Laxräknaren har en antenn placerad på botten, vilken skickar ut ljudvågor som studsar tillbaka på fiskarna. När ljudvågorna studsat klart registreras fiskens storlek i mottagaren, och sparas på en hårddisk. Det är i det här skedet den nya mjukvaran enligt de norska utvecklarna kommer till sin rätt.
Data från sändaren ska nämligen vara mycket mer lättolkat än tidigare. Man ska tydligare kunna utläsa vad som är lax och inte. Men hur bra det nya programmet är törs Martin Hjärtström ännu efter några få dagars testande inte uttala sig om.
 ? Den funkar, men jag kan bara hålla med om det som tidigare forskning påvisat: man kan inte täcka upp hela älven, och det skapas väldigt mycket störning som programvaran måste utnyttja. Man behöver en programvara som kan tolka den biten.
Varför räknar man lax?
 ? För att vi ska lära oss att hushålla med våra resurser, just på laxsidan. Det är viktigt att se hur mycket lax som går upp i älven, och hur mycket laxen varierar år från år. Det går inte att lita på fångststatistiken, den är inte trovärdig i forskningssammanhang.
Eventuell vidare satsning
Martin Hjärtström och hans företag Ceitatech insåg att ett nytt räkningssystem behövdes. De bollade idén till Pajala kommun som gav grönt ljus och bollen tillbaka. Om programvaran visar sig vara en hit, kommer man satsa vidare i ett interreg-projekt.
Men huruvida den nya programvaran är bättre än den gamla är enligt initiativtagaren själv för tidigt att säga i dagsläget.
 ? Jag har bara testat det i två, tre dagar så jag vill varken säga bu eller bä. Det måste få gå åtminstone en månad innan jag kan göra ett uttalande om det är någonting att ha.
Vad är målet?
 ? I år ska vi få erfarenheten. Funkar det här eller funkar det inte. Om det funkar, ska vi också kunna säga hur man går till väga för att göra det och hur mycket det kostar. Det här är ingen färdig fiskräknare.