En del använde sig av second hand-material i sina kollektioner. Man har då inte använt så mycket nyproducerat tyg och har på så sätt slitit mindre på miljön. En av dem var Emma Oskarsson. Men det var inte av miljöpolitiska skäl.

 

- Helt ärligt så handlar det inte så mycket om miljön. Det finns så fina mönster på gamla kläder.

 

Emma vill inte ta inspiration från andra när hon gör kläder. Idéerna kommer av sig själva, och hon följer bara med när de kommer. Hon valde sina modeller efter ögonen och vänder sig emot det smala idealet som finns inom modebranchen.

 

- Jag tycker inte att det är så viktigt att vara smal. Man ska må bra. När man mår bra syns det i ögonen, då gnistrar de.

 

 

Viktigt att synas

 

Linn Sundström valde å andra sidan sina modeller efter hur stora bröst de hade.

 

- Då syns modellerna. Det är ju så det är. I det här samhäller fungerar det inte att vara neutral som kvinna. Man måste synas.

 

Linns dröm är att utbilda sig till makeup-artist. Smink är ett annat sätt att synliggöra sig själv som tjej menar hon.

 

 

Kvinnodominans

 

Mode och designlinjens elever är uteslutande tjejer. Linn tycker att det har varit jobbigt att gå i en enkönad klass, och hade gärna sett att killar också sökt in till programmet. Men hon tror samtidigt att det är otänkbart att söka en modeinriktad linje som kille.

 

- Det är helt okej att vara stilbög på stan, men det är inte okej att själv sy de kläderna man är stilbög i. Folk är har så mycket emot bögar här.

 

 

Stina Lövgren designade barnkläder som projektarbete. Nu ska hon in i det militära.

 

- Jag känner mig mättad på mode. Nu ska jag göra lumpen.