Kommunala tigrar och myrslokar tillhör inte vanligheterna. Men de förekommer. Till exempel pÄ den kommunala Parken Zoo i Eskilstuna. BorÄsborna har till och med en kommunal savann dÀr lejon, elefanter och giraffer strövar omkring.
Det Ă€r förstĂ„s helknasigt â varför ska en kommun driva ett zoo? Men samma frĂ„ga kan stĂ€llas om en rad andra verksamheter.
Ett mindre exotiskt inslag i den kommunala faunan Ă€r gym i olika former. HĂ€romdagen skrev Kuriren om kommunala Sportcity i Kalix som konkurrerar med privata Nova Gym. Ăgaren till Nova Gym beskriver hur kommunen pĂ„ olika sĂ€tt anpassar sitt erbjudande för att matcha hans gym.
Det Àr bra Konkurrensverket nu utreder om detta verkligen Àr förenligt med konkurrenslagstiftningen. Men frÄgan kan ocksÄ komma att avgöras i domstol.
Förra Äret stÀmde Konkurrensverket Strömstads kommun som driver ett gym och spa. I mars nÀsta Är ska Stockholms tingsrÀtt fatta ett beslut. FÄr Konkurrensverket rÀtt bedöms det kunna fÄ stora konsekvenser för andra kommuners möjligheter att driva gym.
Att kommuner pÄ olika sÀtt konkurrerar med privata företag finns det gott om exempel pÄ. Det rÀcker att stanna kvar i Kalix. Den privata biografen Röda kvarn har visserligen inte fÄtt konkurrens frÄn en kommunal biograf, men vÀl frÄn en som drivs av den lokala Folkets husföreningen som fÄtt ett rejÀlt bidrag frÄn kommunen för att driva sin verksamhet.
Kommuner â och för den delen statligt uppbackade verksamheter â har för övrigt alltid den fördelen att ha gott om kapital i ryggen. Ăven om kommunen inte skjuter till pengar kan den till exempel gĂ„ in som borgensman och dĂ€rigenom bidra till extra förmĂ„nliga lĂ„n eller ha lĂ€gre avkastningskrav för sin verksamhet Ă€n en privat aktör klarar.
Att Kalix kommun lyfter fram att det kommunala gymet inte gör nĂ„gra ekonomiska vinster utan berĂ€knas gĂ„ med 70.000 kronor i förlust i Ă„r stĂ€rker ju bara bilden av att de konkurrerar pĂ„ olika villkor. Kommunen har möjlighet att lĂ„ta skattebetalarna stĂ„ för underskottet â det kan förstĂ„s inte en privat nĂ€ringsidkare göra.
Ofta anvĂ€nds argumentet â âmen det skulle ju inte finnas nĂ„got gym/biograf/solarium om inte kommunen sĂ„g till att det gör detâ.
DÄ undrar jag: hur vet man det? Intresset för en privat aktör att öppna det dÀr gymmet blir ju helt klart mindre nÀr kommunen redan driver ett.
NÀr det gÀller zoon och solarier kan nog ÀndÄ de flesta instÀmma i att det ligger ganska lÄngt frÄn den kommunala kÀrnverksamheten. Men de tillhör de mer kuriösa inslagen och Àr trots allt ingen stor ekonomisk frÄga.
Betydligt mer pengar rör det sig om i alla de kommunala företag som till exempel kör buss, sÀljer el eller hÀmtar sopor. BÄde buss- och elmarknaderna Àr avreglerade. HÀr rÄder knappast en brist pÄ privata företag. Varför ska dÄ LuleÄ kommun driva elbolag? Sverige har gott om kommuner som inte Àgnar sig Ät elförsÀljning och dÀr det fungerar alldeles utmÀrkt.
Sannolikt Àr det ocksÄ en tidsfrÄga innan kommunala elbolag och bussföretag ses som lika mÀrkligt som kommunala mataffÀrer. Men till dess kan ju börja med att sluta driva gym och spaanlÀggningar.