Bygg järnvägen!

Opinionen har talat - 85 procent av norrbottningarna och västerbottningarna kräver att Norrbotniabanan ska byggas.  - Ett tydligt utslag, kommenterar landshövdingen P-O Eriksson.

Foto:

Luleå2010-03-12 06:00
Enbart fem procent av samtliga tillfrågade personer säger nej till järnvägsbygget medan en större andel än så tvekar. Utfallet att 85 procent av de tillfrågade kräver ett bygge av Norrbotniabanan påvisas i en undersökning som Norrbottens-Kuriren och övriga morgontidningar i övre Norrland låtit göra. - Det här var väntat, säger Peter Roslund, ordförande i Norrbotniabanegruppen och i styrelsen för Norrbotniabanan AB. Han säger sig ha känslan av att norrbottningar och västerbottningar senaste tio åren i allt högre grad slutit upp bakom planerna medan man i södra Sverige tror att järnvägen byggs för persontrafik och då ser viktigare projekt. - Utfallet påvisar en ordentlig uppslutning, säger P-O Eriksson. Näringsministern Maud Olofsson är inte heller överraskad över utfallet. - Ett jättebra stöd för centerpolitik. Det hade säkert blivit rakt motsatt svar om undersökningen gjorts i andra delar av Sverige. Det beror på att det inte presenterats ur näringslivssynpukt utan fortfarande är det här ett projekt för persontransporter. Då säger människor från andra delar av landet att "det är ju så få som bor där", beskriver hon. Samstämt Undersökningen visar att norrbottingar och västebottningar oavsett partisympatier vill ha järnvägen byggd. Frågan är vad regeringspartierna säger på riksplanet. - Jag säger inte om vad som kommer i planen. Jag tror inte att Folkpartiet, Kd och Moderaterna nationellt har uttalat att de vill bygga järnvägen, säger Maud Olofsson. Män och kvinnor är samstämda i undersökningen. Särskilt övertygade om behovet av Norrbotniabanan är personer i övre medelåldern. Det är ingen egentlig skillnad mellan arbetare och tjänstemän medan egenföretagare är något mindre entusiastiska. Den stora tveksamheten finns bland arbetslösa. Var står övriga Sverige, Peter Roslund? - Blod är tjockare än vatten, det betyder att du vill att egna behov av infrastruktur löser sig först. Vad gör ni om järnvägen inte finns med i planen för 2010-2021? - Då samlar vi ihop information, och påverkar. Det som finns i planen är det staten finansierar, det finns andra sätt att finansiera, säger Peter Roslund och anknyter till modellen där pengar lånas upp och där staten hyr järnvägen till dess kostnaden reglerats. P-O Eriksson talar också om utsikterna till alternativ finansiering. Bearbetning av tänkbara finansiärer har skett. - Vi har uppvaktat allt ifrån Nordiska investeringsbanken till inhemska finansiärer, säger han. Nordiska Investeringsbanken är en finansieringsinstitution för nordiskt samarbete.
För en resenär Norrbotten-Stockholm gäller olika resvillkor närmaste åren.
Villkoren nu: Du sitter i samma tåg hela vägen men färdas på mer än en järnväg. Från Norrbotten till Gävle går färden på Norra Stambanan medan du på fortsättningen Gävle–Stockholm, som har dubbelspår, kommer in på Ostkustbanan.
Från hösten 2010: Visserligen invigs Botniabanan augusti 2010 men den rationella färden längs kusten till Mälardalen är inte genomförbar. Orsaken att det dröjer är den berörda Ådalsbanan, vars upprustning och nybyggnation inte är klar förrän 2011.
För resenären Norrbotten-Stockholm innebär det att du under mellantiden åker på Stambanan till Vännäs och därifrån in i Umeå varifrån färden går på nya Botniabanan till Örnsköldsvik. Därifrån går tåget inåt landet till Mellansel för att åter nå Stambanan varpå färden till Stockholm fortsätter.
Alternativet: Ett annat tåg går liksom nu på gamla järnvägen Norrbotten–Stockholm.
Från hösten 2011: Resa på gammal järnväg Norrbotten–Vännäs och därefter in till Umeå. Därifrån går färden längs kusten till Stockholm.
Alternativet: Ett annat tåg går liksom nu på gamla järnvägen Norrbotten–Stockholm.
Framtiden?: Kanske via kusten från  Norrbotten till Stockholm.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om