-Om det behövs. Jag tror att vi ändå är i en situation där Grekland inte riktigt har lyckats fullfölja avtalen på det sätt som man utfäst sig att göra. Då blir det ju alltid dags för en översyn, säger han till journalister i riksdagen på torsdagen.
-Vi kan konstatera att det nog är mer sannolikt att de nu ligger med väsentligt större underskott än vad vi tidigare trott, tillägger han.
Borg deltog i onsdags på ett möte i Bryssel med andra företrädare från den konservativa partigruppen EPP, i skuggan av EU-toppmötet.
Det bästa för alla parter är om Grekland kan vara kvar i eurozonen, anser Borg. Skulle det trots allt sluta med ett utträde ur euron tror Borg att det i första hand slår mot Grekland. Han tror att man då får räkna med en kraftigt minskad konsumtion, då importerade varor skulle stiga oerhört kraftigt i pris.
-Det skulle naturligtvis slå hårdast mot låginkomsttagare, som inte kan ta tillbaka det på lönesidan.
EU-toppmötet avslutades i natt utan några tydliga resultat. Men Frankrikes nye president Francois Hollande var efteråt nöjd med att ha fört upp euroobligationer på agendan.
Sådana gemensamma obligationer för euroländerna har förut varit omöjligt att diskutera eftersom Tyskland satt sig på tvären. De skulle minska lånekostnaden för krisländer men fördyra för Tyskland och andra länder med hög kreditvärdighet.
Långt ifrån enighet
Men EU-ledarna är mycket långt från en gemensam ståndpunkt.
-En del vill ha dem nu eller i framtiden eller som några påpekade, bland dem jag, att vi inte ska ha dem alls, sammanfattade statsminister Fredrik Reinfeldt läget.
Mötet var inte till för att fatta några beslut, utan var en förberedelse för EU-toppmötet i slutet av juni. Alla förslag, konflikter och gemensamma nämnare skulle fram i ljuset.
Hollande har lyft fram ett förslag om projektobligationer för att finansiera energi-, transport- och it-projekt och flera länder vill ge Europeiska investeringsbanken (EIB) mer kapital. Allt detta kan hjälpa på marginalen, tror Reinfeldt, men hans grundrecept är ändå att skapa uthålliga statsfinanser.
"Inte konstigt"
Han tycker inte att det är konstigt att ropen på nya, enkla finansieringssätt kommer efter flera år med tuffa åtgärdsprogram.
-Det tär på befolkning, det tär på beslutsfattare och man ifrågasätter om det finns mer ork att hämta. Det klart att det då förs diskussioner om huruvida det finns instrument som kan göra att våra hårt plågade budgetar får utökade möjligheter till investeringar, sade Reinfeldt.
Samtidigt som EU-ledarna flög in till Bryssel föll börser på bred front och valutamarknaderna skakade. Orsaken var osäkerheten om vad som händer i Grekland. Blir landet kvar i eurozonen eller leder nyvalet den 17 juni till att euro byts mot drachmer?
Euroländernas ledare upprepade ännu en gång att de vill ha kvar Grekland i eurosamarbetet och de varnade ännu en gång för att Aten då måste genomföra de åtgärder de lovat i utbyte mot stöd.
TT