Orsaken till årets svåra islossning är inte lätt att veta men Ronald Fredriksson i Peräjävaara är inte särskilt imponerad av SMHI:s prognoser som sällan stämmer överens med verkligheten, enligt honom.
- De säger sig vara experter men de som har bott här i urminnes tider vet att ingen islossning är den andra lik. I år har vi fått intrycket att islossningen skulle bli lugn på grund av att isen är så tunn men så blev det inte, säger han.
Speciell
Hans teori är att värmen i fjälltrakterna och den stora snömängden tillsammans med förra helgens värme har gjort att älven stigit så snabbt, men Gunn Persson håller inte med.
- Det är fortfarande mycket snö i fjällen och det har inte skett någon skjuts på snösmältningen ännu, säger hon.
Enligt henne är Torne älv mycket speciell samtidigt som SMHI har dåligt med mätdata om vad som sker i älven.
- Vi har inte kunskaperna om hur det ser ut där uppe men isproppar är ett fenomen som kan uppstå och det går inte att prognostisera. Vi gör endast prognoser på vattenflöden, säger hon.
Dialog med Finland
Hon förstår att lokalbefolkningen kan tycka att SMHI inte gör sin sak när ispropparna ställer till med problem, men de har i dag inga möjligheter att studera den problematiken, förhoppningen är att det ska bli möjligt i framtiden.
- Torne älv är stor och speciell. Vi för en dialog med vår finska motsvarighet för att kunna få jobba mer med den. Bland annat söker vi pengar för att få satsa mer på en kartering av älven och vår förhoppning är att få möjlighet att studera problematiken närmare.
Britt-Louise Spets
britt-louise.spets@kuriren.com
0923/122 85