Mona Sahlin, regeringens samordnare för att stävja våldsbejakande extremism, har ett digert arbete framför sig. Inte minst gäller det den autonoma vänstern som utgör ett rejält hot mot vår demokrati.

Den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, menar att de revolutionära vänstergrupperna i Sverige, Antifascistisk aktion, AFA, och Revolutionära fronten, RF är det absolut största hotet mot demokratin i vårt land, betydligt större än de högerextrema grupperna. Men det är de högerradikala grupperna som fått störst uppmärksamhet i medierna.

Vad beror det på?

Flera journalister, däribland Uppdrag gransknings Janne Josefsson, vittnar om hur kollegor motarbetar program som tar upp det vänsterextrema våldet. ”Men de gör ju något bra”, har det hetat.

Är det bra när borgerliga politiker hotas till livet för att de företräder ett visst parti? Den revolutionära vänstern inriktar sig företrädesvis på unga borgerliga politiker. ”Din äckliga borgarhora, den dagen vi ses bör du frukta för ditt liv. Du ska dö en plågsam död” kunde 21-åriga Svea Hasanbegovic från Liberala Ungdomsförbundet, LUF, läsa på nätet.

21-årige Hugo Selling, organisationssekreterare från Moderata studentförbundet lurades till ett möte av RF. Man utgav sig för att vara en student från Södertörns högskola som vill ville intervjua honom. Han hade dock änglavakt och undkom oskadad.

Dessa exempel är tagna ur en artikel skriven av Ivar Arpi (Vänsterns goda, fina hat).

I Uppdrag gransknings program om vänsterextremismen i våras (Det goda våldet) visades hur långt extremvänstern går i sina aktioner. Det handlar om misshandel, om hur lägenheter förstörs, hur folk förföljs och trakasseras, hur folk med andra politiska värderingar hotas. Vad blev reaktionen hos vissa journalistkollegor på detta?

”Kan inte Janne Josefsson bara komma ut som nazist/SVP en gång för alla”, twittrade Ametist Azordegan på Sveriges radio.

Det föreligger en enorm naivitet inför vänsterextremismen, inte minst inom medierna. Dagens Arena skrev exempelvis att ”Uppdrag granskning svek sitt tittaruppdrag med sitt program om vänstervåldet”.

Vissa journalister med stort inflytande anser tydligen att man inte ska granska de partier som står dem närmast politiskt.

Mikael Feldbaum, chefredaktör på Tidskriften Arena anser att ”vi med mörkt hår är inte rädda för AFA...känslan av tacksamhet mot AFA är utbredd bland oss med mörkt hår”. De är hjältar hos vissa journalister. Vänstern står för ”det goda hatet”.

Vakna, innan tystnaden breder ut sig i Sverige, då ingen vågar uttrycka egna tankar, vilket är grunden till demokratin.