”Kommunerna blir offer i det här”

Kraftverksdammarnas existens tvingar Boden, Jokkmokk och Luleå att lägga pengar på beredskapsplaner för ett eventuellt haveri. Men dammägaren Vattenfall vill inte vara med och betala.

Suorvadammen. Suorvadammen reglerar vattenflödet till Porjus vattenkraftverk.

Suorvadammen. Suorvadammen reglerar vattenflödet till Porjus vattenkraftverk.

Foto: Carl-Johan Utsi / TT

Luleå2015-07-18 07:10

Urban Rönnbäck är säkerhetschef på Luleå kommun. Enligt honom är Vattenfalls dammar i Luleälven inte enbart positiva för kommunen.

– Kommunerna blir offer i det här. Luleå har inga egna dammar, men vi måste ändå lägga pengar på att planera för ett haveri, säger han.

– Det är ett myndighetsansvar att skydda sina medborgare, så planeringsarbetet är ingenting vi ersätter, säger Claes-Olof Brandesten, dammsäkerhetschef på Vattenfall.

De som påverkas mest är tätorterna längsmed älven. Men någon ersättning till de kommunerna är det inte fråga om. Inte innan ett haveri, i alla fall. Däremot är Vattenfall strikt skyldigt att ersätta alla skador efter ett haveri.

– På så vis ligger dammsäkerheten i vårt ekonomiska intresse. Förutom eventuella förluster av människoliv skulle det även bli stora materiella skador, säger Claes-Olof Brandesten.

Han säger att ett fel som kan resultera i haveri är när en damm börjar läcka. Det kan resultera i att kontrollen över anläggningen förloras.

– När vi ser att vi har ett allvarligt fel på en anläggning larmar vi SOS alarm. De har sedan en lista och ringer ut till länsstyrelser och kommuner. I samband med det kallar vi även till ett informationsmöte där vi informerar om vår situation och därefter tar länsstyrelsen över ordförandeskapet.

Enligt Brandesten är risken för ett dammbrott litet, men det är inte en risk som går att räkna bort helt och hållet.

– Generellt sett har vi stora säkerhetsmarginaler, men man blir aldrig riktigt färdig med underhållet. Hittar vi svagheter försöker vi åtgärda dem och ingenting är hundraprocentigt säkert, säger han.

Två gånger per år kontrolleras att dammarnas utskovsluckor kan öppnas för att släppa ut vatten. Brandesten beskriver dem som nödventiler, då Vattenfall helst vill att vattnet går genom kraftstationen.

För att försäkra sig om dammarnas säkerhet görs en kontroll av dammarna varje vecka. Enligt Brandesten går då driftpersonal från Vattenfall längsmed dammarna och söker efter förändringar, exempelvis en grop som inte funnits tidigare.

– Vi har en underhållsskyldighet. Vi ska bygga dammarna så de är säkra, sen ska vi göra en undersökning så att de är hela, sen även underhåll på det, säger Claes-Olof Brandesten.

Var tredje år genomför externa konsulter en fördjupad kontroll av dammarna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om