Senast det begav sig satsade han fyra år på långfilmen Det neutrala landet, en verklig prestation av en gymnasiekille som på Filmskolan i Luleå dessutom samtidigt hann vara med om ytterligare ett 30-tal produktioner under tre studieår.
Slitet kröntes av en minnesvärd filmpremiär på stiliga Sagateatern i Boden 2009.
Frågan om den svenska neutraliteten kom till honom redan i högstadiet. Nu har han skrivit ett kortfilmsmanus där han väver samman Förintelsens råa verklighet med något som kanske kan beskrivas som magisk realism.
- Fyrtiotalet gör sig helt enkelt bra på film, konstaterar Johan Sundkvist.
Fantastiska mentorer
När han tittar tillbaka säger han att det blev för mycket de där åren med långfilmen, det har tagit tid att komma igen. Därför har han medvetet legat lågt med tankarna på ett eget filmskapande. Men däremot inte med film. Tillsammans med kompisarna Martin Åhlin, Adam Söderholm och Filip Karvonen driver han produktionsbolaget Blåfilm under ljudmästaren och filmveteranen Stefan Henczs beskydd.
- Målet är att vi ska kunna leva på det här. Vi ska göra bra produktioner helt enkelt. Kortfilmer, novellfilmer, musikvideor, reklamfilmer, beställningsfilmer. Det har tagit två år att skapa oss ett namn och bygga upp ett förtroende. Nu har vi en hel del kunder, så vi jobbar på, säger Johan Sundkvist.
Att resa iväg och utbilda sig är inget för honom just nu. Att arbeta med film lär han sig genom att jobba med film, anser han.
- Och vi har ju fantastiska mentorer omkring oss, inte minst Stefan Hencz. Norrbotten behöver dessutom filmarbetare för att det över huvud taget ska kunna växa upp en filmindustri värd namnet här. Så vi har ingen lust att flytta på oss.
Lärde av kompis
Intresset för film verkar nästan alltid ha funnits där. Han hade jobbat en del med animationer när han kom på att han skulle ge sig i kast med ett långfilmmanus. Visste han hur man gjorde då? undrar jag.
- Erik visade mig, säger Johan Sundkvist och nickar mot Erik Gotfredsen Johansson som sitter bredvid honom under klippningen av kortfilmen som går under arbetsnamnet Befriad.
- Alltså jag är verkligen inget proffs, säger Erik Gotfredsen Johansson, avvärjande.
Några kortfilmer hade han visserligen gjort. Men framför allt tillhör Erik Gotfredsen Johansson den exklusiva skaran som vuxit upp på en biograf - pappa och mamma drev Sandrews som senare blev Royal på Nygatan i Luleå.
Erik Gotfredsen Johansson hade också en farfar som kunde mycket om Sverige och Norrbotten under andra världskriget och Johan Sundkvist såg till att skaffa sig ordentliga kunskaper genom att läsa på och intervjua dem som behärskar ämnet.
När manuset började ta form skickade han bland annat ett till Roland Hedlund, välmeriterad skådespelare och under några år bland annat chef för Västerbottensteatern. Hedlund gillade det han läste och bestämde sig för att komma upp till Boden och Rödbergsfortet för att göra en av rollerna i Det neutrala landet.
I kortfilmen han nu mejslar fram vid datorerna medverkar bland andra skådespelaren Anton Raukola, som också var med i Det neutrala landet, Björn Elgerd från Teaterhögskolans avgångsklass, Robert Markström från den fria teatergruppen Mila i Gammelstad, kompisen Linn Viklund och hans filmlärare Christer Engberg, som gör en brutal roll som nazistofficer. Lägg till några statister och ett filmteam på 25 personer, så förstår man något av omfattningen.
- Det här kan jag göra tack vare snälla människor och med hjälp av produktionsinsatser från bland annat Filmpoolen och Bodens kommun, säger Johan Sundkvist som väljer att göra hela denna rafflande historia om några judiska fångar som flyr sina väktare i ett vintrigt landskap på tyska.
- Jag tycker inte att man ska joxa en massa med språket. Det här är en historia som utspelar sig på tyska. Soldaterna har tyska uniformer, bilarna är tyska, allt ska vara på riktigt. För mig är detaljerna viktiga.
Marianne Söderberg