Örnar, kråkor, fiskmåsar, änder - och 210 000 värphöns.

Antalet fåglar i Sverige som dukat under till följd av den senaste tidens fågelinfluensa blir allt fler.

Smittan upptäcktes för första gången på svensk mark i mitten av november i Skåne. Sedan dess har den spridits, både geografiskt och till nya arter. Nu har döda fåglar även upptäckts i Kalmar, meddelar Statens veterinärmedicinska anstalt.

För bara ett par decennier sedan var influensa bland vilda fåglar ovanligt. Nu, däremot, verkar det som om smittan mer eller mindre finns hela tiden i de stora fågelflockar som samlas i norra Asien, skriver tidskriften Science.

Det här är en ny situation, säger Thijs Kuiken, patolog vid Erasmus Medical Center i Nederländerna till tidskriften.

Nedsatt förmåga

Detta är andra gången på kort tid som H5N8 når Sverige. I mars förra året dog två knölsvanar som hittades i Stockholm av samma virus.

Men mycket tyder på att den stam som nu sprids över världen både är dödligare och sprids snabbare bland fåglar än den förra, något som förbryllar forskarna. Ett virus som sprids snabbt brukar normalt vara mindre farligt, eftersom ett virus har svårt att spridas om värden faller död ner på vägen.

En möjlighet, säger Thijs Kuiken, är att virusets förmåga att framkalla sjukdom varierar. Att den till en början är nedsatt. Men sedan, när fågeln landat i en tätare population, blir viruset högpatogent.

Liten risk

Den här typen av fågelinfluensa har aldrig har smittat människor. Virus kan förändras, men statsepidemiologen Anders Tegnell ser risken för att just H5N8 plötsligt ska förändras så att det börjar smitta människor som "väldigt liten".

Det är en bedömning som inte bara jag gör. Det finns ganska lång erfarenhet av H5N8, vilket betyder att väldigt många människor varit i kontakt med H5N8 utan att ha smittats, säger Anders Tegnell till TT.