I socialdemokratiskt ledda Boden erbjöds nyligen privata förskolan Kids Corner i Harads att ta över hela den kommunala förskolan i samma kommundel efter en rad turer.

I Luleå däremot visas den gamla vanliga negativa attityden till privata alternativ. Att majoriteten i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott sagt nej till etableringar av två nya friskolor känns som en självklar ryggmärgsreflex utan större tankemöda.

Jag har sett samma reaktioner sedan början av 2000-talet. Skolor ska bara kommunen driva. Därmed basta. Att Internationella Engelska Skolan fått ja är ett sensationellt undantag.

Nu är det dock Skolinspektionen som fattar slutligt beslut och Luleås beslutsfattare har bara att rätta sig efter det. Därför är det inte otroligt att Svartöstadens ekonomiska förening ändå får klartecken. Samma sak gäller Nya Läroverkets fortsatta satsning.

De argument som jag sett från Luleås skolchef Maarit Enbuske mot etableringarna känns inte heller vassare än en oslipad lie efter en vecka på en stenig åker. Med flera friskolor blir det svårare att planera, organisera, klara ekonomin. Visst, men samma sak gäller väl alla privata företagare i Luleå som utsätts för konkurrens?

I stället för att sätta klackarna i marken gång efter annan borde majoriteten fundera över varför det finns en marknad för friskolor i Luleå. Det måste väl rimligen bero på att föräldrar och andra är missnöjda med den kommunala skolan. Annars skulle det ju inte vara köer till friskolor i stan.

Att bara envist säga nej till valfrihet verkar därför inte vara någon särskilt väl genomtänkt taktik för att möta konkurrens. Det vettigaste vore väl i stället att försöka höja kvaliteten inom den kommunala skolan och göra den attraktivare. Men de styrande politikerna bromsar hellre än gasar.

Sedan finns det förstås ideologiska skäl till att man inom vänstern försöker bromsa privata alternativ. Det är därför man driver på med ett vinsttak som i många fall är ett vinstförbud och ett tvärt stopp för valfrihet. Är det bäst för elevernas utveckling? Ökad konkurrens inom skolsektorn i Luleå kan väl bara vara positivt för ungdomarnas framtid även om det stör vardagslunken för diverse vänsterpolitiker. De som sitter fast upp till knäna i 60-talets tänkanden och drömmer om flydda tider då man kunde budgetera åratal i förväg utifrån barnkullar.

APROPÅ ...

… skolfrågor har Stureskolan i Boden infört läx- och provförbud den här månaden. Kravlösheten sitter i högsätet och är Vänsterpartiets paradfråga. Tänk när ungdomarna möter arbetslivets allt mer ökade krav.