När vindkraftsparken på berget Etu-Aapua invigdes i mars 2006, träffade vi en del av delägarna, däribland Anders Bockgård från Valdemarsvik som äger 15 procent av verk nummer 4. Han var förväntansfull över vad investeringen kunde ge. Han är lantbrukare och tyckte att vindkraft var intressant att investera i. Han tyckte också att redovisningen från bolaget vad gällde vindförhållanden här var lovande. Nu visar det sig att han var rätt ute. Och flera med honom.

 

Tidningen Ny Teknik har tagit del av mätningar som gjorts av den så kallade kapacitetsfaktorn på landets vindkraftverk och det visar sig att verken i Aapua är i Sverigetopp. Verk nummer sju i Aapua, som ägs av medlemmar i Sveriges Vindkraftskooperativ, är bäst i landet med en kapacitetsfaktor på 0,368 vilket är över genomsnittet på drygt 0,2. På listan över de tio bästa ryms ytterligare fyra av verken i Aapua.

 

På plats sex
Anders Bockgårds verk återfinns på plats sex i landet, med kapacitetsfaktorn 0,346.

 

-Det är roligt. Vi visste ju att det blåser bra där. Nu har det ju blåst bättre än förväntat. Resultatet i den här mätningen visar hur nära maxkapaciteten som verken uppnår, så det är ju bra siffror, säger Anders Bockgård och passar på att rekommendera andra att investera i vindkraft:

 

-Det är som att få tio procents ränta på vad man har på banken men inte behöva skatta för det. Och de som köper in sig i andelsverken kan ju också nyttja detta till att få billigare el. Jag är faktiskt förvånad över att inte fler går in för det här, säger han entusiastiskt.

 

Lättare få intressenter
Peter Kalla, projektansvarig för Vindkompaniet i norra Sverige, konstaterar att resultaten från Etu-Aapua överträffat förväntningarna vad gäller vindförhållandena. Och kapacitetssiffrorna är trevlig läsning. Att den befintliga vindkraftparken visar bra resultat gör det än lättare att få intressenter för de nya verken som man hoppas ska byggas i närheten.

 

De 19 verken beviljades, som vi berättade igår tillstånd av Miljödomstolen och går det som planerat ska byggandet av vägar och fundament vara igång tidigast sommaren 2009.

 

Miljödomstolens beslut kan dock komma att överklagas och då väntar förhandling i Miljööverdomstolen. De som i den tidigare processen varit emot bygget är länsstyrelsen i Norrbotten och Naturskyddsföreningen i Övertorneå. De anser att den gamla granskogen i området har höga naturvärden som riskerar att förstöras av vindkraftsbygget.

 

En procent av skogsmarken
Peter Kalla vill inte föregå ärendet, men återkommer till att det är en procent av skog med höga naturvärden som påverkas av vindkraftverken.

 

-Det är två viktiga miljöintressen, skog med höga naturvärden och produktion av miljövänlig förnyelsebar energi och de behöver inte stå emot varandra. Tvärtom är det en utmärkt kombination med en vindkraftspark i en ekopark, säger Peter Kalla.

 

2007 producerades i Sverige 1,4 terawattimmar vindkraftsel. Målet är att 2015 producera 10 TWh årligen, men Energimyndigheten har föreslagit att vi 2020 ska producera 30 TWh per år.

 

-Det måste byggas mycket för att vi ska nå de här målen och då gäller också att bygga i bra vindlägen för att få ekonomi i projekten, säger Peter Kalla.

 

Vindkompaniet arbetar också med ett vindkraftsprojekt i Loungastunturi i Kiruna kommun. Där handlar det om 70 vindsnurror. Det ärendet har inte prövats än av miljödomstolen.