Konflikterna blir alltmer komplexa, samtidigt som västvärlden måste hålla tillbaka sina militära utgifter.
De trenderna lyfts fram i fredsforskningsinstitutets Sipris årsbok som presenteras på måndagen. I den konstateras att upproren under den arabiska våren 2011 inte var en ny typ av konflikt utan bara understryker de förändringar som pågått under årtionden.
Neil Melvin, chef för Sipris program för väpnade konflikter menar att dagens konflikter gör internationella ingripanden mycket mer komplicerade. En orsak är att aktörerna i konflikterna har blivit fler.
Interna konflikter
Kännetecknande för upproren i Nordafrika och Mellanöstern var stora demonstrationer, frånvaro av en enande ledare och att demonstranterna använde sig av centrala torg i stora städer. Sipri pekar också på att av alla konflikter som plågat Afrikas horn det senaste decenniet så har de flesta inte varit konflikter mellan stater.
Mellan 2001 och 2010 utspelades 69 väpnade konflikter mellan stater och 221 icke statliga konflikter. Dessutom utövade 127 aktörer ensidigt våld mot civilbefolkning. Omfattningen av det organiserade våldet var något mindre i slutet av decenniet än i början.
Militärutgifter
En annan trend med betydelse för den globala säkerheten är att skuld- och finanskrisen fått västvärlden att hålla nere sina militärutgifter. Det är anledningen till att världens samlade militärutgifter för första gången sedan 1998 inte ökade under 2011. Vapenhandeln ökade däremot under 2011. Största importör av konventionella vapen var Indien, Sydkorea, Pakistan, Kina och Singapore.
Ytterligare en trend som försvårar för världssamfundet att ingripa i konflikter är att framväxande nya stormakter gör det svårare att nå konsensus kring vad som bör göras.
Trenderna innebär att mer fokus måste läggas på förebyggande diplomati, på metoder att upptäcka konflikter tidigt och på transnationellt samarbete och mindre fokus på militära insatser, står det i årsboken.
TT