, att starta egna företag i Sverige Ă„r 2010? PĂ„ vilket sĂ€tt inverkar den ekonomiska politiken pĂ„ mĂ€nniskors val? Hur ser attityderna kring entreprenörskap i allmĂ€nhet och inom vĂ€lfĂ€rdssektorn i synnerhet ut? I Sverige arbetar mĂ„nga kvinnor inom den offentliga sektorn, mĂ„nga inom vĂ„rden. IngĂ„ngslönen för sjuksköterskor i Sverige Ă€r ur ett internationellt perspektiv förbluffande lĂ„g. I ett land som Kanada Ă€r ingĂ„ngslönen nĂ€stan dubbelt sĂ„ hög. Konkurrensen om arbetskraften driver upp lönerna vilket bidrar till att mĂ„nga kvinnor i andra delar av vĂ€rlden vĂ€ljer den privata sektorn.

En svensk borgerlig politik borde pÄminna om de svenska kvinnornas lÄnga historia av företagande. Ett företagande som politiken alltför mÄnga gÄnger medvetet, eller omedvetet, försvÄrat. Kvinnor behöver en reform av den ekonomiska politiken som möjliggör ett tillvaratagande av den utvecklingspotential som finns inom den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Med Àndrade attityder kring entreprenörskap, inom exempelvis vÄrden, skulle kvinnors löneutveckling pÄverkas gynnsamt. Det skulle leda till högre löner bland kvinnor, ökat företagande och inte minst fler kvinnor med kompetens av vikt för bolagsstyrelser. PÄ sÄ vis skulle flera av de problem som jÀmstÀlldheten dras med botas. Utan kvotering och sÀrskilda satsningar pÄ nÄgot sÄ exotiskt som kvinnors företagande.