Och så satt man där igen, i det obarmhärtiga solskenet på Kulturgården, i Gammelstad, på lördagseftermiddagen och då var det ju så att den gamle engelske entertainern Noel Cowards Mad Dogs and Englishmen (enligt den var det ju bara sådana som var ute i "The Midday Sun") ofrånkomligen kom för en.
Men i stället debuterade den helt finstilta trion Liv It den här lördagen och när man lyssnade flöt referenser som Kate Bush och Laura Nyro diskret fram och anmälde sig (men allra mest Joni Mitchell) .
Från början var det rätt bräckligt och trevande, i samspelet mellan Liv Landelius sång (allt innerligare allt eftersom), Elin Alexandra Sundströms cello-passningar (undersökande fint överlag) och Marcus Söderströms gitarrinlägg (mestadels extremt finstilt), men efterhand jämkade det hela elegant och känslofyllt till sig och efter gångna cirka 45 minuter hade en både ljuv och fin musikalisk stund passerat.
Liv It är ett sidoprojekt till den vilande gruppen Vikta fåglar, där Liv Landelius och Elin Alexandra Sundström ingår, och den musikaliska inriktningen är i princp densamma även här: försiktig, intim, förtrollande, mystiskt skimrande.
Några av låttitlarna, som säger rätt mycket om vad det hela handlade om, var Tusen år, Winter Countdown, Waiting, Adjö och Islossning.
Det här var alltså debutspelningen. Det blir bara ännu bättre från och med nu.
Rolf Nilsén