UNGA HAR drabbats hårdast av regeringens försämringar i arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom unga oftare är på vägen att etablera sig på arbetsmarknaden från studier och till större del har osäkra anställningar, har borttagandet av studerandevillkoret och de uppstramade reglerna för att kvalificera sig till ersättningen slagit hårdast mot dem.
Sveriges unga behöver en arbetslöshetsförsäkring och en politik som underlättar vägen från studier till arbete.
En nyligen publicerad rapport från LO-distriktet visar att antalet arbetslösa unga som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har sjunkit med 80 procent i Norrbotten sedan 2006, trots att arbetslösheten har ökat.
I Norrbottens kommuner fick 300 unga ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i oktober 2012, jämfört med 1.500 motsvarande månad 2006.
Eftersom arbetslösheten samtidigt stigit får en allt mindre andel arbetslösa unga nu ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2012 fick bara 15 procent av samtliga öppet arbetslösa unga ersättningen i slutet av 2011, att jämföra med cirka 50 procent i början av 2000-talet.
Det är makabra siffror som ändå inte speglar hela problemet då långt ifrån alla arbetslösa unga skriver in sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen.
Att färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen försvårar deras etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet. De oskäligt låga ersättningar som utbetalas till unga som deltar i program på arbetsförmedlingen gör att unga i lägre utsträckning vänder sig till arbetsförmedlingen och således inte får del av arbetsmarknadspolitiken.
Borttagandet av studerandevillkoret har ytterligare försvagat kopplingen mellan studier och arbete. Med studerandevillkoret kunde studerande genom vissa avslutade heltidsstudier kvalificera sig till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Det är en rationell politik, eftersom man genom studier och utbildning ökar sina chanser att få jobb.
Men vi behöver också bygga fler vägar in på arbetsmarknaden för unga. Ambitionen med Jobbpakten var att skapa 30.000 nya jobb genom yrkesintroduktionsanställningar. Grundtanken är att unga ska kunna jobba 75 procent av tiden för 75 procent av den avtalsenliga heltidslönen och ägna resterande tid åt utbildning.
LO och regeringen sade ja, men förhandlingarna avbröts sedan Svenskt Näringsliv valt att dra sig ur. Förhandlingarna fortsätter nu på bransch- och förbundsnivå och flera förbund har redan tecknat introduktionsavtal. Det är ett viktigt arbete som bör fortsätta.
Ungas etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet måste underlättas. Det är dags att reglerna i arbetslöshetsförsäkringen blir mindre strama och att studerandevillkoret återinförs. Genom att studera ökar man sina chanser att få jobb. Därför ska det löna sig att studera.