ARBETSLÖSHETEN bland unga fortsätter öka. Att fler unga blir beroende av ekonomiskt bistånd och föräldrar för sin försörjning, leder det till en senare etablering på arbetsmarknaden och i vuxenlivet.
Sambandet mellan arbetslöshet och låga betyg i grundskolan och gymnasiet är tydligt: att klara skolan blir alltmer nyckeln till arbetslivet. Därför måste också skolan bli bättre på att ge alla barn, oavsett bakgrund, rätt förutsättningar att lyckas.
LO-distriktet presenterade nyligen en rapport som visar på sambandet mellan skola, arbetslöshet och uppväxtvillkor. Andelen som saknar behörighet till gymnasieskolan i Sverige har ökat från drygt 8 procent 1998 till 12, 5 procent 2012. Elevernas bakgrund spelar en avgörande roll: bara 44 procent av eleverna i årskurs 9 med förgymnasialt utbildade föräldrar uppnår målen i alla ämnen. Motsvarande siffra för elever med minst en eftergymnasialt utbildad förälder är 87 procent.
Elever som det går dåligt för i grundskolan är överrepresenterade bland de som inte fullföljer gymnasiet. Unga vuxna med endast förgymnasial utbildning är sedan överrepresenterade bland personer med ekonomiskt bistånd.
I Norrbotten minskar nu andelen elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan från 11,1 till 9,3 procent mellan 2006-2012. Det är en positiv utveckling. Men fortfarande är det 24 procent som inte fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år. Arbetslösheten bland unga har ökat till 20,4 procent och 7,8 procent lever av ekonomiskt bistånd.
Skolan måste bli bättre på att ge alla barn, oavsett bakgrund, en bra start i livet. Då måste vi vända den negativa utveckling vi ser idag mot ökad segregation i skolan, där ens föräldrars bakgrund avgör vilka betyg man får.
Ett första viktigt steg är att ge skolan mer resurser, men också att resurserna fördelas så att de bättre stödjer de skolor och elever som har störst behov. Men studie- och yrkesvägledningen i grundskolan behöver också förstärkas, så att fler kan ta vara på sina möjligheter.
Vad gäller gymnasieskolan är det oroande att se hur den borgerliga regeringen nu försvårar för elever som går på yrkesförberedande program att få högskolebehörighet, med minskande söktryck som följd. När arbetsmarknaden nu ställer allt högre krav på omställning, blir högskolebehörigheten både en trygghet och en möjlighet.
Samhället har inte råd att år efter år överlämna en grupp ungdomar till gymnasieskolan utan reella förutsättningar att lyckas. Därför måste skolan bli bättre på att ge alla barn en bra start i livet. Därutöver behöver vi förstärka övergången från studie till arbete. Det är därför viktigt att arbetet med yrkesintroduktion för unga fortsätter på bransch- och förbundsnivå, i jobbpaktens anda.