Norrbottens Media blev kontaktad av en medborgare som ifrågasatte varför eleverna på Stureskolan åker till Kåbdalis istället för att gynna Storklinten, som delvis finansieras med skattepengar. Därför frågade vi hur främst högstadieskolorna i kommunen resonerar.

– Vi åker till Kåbdalis vart tredje år för att det är ett önskemål från eleverna. De vill egentligen åka vartannat, men på grund av merkostnader görs den resan bara vart tredje år. Då hinner alla elever åka en gång under sin tid på Stureskolan. Man kan säga att det är ett demokratiskt beslut baserat på elevinflytande, säger Petronella Sirkka, rektor på Stureskolan.

De anlitade kommunens upphandlade bolag, Bergdahl, men de kunde inte leverera bussar så företaget anlitade i sin tur ett annat bolag.

Artikelbild

| Brönjaskolan och Norrskenets friskola väljer Storklinten.

– Skidresan uppskattas mycket av eleverna och det ger mycket tillbaka. Det blir samarbete över klasserna både mellan elever och personal.

Elever som inte åkte slalom kunde bland annat välja på Pagla, pimpling eller badminton, som inte kostade något.

– Björknäs åkte förövrigt också dit samma dag, säger Petronella Sirkka.

Kathrun Magito, rektor på Björknäsgymnasiet, säger att de ibland har valt Storklinten.

Artikelbild

| Pagla skidstadion i närheten av Boden är ett alternativ.

– Vi har varierat. Vi tycker det är viktigt att eleverna får komma ut. Det är en aktivitet som lärare och elever gör tillsammans. I Kåbdalis har vi flera aktiviteter.

Varför väljer nu att åka utanför kommunen?

– Kåbdalis är den backe, som många elever har önskat.

Flera program åkte dit, men inte alla. Det är en ekonomisk fördel att göra resan samlat, men också för att främja "vi-känslan". Det är klasserna som bestämmer. Ett gäng promenerade i stället till Pagla.

På Norrskenets friskola har de en medveten tanke att använda sig av lokala företag så långt det är möjligt och där de inte är begränsade av centralt upphandlade avtal, enligt Lena Lasu Nilsson, rektor.

– Vi har en dag per år när vi gör en längre bussresa. Det är en aktivitetsdag med flera aktiviteter där man kan välja att åka till Storklinten.

De har åkte till Klinten de senaste åren.

– Det beror på att eleverna har efterfrågat det. De styr lite de val vi har. Deras åsikter spelar stor roll, säger Lena Lasu Nilsson.

De anlitar bussbolag som verkar i Bodens kommun.

– Vi har buss varje vecka till skolans elevens val. Vi anlitar ett bussbolag veckovis året om. Resan till Storklinten ingår där. Vi har även gjort en prisförfrågan hos andra bolag. Vi vill ju använda elevpengen på bästa sätt. Där vi ser fördelar och kan där väljer vi lokala aktörer.

På Brönjaskolan kan eleverna välja på flera olika alternativ på friluftsdagen vintertid. Det kan vara att åka slalom i Storklinten, längdskidor i Sävast eller skridskor på isladan.

– Aktiviteterna är antingen helt gratis eller så får man betala en mindre summa. Vi åker inte till Kåbdalis, utan har farit till Klinten under de två år jag har varit här, säger Daniel Jakobsson, rektor

Varför?

– Vi har valt det för att hålla nere kostnaderna, både för eleven och för skolan. Vi försöker att inte ta ut en för stor avgift. Men också för att det tar så lång tid att köra till Kåbdalis, säger Daniel Jakobsson.

Marita Hammar är rektor på friskolan Fria Emilia. De yngsta barnen åker till Pagla på sin friluftsdag en gång per år, förskoleklass till årskurs två. Årskurs tre till fem åker till Storklinten. I sexan till nian åker eleverna antingen till Storklinten eller Kåbdalis, de som vill.

– Syftet med det är att erbjuda lite utveckling, att de ska få göra något annat. Så att de inte går hos oss i tio år och åker till samma ställe varje år. Det kanske inte vore så kul.

Det finns också alltid kostnadsfria alternativ. Marita Hammar berättar att ett gäng i årskurs 6-9 åker till Pagla och grillar hamburgare. De som inte åker slalom.