När det gäller en viss typ av brott, och en viss typ av brottslingar, skulle jag vilja påstå att det i de flesta fall är helt omöjligt att komma någonvart utan det här, säger Tomas Lindstrand, pensionerad terroråklagare som arbetat mycket med grov brottslighet.

Regeringen har låtit utreda om svenska brottsbekämpande myndigheter ska få rätt att använda trojaner och annan teknik för att avläsa krypterad trafik från telefoner och datorer, så kallad hemlig dataavläsning. På torsdag presenteras utredarens förslag.

Bakgrunden är att det blivit svårare att avlyssna kommunikation när allt mer skickas via krypterade appar.

Artikelbild

| Hemlig dataavläsning skulle ge polisen möjlighet att kunna se vad som skrivs på en dator eller mobil innan informationen skickas. Det används redan i till exempel Danmark, Norge, Finland och Tyskland. Arkivbild.

För tio år sen

Regeringen har framhållit dataavläsning som ett sätt för myndigheterna att nå ikapp, inte minst i kampen mot terrorism.

Folk ringer inte till varandra, eller skriver ens sms längre, utan det är Whatsapp eller andra programvaror som krypterar kommunikationen. Hemlig dataavläsning handlar om att komma tillbaka till där vi var för tio år sedan när det gäller att bekämpa brott, säger Tomas Lindstrand.

Metoden används redan i till exempel Danmark, Finland och Tyskland. Men i Sverige har metoden varit omstridd. När frågan utreddes för tio år sedan hamnade den utredningen i papperskorgen.

Advokatsamfundet, som tidigare varit mycket kritiska till hemlig dataavläsning, har nu suttit med i utredningen som experter. Generalsekreterare Anne Ramberg vill inte uttala sig före torsdag. Men hon påpekar att det är en svår balansgång.

Å ena sidan har vi säkerhet, trygghet och brottsbekämpning, å andra sidan är det rättssäkerhet och integritet. Det svåraste är proportionalitetsbedömningen – att intrånget står i proportion till nyttan som det kommer att göra, säger Anne Ramberg.

Få fall?

I dag finns fyra typer av hemliga tvångsmedel. Det som är svårast att nå upp till är hemlig rumsavlyssning, som i fjol riktades mot 55 misstänkta. Det kan jämföras med hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (telefonavlyssning) som riktades mot över 1 200 misstänkta.

Tomas Lindstrand befarar att kvalifikationerna för hemlig dataavläsning kommer att ställas för högt.

Det finns hos mig en liten oro att det här förslaget ska ta sikte på de riktigt superallvarliga fall där man i dag får använda rumsavlyssning, säger han.

För att det ska bli någon nytta med det borde dataavläsning få användas enligt samma kravprofil som telefonavlyssning, anser han.

Om inte förslaget går så långt att det täcker över det vi redan hade – då är det ganska misslyckat tycker jag.