Boden är en av 15 platser som valts ut att delta i Konst händer och "Gula huset" på Prästholmen har en central roll i projektet.

Sandi Hilal har sedan starten för cirka ett år sedan besökt Boden fyra gånger. För henne var det viktigt att göra andra delägare av det.

Hon blev tagen av det vackra landskapet och de vackra militärbyggnaderna vid sitt första besök.

Artikelbild

| Gäst. Sandi Hilal ville egentligen inte flytta till Sverige. Hon hade bott i Italien och ville inte känna sig som en främmande gäst igen. "Som gäst kan man få tillgång till det offentliga rummet, men tillhör det inte."

– Jag kände att det är väntans stad.

Hon beskriver soldater med vapen som väntade på ett krig som aldrig kom. Istället kom människor på flykt från krig.

– Jag ville se vilket liv de har här. Det är eländigt och jag kände lukten av depression. För dem är det här ett ställe utan något att göra. Det är kallt och jag fick bilden av små, stänga rum med människor från olika länder utan möjlighet att kommunicera med varandra, säger Sandi Hilal, som har jobbat i flyktingläger i Mellanöstern i 15 år.

Syftet med projektet är att producera offentlig konst.

Artikelbild

| KONST HÄNDER. Ulf Renlund, chef för Försvarsmuseum i Boden, är som kommunal tjänsteman spindeln i nätet i alla kontakter med kommunen som rör projektet Konst händer. Arkitekten och konstnären Sandi Hilal medverkar liksom Joanna Zawieja, Statens konstråd, och Johan Johansson, vd för Bodenbo. Första träffen i Boden.

– När man insåg att kriget inte skulle komma påbörjades en nedmontering och flyktingarna som kommit hit vill inte stanna kvar.

Sandi Hilal gick till det gula huset och frågade en flykting om det fanns någon som ville stanna. Det fanns det, Yasmeen Mahmoud och Ibrahim Hajabdulla. Ibrahim bjöd hem henne till familjens hem där även Yasmeens mamma bodde då och ett barn, men det var inte parets dotter. Sandi berättar att flickan och hennes föräldrar hade hamnat i olika båtar och kommit ifrån varandra under flykten över havet.

Artikelbild

| Träffades. Yasmeen Mahmoud och Ibrahim Hajabdulla träffade arkitekten och konstnären Sandi Hilal när hon besökte Boden. Yasmeen är själv arkitekt och nu delaktig i projektet Konst Händer.

– Trots det var de positiva. Från det att jag steg över deras tröskel in i vardagsrummet kändes det positivt. De var värdar för regeringens representanter från Konstrådet. Det kändes att det fanns något att bygga på.

När man går över gränsen från sitt hemland så blir man en gäst för resten av livet, säger Sandi Hilal.

Artikelbild

| Språket. "Under de senaste åren har det arabiska språket blivit förknippat med terrorism, men det är ett mycket vackert språk och är en del av världsarvet", säger Sandi Hilal och vill använda arabiskan till en samlande kraft istället för en splittrande.

– Men Yasmine och Ibrahim var värdar, de hade mat att bjuda på och historier att berätta. Med värdskapet blir man människa igen.

Hon berättar att man även i flyktinglägren alltid gjorde en plats för att ta emot gäster trots att det var trångt.

Artikelbild

| Synliggöra. "?Jag tror att konsten kan användas för att synliggöra det osynliga", säger Sandi Hilal.

Sandi Hilal bestämde därför att projektet måste bygga på värdskap. Genom Bodenbo har de fått tillgång till en lägenhet i "Gula huset".

– Vi ska omvandla den till ett vardagsrum där flyktingar ska vara värdar. Yasmine ska genomföra det tillsammans med Havremagasinet. Dit ska även mammor och barn komma. Det ska finnas kuddar, som man kan skriva på vilka koncept som är viktiga för oss.

Artikelbild

| Bygga på. "Från det att jag steg in över deras tröskel in i vardagsrummet kändes det positivt. De var värdar för regeringens representanter från Konstrådet. Det kändes att det fanns något att bygga på", säger Sandi Hilal.

Vid nästa besök hoppas hon att vardagsrummet ska stå klart och tillägger att vardagsrummet också är en plats för folk i Boden, inte enbart för flyktingar. Hon hoppas att skriften på kuddarna ska skapa gemenskap och diskussioner. Ett till vardagsrum ska skapas på Arkitektur- och designcentrum.

– Jag tror att konsten kan användas för att synliggöra det osynliga. Det finns idag många olika vardagsrum i Sverige. Problemet är att de är stängda och osynliga.

Sandi Hilal anser att värdskap är en grundläggande rättighet och menar att om man accepterar att vardagsrummen ser olika ut, är generös och delar med sig kan det blir en ögonöppnare. Genom att utbyta erfarenheter av mänsklighet kan projektet bidra till hela samhället.

– Boden är en öppen plats och jag vill att människor ska fråga sig själva vilken sorts vardagsrum de har, om de utövar sitt värdskap och hur de gör det. Hur är man som värd? Hur är man som gäst?