Att ta betalt på nätet är inte helt okomplicerat, menar han. De som först fick uppleva det var musikbranschen.
När svenskarna kom på att de kunde ladda ner musiken gratis på nätet, svarade musikbranschen med att driva åtal mot fildelare. Men det var föga framgångsrikt när det gällde att minska fildelningen.
– Först när Spotify kom med sin affärsidé, en betalningsmodell som blev betydligt billigare för användarna och var enkel att använda, visade det sig att det faktiskt fanns en vilja att betala för musik på nätet, berättar han.
Men inte lika mycket som för en CD skiva.
Spotifys genomslag har medfört att musiker återigen har chans att tjäna pengar på sina inspelningar – även om det inte går att jämföra med den tid då musiklyssnarna bara kom över musiken på skivor.
– För att överleva måste de ut och turnera och ge konserter.
Tidningsbranschen skiljer sig på många sätt från musik- och filmbranschen, förklarar han.
– Tidningarnas ekonomi är beroende av både annonser och av prenumerationer, vilket gör det blir betydligt mer komplicerat. Men det har ju fungerat för vissa speciella tidningar, som till exempel Financial Times.
"Komplicerat"
Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, tror inte heller att man kan dra någon enkel parallell till Spotify och musikbranschen.
– När det gäller Spotify köper du just de låtar du vill lyssna på. I en tidning är det ett helt material som sätts ihop.
En annan komplicerande faktor är att tidningarna har lagt ut sitt material gratis i flera år, vilket gör att användarna vant sig vid det. När tidningarna nu börjar ta betalt för sitt innehåll på nätet tror han att det är a och o att det handlar om ett unikt material, som inte går att hitta någon annanstans på nätet.
– Man måste väldigt noga överväga vad som är unikt och vad läsaren kommer att betrakta som unikt.
Om den digitala tidningen ska bli attraktiv är det dessutom nödvändigt att utnyttja det som bara kan göras på webben – till exempel snabba uppdateringar och webb-tv, menar han.
Han är övertygad om att tidningarna på sikt kommer att behöva lära de trogna prenumeranterna att läsa tidningen på nätet – eftersom det blir mycket billigare än att distribuera en papperstidning.
– Det finns ju uppenbarligen prenumeranter som är beredda att betala för innehållet, men det är dyrt att producera och distribuera en papperstidning, därför blir det mer lönsamt om de kan läsa den på nätet.
Han tror visserligen inte att papperstidningen kommer att dö ut i första taget, men att det kan bli svårt i längden att få in tillräckligt med pengar för att kunna göra kvalificerad journalistik, om medieföretagen inte hittar nya vägar.