Genomgående visas det i rapporten att på pappret och i lagen ser det rätt så bra ut generellt sett för barn, men i praktiken så brister det i tillämpningen, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid FN:s barnfond Unicef.

I Sverige kan barn som omhändertagits enligt LVU för att föräldrarna ansetts olämpliga, ändå utvisas tillsammans med dem vid asylavslag. Det framkommer också att Sverige i vissa fall satt barn i förvar, trots att FN:s barnrättskommitté slagit fast att detta aldrig får ske enbart på grund av att barnen eller deras föräldrar är asylsökande.

Hörs inte

Vidare ser Unicef problem i Sverige när det gäller hur barn får komma till tals i asylutredningar. Enligt utlänningslagen ska barn höras "om det inte är olämpligt". Den otydliga klausulen används ofta som ett skäl till att inte höra barn , anser Unicef. Barn som kommer till Sverige får sällan berätta sin historia, trots att de kan ha egna asylskäl, som exempelvis risken för barnäktenskap.

Men Migrationsverket håller inte med.

Vad vi sagt är olämpligt är i första hand om det är ett väldigt litet barn eller om det finns hinder i form av psykisk ohälsa. Annars ska alla barn höras. Vad som kan begränsa våra möjligheter att höra barn är om föräldrarna säger nej, eller om de vill sitta med när barn hörs, säger Anna Lindblad, rättslig expert.

Delar bilden

Rädda barnen har släppt liknande rapporter tidigare där man kritiserat asylprocessen i Sverige.

Vi delar ju bilden som Unicef presenterar, i allt väsentligt, säger Ola Mattsson vid Rädda barnen.

Barn i en familj som söker asyl får sällan komma till tals, enligt organisationen.

Det kan till exempel handla om en sorts missriktad omtanke. Man ställer inga frågor till barnen i familjer eftersom man tänker att familjen ändå kommer att få uppehållstillstånd, säger Ola Mattsson.

När det gäller just barn i familjer som söker asyl menar Migrationsverket själva att det finns saker att förbättra.

Till exempel kan diskriminering vara asylskäl för barn men inte för vuxna. Och det är sådant som vi har sett i våra egna kvalitetsuppföljningar, säger Anna Lindblad.

Inget helhetsperspektiv

Sättet att åldersbestämma asylsökande får kritik av Unicef. I Sverige läggs för stor vikt på den medicinska bedömningen, istället för att ta ett helhetsperspektiv, vilket Europarådets MR-kommissionär även kritiserat Sverige för.

Barns rättigheter tas inte på lika stort allvar i asylprocessen. Det som är särskilt allvarligt är just åldersbedömningarna, säger Heilborn.

Regeringen har lagt fram en proposition om att barnkonventionen ska bli svensk lag år 2020.

Det kommer troligtvis, och förhoppningsvis, göra att barn får en helt annan ställning i asylprocessen, säger Heilborn.

Sverige lyfts däremot fram som ett bra exempel, bland annat när det gäller att alla barn, även de i en asylprocess, har rätt till skolgång och sjukvård.

Anna Lindblad från Migrationsverket påpekar att det pågår ett arbete med att förbättra hur man arbetar med barn i asylprocessen.

Just nu har vi till exempel barnrättsuppdraget från regeringen som barnombudsmannen håller i, säger hon.