-Problemet är att det kan skada förtroendet för de här personernas tjänsteutövning om de ena dagen arbetar på en offentlig institution där de har inflytande över ett företag och nästa dag har en anställning på företaget, säger Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor.
Sandgren vill att fler befattningar, i likhet med den lagstiftning som gäller Riksbanksdirektionen, ska omfattas av tidskarantän, det vill säga att det måste gå en tid innan de får ta vissa uppdrag.
Romsom: Uppseendeväckande
Aftonbladets uppgifter om att Jonas Hjelm, statssekreterare hos försvarsminister Leni Björklund (S) när Sverige 2005 slöt ett avtal om militärt samarbete med Saudiarabien, fick jobb på Saab 2006 har väckt starka reaktioner.
Avtalet öppnade för att Saab fick en miljardorder på ett radarsystem
-Det är uppseendeväckande. Det tyder på att han har med sig information som är värdefull för Saab och att man belönar honom för det, säger Miljöpartiets språkrör Åsa Romson till tidningen.
Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt efterlyser tidskarantän.
"Det är klart olämpligt att en politisk tjänsteman med stor insyn i försvarsfrågor kan börja jobba i försvarsindustrin utan karenstid. Dels riskerar känslig information att komma ut, dels kan det ses som en belöning", skriver han i en kommentar.
Motion i frågan
En MP-signerad motion om att utreda möjligheten till tidskarantän tas snart upp i riksdagen. Konstitutionsutskottet (KU) föreslår dock att riksdagen röstar nej.
-Är det så att en person sitter på ett politiskt jobb och gör saker som en kommande arbetsgivare har nytta av, då tror jag man kan komma åt det genom den mutlagstiftning vi har eller via lagen om trolöshet mot huvudman, säger Per Bill (M), vice ordförande i KU.
Men Claes Sandgren tror inte att mutlagstiftningen räcker.
-Jag tror inte att det har förekommit att någon åtalats för mutbrott på grund av en sådan här övergång. Och det säger väl någonting om att de här reglerna inte är särskilt effektiva i det här sammanhanget.
TT