Han debuterade redan 1915 med ”Die dritte Kugel”, en roman som han skrev medan han läkte efter en krigsskada. Perutz föddes i Prag i dåvarande Österrike-Ungern, i en familj av spansk-judiskt ursprung. 1889 flyttade familjen till Wien där Perutz senare tog en universitetsexamen i matematik.

”Nattetid under stenbron” anses av litteraturvetarna vara Perutz mästerverk. Han arbetade med den under mycket lång tid, från 1921 till 1951. Men den blev inte utgiven förrän 1953. Det är en mytisk, sagobetonad berättelse om relationerna mellan judar och kristna i Prag. Fortfarande 1951 var det så känsligt att trots att förläggaren tyckte att romanen var ett mästerverk så vågade han inte ge ut den. På åttiotalet fick romanen en renässans och gavs ut på alla stora språk, men detta är den första svenska utgåvan.

Till att börja med ger Perutz läsaren känslan av att det är en novellsamling man fått i handen. Prag 1589, två gycklare är ute nattetid och söker något att stilla hungern med. De smyger till slut in på kyrkogården i hopp om att hitta småmynt som förmögna besökare lämnat efter sig. Men de överraskas av gastar. Barn som nyligen dött i den pest som härjar dansar över sina gravar. Livrädda flyr de båda till högste rabbinen för att be honom om hjälp. Och medan rabbinen med hjälp av sina Kabbalakunskaper frälser staden från pesten fördjupas samtidigt romanens handling. Detta att judendomens gamla böcker innehåller kunskap som övergår människans förstånd är det som drar framåt. I kapitel efter kapitel berättar Perutz på sagovis om olika aspekter av de fördomar som ligger till grund för antisemitismen. En saga handlar om hur jättar lämnar ett guldstycke till en fattig judisk tiggare som därmed livet igenom belönas med rikedom. .

Medan jag läser, och medan jag allt eftersom genomskådar upplägget bakom de olika berättelserna, anar jag förläggarens rädsla för publikens antijudiska reaktion. Perutz håller fram ursprunget till alla myter och fördomar. Berättelsen hade kunnat vara placerat i sagan om ”Snövit och dvärgarna” och därmed helt ofarlig, men då hade Perutz inte fått fram den önskade effekten. Han är ute efter att avslöja grunderna till antisemitismen.

Det är genialt! För samtidigt som jag kan småle åt 15- och 1600-talets rädsla för troll och övermänskliga makter förstår jag att det är samma krafter som fortfarande verkar. Nilssons förlag ska ha en eloge för att boken äntligen finns tillgänglig för svenskspråkiga läsare.