Kulturkrönika Språket befinner sig i ständig förändring. Men dagens utveckling skiljer sig på ett markant sätt från den tidigare: vi uttrycker oss inte längre bara med bokstäver, ord och meningar, utan också med emojis.

Även om den verkliga boomen inleddes runt 2011, är emojisarna knappast nya – de har existerat sedan slutet av 1990-talet, då japanen Shigetaka Kurita skapade de allra första symbolerna för mobiltelefoner.

Inspirationen hämtades från väderlekspresentatörernas kartor, kinesiska tecken, gatuskyltar och mangaseriernas återkommande känslosymboler. Men Shigetaka Kurita gick lite grundligare tillväga än att bara kopiera: han baserade sina 180 första emojis genom att noga observera vilka känslor människor uttryckte när de interagerade med varandra på stan. Idag används emojis av uppskattningsvis 90 procent av alla internetanvändare. Och sakta men säkert har de förvandlats från att ha varit en gullig extragrej till något nära nog grundläggande i digital kommunikation. För något händer när vi inte längre står ansikte mot ansikte.

Artikelbild

Och alla som någon gång har mejlat vet exakt vad det är: vi missförstår varandra. När det gäller språk är vi extremt rationella. Det är också orsaken till att emojiexplosionen spränger alla åldersgränser. Det som en gång var en typisk pre-teenföreteelse, barnsligt fullpepprad med hjärtan, gulliga katter och infantila symboler, används numera av, tja, i stort sett alla. ”Människor som inte använder emojis utmanas i en digital kontext på samma sätt som om du inte längre skulle kunna ändra ditt tonläge när du pratar”, säger Vyvvyan Evans, författare till boken ”The Emoji Code” till tidningen Daily Mail. Han tillägger: ”Om du inte använder dem är det troligen för att du inte förstår i vilken omfattning dina meddelanden missförstås”. En undersökning som dejtingsajten Match.com gjorde för två år sedan tyder på att det ligger en hel del i Evans antaganden. Fler emojis ledde helt enkelt till fler dejter för användarna. Emojianvändandet tar bort osäkerheter, slipar ner taggarna i dialogen och signalerar med viss övertydlighet att ingen kris är i sikte: allt är happy, happy.

Men skapar vi samtidigt en kultur av att det alltid ska vara så här? KIT-grundaren Fredrik Strömberg gjorde nyligen en sammanställning av de 20 vanligaste orden från de 400 populäraste Facebookposterna från Aftonbladet, Expressen, Newsner och Nyheter24 – en lista som bland annat innehåller emojihjärta, emojiballong och emojitumme, tillsammans med ord som ”dela” och ”gilla”. Här är det så klart raksträckan mot omedelbar positiv reaktion som redaktionerna är ute efter (snarare än saker som kunskapsförmedling och samhällsuppdrag), men att det faktiskt fungerar och möter gensvar hos publiken säger en hel del om hur djupt vi har integrerat emojisarna i vår kommunikation och hur naturliga de numera är. Men också vad vår kultur efterfrågar, på gott och ont.