Dessa frågor berör pjäsen ”Olydnad” - en dokumentär berättelse som Riksteatern just nu turnerar med.

Manus bygger på intervjuer som ensemblen gjort med människor runt om i vårt land som av olika anledningar valt att tänja på vårt samhälles regelverk. De har intervjuat miljö- och fredsaktivister men också barnmorskan Ellionor Grimmark som med hänsyn till sin kristna tro vägrar utföra aborter samt ”Alisa” som tillsammans med sin familj lever som papperslös i Sverige.

Dessutom ett antal människor som valt att protesera inom lagen, exempelvis samer som protesterar mot gruvetableringar med överklaganden varvat med ett antal sånger som alla någon gång i historien förbjudits och bannlysts för dess innehåll. En sådan älskad opera som Mozarts ”Figaros bröllop” förbjöds exempelvis på sin tid för att den ansågs beskriva klassklyftor och oanständiga sexuella relationer.

Det är en lågmäld föreställning, där demokratibegreppet belyses med tillsynes enkla medel. Funktionell scenografi, anspråkslös gestaltning. Det är samtalet, ordet och frågorna som står i centrum. Det tackar man som publik för. ”Olydnad” väcker nämligen många tankar om ett angeläget ämne - vår demokrati och yttrandefrihet.

Hur mår en polis som valt sitt yrke för att jaga grova brottslingar men finner sin arbetstid upptagen av utvisningsärenden? Varför väljer fredsaktivisten Agneta Norberg, 80 år att klippa sönder stängslet vid F21 för att protestera mot Natos militärövning på svensk mark. På sin 80 års dag önskar hon sig pengar för att betala sina böter. Och hade homosexualitet fortfarande varit en sjukdom om inte RFSL genomför sin ockupation av Socialstyrelsen på 1970-talet?

Som sagts, föreställningen ”Olydnad” berikar det samhälleliga samtalet. Därför en djupt angelägen föreställning om en av vår tids stora ödesfrågor.