10 000-kronorsfrågan i svensk skolpolitik är varför resultaten sjunker i exempelvis Pisa-mätningarna. Vad är din förklaring?

– Man kan inte peka på en enskild anledning utan det är en kombination. De trender inom pedagogik som inneburit att elever själva ska ansvara för sitt kunskapsinhämtande har haft en stor negativ inverkan. Min förhoppning är att vi ska återgå till mer lärarledd undervisning. I Sverige har läraryrket blivit ett administrativt yrke, det är så mycket dokumentation som ska göras att man inte har tid att förbereda lektioner. Lärarlönerna måste upp, eftersom det är den enskilt viktigaste anledningen till varför unga personer väljer bort läraryrket och varför yrkesverksamma lärare lämnar skolan.

Tankesmedjan Timbro släppte nyligen en rapport där de menade att man borde skrota lärarlegitimationen. Vad är din kommentar?

– Rapporten har bra poänger, bland annat om lärarutbildningen där man förespråkar ett minskat antal lärosäten. Men tittar man på OECD:s rekommendationer så säger de ingenting om att ta bort lärarlegitimationen. Det vore ett steg tillbaka att avskaffa lärarlegitimationen.

Varför borde det vara färre lärosäten som utbildar lärare?

– I Sverige finns det 28 lärosäten som utbildar lärare, det verkar som att det ska finnas en lärarutbildning i varenda buske. Den nuvarande regeringen fokuserar på kvantitet i stället för kvalitet. De vill bygga ut lärarutbildningen med 6 000 platser men de tillför inte tillräckliga resurser.

Men det finns ju en lärarbrist, måste man då inte utbilda fler?

– Sedan 2006 har var fjärde lärare lämnat skolan av andra skäl än pension. Det finns gott om lärare som har valt en annan karriär, se till att locka tillbaka dem till yrket. Det är inte hållbart att utbilda fler lärare om de sedan inte vill stanna kvar i skolan. Sedan har vi ingen generell lärarbrist: vi massproducerar lärare i samhällskunskap och historia, där råder ingen brist.

Den internationella studien TIMSS visar hur resultaten i matematik, jämfört med andra länder, framförallt försämras mellan fjärde och åttonde klass. Hur ska man komma till rätt med det?

– Sluta låta eleverna jobba ensamma i klassrummet! I dag sitter de med sin mattebok och räknar själv. Det behövs en lärare som leder arbetet i klassrummet. Dessutom behöver vi utöka timplanen. Svenska åttondeklassare har minst matematik i hela OECD.

Hur tänker du kring begreppen bildning och utbildning?

– De hör samman, skolan har ett viktigt bildningsuppdrag. För de elever som kommer från ett hem där man inte har så mycket böcker i bokhyllan så har skolan ett kompensatoriskt uppdrag. De länder som lyckas bra i Pisa är länder som har ett högt bildningskapital, men ofta hamnar bildningsfrågan i skymundan i den svenska skoldebatten.

Nästan hälften av lärarna ångrar sitt yrkesval. Ångrar du själv att du började läsa till lärare?

– Jag har inte provat på något yrke som är roligare. Kärnan i läraryrket är fantastiskt och min förhoppning är att jag resten av mitt yrkesliv ska arbeta som lärare, men då måste det finnas bra förutsättningar.